Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.

Förtroende inom e-handel är en av de viktigaste faktorerna för att ett företag ska lyckas online. För framgångsrik försäljning mellan företag och konsument krävs det att webbplatsen inger förtroende på olika sätt. Vetenskaplig litteratur som har undersökts i bakgrundskapitlet visar ett behov av en kategorisering samt en checklista som kan stötta utveckling av förtroendeingivande e-handelswebbplatser. För att öka förståelsen av området har artiklar samlats in som undersökt förtroende inom e-handel. Insamling av artiklar skedde genom en systematisk litteraturstudie i relevanta tidskrifter och databaser. En analys och sammanställning av aspekterna gjordes och delades in i kategorier. Kategoriseringen av aspekterna resulterade i en checklista som kan hjälpa en user experience designer att utveckla e-handelswebbplatser som inger förtroende. För framtida studier kan checklistan med fördel testas av en UX-designer i sitt arbete eller genom en empirisk undersökning validera om checklistan behöver ändras eller utökas med fler aspekter. / Trust in e-commerce is one of the most important factors for a business to succeed online. For successful sales between company and consumer, the website requires trust in different ways. The scientific literature that has been examined in the background chapter shows a need for categorization of aspects regarding trust in e-commerce as well as a checklist that can support the development of trustworthy e-commerce sites. To get further understanding of this area, articles that examine trust in e-commerce have been collected. The gathering of articles was done by a systematic literature study in relevant journals and databases. An analysis and summary of the aspects were made and divided into categories. The categorization of the aspects resulted in a checklist that can help a user experience designer to develop trustworthy e-commerce websites. For future studies, the checklist can either be tested by a UX designer in his work or by an empirical study to validate whether the checklist needs to be changed or expanded with more aspects.

Två företag inom verkstadsindustrin har önskemål att få hjälp med att ta fram ett stöddokument att använda i projektarbete där det idag generellt är fokus på prestanda och kostnadseffektivitet, ofta inom begränsade och snäva tidsramar. Arbetsmiljö som en faktor att ta med tidigt i projekten glöms lätt bort och uppfattas ibland som lite abstrakt och svårt att greppa av projektledare och övriga i projektgruppen. Syftet med examensarbetet är att fylla gapet mellan teori och praktisk verklighet vid utformning av nya eller förändrade arbetsplatser inom verkstadsindustrin. Målet är att ta fram en informativ checklista med stor tyngdpunkt på användbarhet som på ett självklart sätt kommer att användas i installations- och ombyggnadsprojekt. På längre sikt är målet att skapa ett naturligt samarbete mellan projektorganisation och produktionsorganisation samt företagshälsa. Checklistorna är utarbetade så att projektgruppen ska förstå problematiken om man inte tar hand om dessa arbetsmiljöfrågor. Inför varje frågeställning har litteratur granskats och en fördjupning inom ämnet för respektive faktor görs, erfarenheter från tidigare projekt samt vanliga problem i befintliga anläggningar har tagits om hand. Sammanvägningen av dessa erfarenheter och kunskap har sedan lett till ett antal kontrollfrågor med tillhörande råd. En enkätundersökning visade att det finns ett stort intresse för denna typ av rådgivande checklista och resultatet var övervägande positivt med några funderingar kring efterlevnad och vidare utveckling av dokumenten. De personer, intressenter, som deltagit i utvecklingen och utvärderingen av checklistorna menar att de är ett bra komplement till de dokument som används idag. Det finns goda förutsättningar att implementera en rådgivande checklista idag. Medvetenheten ökar bland personalen och få vill utsätta sig för ohälsa och olycksfall. Arbetet med checklistorna kommer fortsätta efter avslutat examensarbete i syfte att säkra efterlevnaden, utvecklingen samt känslan av ägandeskap. En viktig aspekt för att denna checklista ska hållas levande och utvecklas är att den förs in i företagens anskaffningsprocess och att efterlevnaden styrs därifrån. Sökord: arbetsmiljö, checklista, rådgivande, arbetsplats, lean, AFS. / Two companies in the manufacturing industry wishes to develop a supporting document to use in project work where there today is generally focused on performance and cost, often within limited and tight deadlines. Work environment as a factor to be considered early in the projects are easily forgotten and are sometimes perceived as a bit abstract and difficult to grasp by the project manager and other members of the project team. The aim of the degree project is to fill the gap between the theory and practical reality in the design of new or changed workplaces in the manufacturing industry. The goal of this thesis is to develop an informative checklist that will be obvious to use in the installation and renovation projects. In the longer term, the goal is to create a natural collaboration between the project and production organizations and also make the company health service more involved in these projects. The checklists are designed to bring the project team to understand the problem if we do not take care of working environmental issues. For each issue literature was reviewed, and a deeper knowledge for each factor was collected. Experiences from previous projects and common problems in existing facilities have also been taken care of. The balancing of these experiences and knowledge led to a number of questions with associated advice. A survey showed that there is a great interest for this kind of advisory checklist and the results were largely positive with some concerns about compliance and further development of the documents. The persons, stakeholders, who participated in the development and evaluation of the checklists says that they are a good complement to their documents they are using today. There are good opportunities to implement an advisory checklist today. Awareness is increasing among the staff and few wishes to expose themselves to illness and accidents. Work on the checklists will continue after completion of the degree project in order to ensure compliance, development and sense of ownership. An important aspect for this checklist to be kept alive and further developed is to implement it in the corporate acquisition process and that compliance will be controlled from there. Keywords: working environment, checklist, advisory, workplace, lean, AFS.

Världshälsoorganisationen (WHO) introducerade 2008 checklistan för säker kirurgi, som ett led i att minska vårdskador i samband med kirurgiska ingrepp och stärka kommunikationen mellan de olika professionerna på operationssalen. Denna checklista är uppdelad i tre delar; kontroll inför anestesistart, kontroll inför operationsstart (time-out), samt avslutning. Eftersom vår profession är operationssjuksköterskor, valde vi att fokusera på time-out, för att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och följsamheten i samband med time-out. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskades och analyserades. I artiklarna sökte vi efter gemensamma nämnare, de kategoriserades till huvudteman och underteman. Under huvudtemat kommunikation återfinns hierarki, som var en starkt bidragande faktor till bristfällig kommunikation inom det interprofessionella operationsteamet och till en låg följsamhet till WHO´s checklista för säker kirurgi. I huvudtemat utbildning framkom problem i samband med implementeringen av WHO´s checklista för säker kirurgi, där det saknas adekvat utbildning och handledning för hela teamet. Resultatet för uppsatsen kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet och bidraga till utbildning i interprofessionell kommunikation och utveckling, samt hantering av de olika hierarkierna på en operationsavdelning. / In 2008, the World Health Organization (WHO) introduced the Surgical Safety Checklist as a means to reduce surgical complications and improve communication among healthcare professionals in the operating room. The checklist is divided into three parts: pre-anesthesia check, time-out before incision, and closing check. As operating room nurses, we chose to focus on the time-out component to describe operating room nurses' experiences with communication and compliance during time-out.   This literature review is based on ten qualitative scientific articles, which were reviewed and analyzed. We searched for common themes in the articles, which were categorized into main themes and sub-themes. Under the main theme of communication, we found that hierarchy was a strong contributing factor to poor communication within the interprofessional operating team and low compliance with the WHO's Surgical Safety Checklist.   Under the main theme of education, we found problems with the implementation of the WHO's Surgical Safety Checklist, including inadequate education and training for the entire team. The results of this study can form the basis for further research on interprofessional communication and development, as well as the management of different hierarchies in the operating room.

WHO´s checklista för säker kirurgi är ett världsomfattande verktyg som implementerats i större delen av världen sedan dess introduktion 2008. Studier visar att korrekt användande av checklistan leder till en minskning av både mortalitet, morbiditet samt postoperativa komplikationer. Trots bevisade fördelar finns fortsatt brister i följsamheten gällande checklistan. Ett stort antal patienter drabbas av skador i samband med kirurgi som skulle kunna undvikas. Vårdskador får konsekvenser för patienter, närstående, personal och samhället som helhet. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar operationsteamets användning av WHO´s checklista för säker kirurgi i den perioperativa vården. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med ett integrativt förhållningssätt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet visar att faktorer som teamkänsla, utbildning och stöd till personalen påverkar om och i vilken utsträckning WHO´s checklista för säker kirurgi används. Efter analysen framträdde två huvudteman; betydelsen av teamsamverkan för patientsäkert arbete och WHO´s checklista; stöd för patientsäkert arbete. Dessa två huvudteman mynnade ut i fyra subteman. Teamkänsla och kommunikation, samverkan mellan professioner, kompetens och utbildningsbehov samt förbättringsarbete och motsättningar. Operationssjuksköterskan vakar över och skyddar patienten från vårdskador. Checklistan är ett verktyg som lyfter detta. Genom att använda forskning som påvisar faktorer som påverkar användandet av checklistan för säker kirurgi kan implementeringen av rutiner och checklistor inom operationssjukvården underlättas / The Safe surgery checklist by WHO is a worldwide tool that has been implemented in most of the world since its introduction in 2008. Studies show that correct use of it leads to reduction in mortality, morbidity and postoperative complications. Despite proven benefits, there are shortcomings in compliance with the checklist. A large proportion of patients suffer injuries in connection with surgery that could have been avoided. Medical injuries have consequences for patients, relatives, staff and society as a whole. The purpose of this study was to identify factors that influence the surgical team's use of the WHO's checklist for safe surgery in perioperative care. The method was integrative literature review. The 13 scientific articles were analyzed with the integrative approach further developed by Whittemore and Knafl (2005). The results show that factors such as teamspirit, training and supporting the staff are the ones that primarily influence whether and to what extent the checklist will be used. In the analysis, two main themes emerged; The significance of team cooperation as a patient safety measure and the WHO surgical safety checklist as a tool for patient safety work and four sub-themes. The four subthemes were teamspirit and communication, cooperation between professions, competence and educational needs and the last subtheme work improvement with contradictions. The operating room nurse is watching over and protecting the patient from harm in the operating room. The checklist is one tool to highlight this. With research that demonstrates factors that affect use of the Safe surgery checklist any implementation of routines and checklists within the surgery care can be facilitated

<p>Att genomföra ett penetrationstest av en nätverksarkitektur är komplicerat, riskfyllt och omfattande. Denna rapport utforskar hur en konsult bäst genomför ett internt penetrationstest tidseffektivt, utan att utelämna viktiga delar. I ett internt penetrationstest får konsulten ofta ta del av systemdokumentation för att skaffa sig en bild av nätverksarkitekturen, på så sätt elimineras den tid det tar att kartlägga hela nätverket manuellt. Detta medför även att eventuella anomalier i systemdokumentationen kan identifieras. Kommunikation med driftansvariga under testets gång minskar risken för missförstånd och systemkrascher. Om allvarliga sårbarheter identifieras meddelas driftpersonalen omgå-ende. Ett annat sätt att effektivisera testet är att skippa tidskrävande uppgifter som kommer att lyckas förr eller senare, t.ex. lösenordsknäckning, och istället påpeka att orsaken till sårbarheten är att angriparen har möjlighet att testa lösenord obegränsat antal gånger. Därutöver är det lämpligt att simulera vissa attacker som annars kan störa produktionen om testet genomförs i en driftsatt miljö.</p><p>Resultatet av rapporten är en checklista som kan tolkas som en generell metodik för hur ett internt penetrationstest kan genomföras. Checklistans syfte är att underlätta vid genomförande av ett test. Processen består av sju steg: förberedelse och planering, in-formationsinsamling, sårbarhetsdetektering och analys, rättighetseskalering, penetrationstest samt summering och rapportering.</p> / <p>A network architecture penetration test is complicated, full of risks and extensive. This report explores how a consultant carries it out in the most time effective way, without overlook important parts. In an internal penetration test the consultant are often allowed to view the system documentation of the network architecture, which saves a lot of time since no total host discovery is needed. This is also good for discovering anomalies in the system documentation. Communication with system administrators during the test minimizes the risk of misunderstanding and system crashes. If serious vulnerabilities are discovered, the system administrators have to be informed immediately. Another way to make the test more effective is to skip time consuming tasks which will succeed sooner or later, e.g. password cracking, instead; point out that the reason of the vulnerability is the ability to brute force the password. It is also appropriate to simulate attacks which otherwise could infect the production of the organization.</p><p>The result of the report is a checklist by means of a general methodology of how in-ternal penetration tests could be implemented. The purpose of the checklist is to make it easier to do internal penetration tests. The process is divided in seven steps: Planning, information gathering, vulnerability detection and analysis, privilege escalation, pene-tration test and final reporting.</p>

Att genomföra ett penetrationstest av en nätverksarkitektur är komplicerat, riskfyllt och omfattande. Denna rapport utforskar hur en konsult bäst genomför ett internt penetrationstest tidseffektivt, utan att utelämna viktiga delar. I ett internt penetrationstest får konsulten ofta ta del av systemdokumentation för att skaffa sig en bild av nätverksarkitekturen, på så sätt elimineras den tid det tar att kartlägga hela nätverket manuellt. Detta medför även att eventuella anomalier i systemdokumentationen kan identifieras. Kommunikation med driftansvariga under testets gång minskar risken för missförstånd och systemkrascher. Om allvarliga sårbarheter identifieras meddelas driftpersonalen omgå-ende. Ett annat sätt att effektivisera testet är att skippa tidskrävande uppgifter som kommer att lyckas förr eller senare, t.ex. lösenordsknäckning, och istället påpeka att orsaken till sårbarheten är att angriparen har möjlighet att testa lösenord obegränsat antal gånger. Därutöver är det lämpligt att simulera vissa attacker som annars kan störa produktionen om testet genomförs i en driftsatt miljö. Resultatet av rapporten är en checklista som kan tolkas som en generell metodik för hur ett internt penetrationstest kan genomföras. Checklistans syfte är att underlätta vid genomförande av ett test. Processen består av sju steg: förberedelse och planering, in-formationsinsamling, sårbarhetsdetektering och analys, rättighetseskalering, penetrationstest samt summering och rapportering. / A network architecture penetration test is complicated, full of risks and extensive. This report explores how a consultant carries it out in the most time effective way, without overlook important parts. In an internal penetration test the consultant are often allowed to view the system documentation of the network architecture, which saves a lot of time since no total host discovery is needed. This is also good for discovering anomalies in the system documentation. Communication with system administrators during the test minimizes the risk of misunderstanding and system crashes. If serious vulnerabilities are discovered, the system administrators have to be informed immediately. Another way to make the test more effective is to skip time consuming tasks which will succeed sooner or later, e.g. password cracking, instead; point out that the reason of the vulnerability is the ability to brute force the password. It is also appropriate to simulate attacks which otherwise could infect the production of the organization. The result of the report is a checklist by means of a general methodology of how in-ternal penetration tests could be implemented. The purpose of the checklist is to make it easier to do internal penetration tests. The process is divided in seven steps: Planning, information gathering, vulnerability detection and analysis, privilege escalation, pene-tration test and final reporting.

Stadsplaneringen utgör en viktig roll i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Enligt Miljöbalken ska en behovsbedömning göras för varje upprättad detaljplan i syftet att utreda huruvida den leder till en betydande miljöpåverkan eller ej. Den bedömningen baseras dock ofta på bristfällig kunskap om de specifika miljöindikatorer som utvärderas. Det ges heller inget utrymme för förändringar i själva planen för att eliminera identifierad miljöpåverkan. En förbättrad strategi för behovsbedömning som innefattar ett anpassningsfokus och tidigt minimerar miljökonsekvenserna är därför önskvärd. En studie gjordes av arbetsprocessen för behovsbedömning i samband med detaljplanering på Örebro kommun i syfte att upprätta ett nytt, mer holistiskt arbetssätt för behovsbedömningsprocessen inom detaljplanering för att underlätta och förbättra arbetet för en hållbar stadsutveckling. Djupgående intervjuer utfördes på kommunen och teorier om hållbar utveckling samt lagar studerades. Mål som relaterade till hållbarhet ur kommunens policydokument sammanfattades. Målet var att undersöka hur det kunde skapas en förändrad strategi med tillhörande processverktyg för behovsbedömning inom detaljplanering, på Örebro kommun, som är praktiskt tillämpbar samt följer rådande lagar och policyer. Arbetet resulterade i ett strategidokument med en förändrad arbetsprocess och två olika tillhörande checklistor. Slutsatsen är att en ny strategi ska innehålla ett iterativt och tvärvetenskapligt arbetssätt samt en alternering mellan checklistorna beroende på detaljplanens omfattning. Det sistnämnda för att strategin ska kunna tillämpas inom kommunorganisationens strikta tidsramar, utan att kompromissa med kvaliteten på miljöarbetet vid omfattande detaljplaner som potentiellt ger stor miljöpåverkan. / Urban planning plays an important role when working for achieving sustainable development. According to the Swedish Environmental Code, a screening has to be executed for every local plan to investigate whether or not the plan generates significant environmental impact. The screening process is however often based on poor knowledge about the environmental aspects that are evaluated, and neither is there room for adaptation of the plan to eliminate identified environmental impact. An improved strategy for the screening process is needed, which has emphasis on the adaptation and a reduction of the environmental impact early in the process. In this master thesis, the screening process for local planning was studied at the municipality in Örebro, a medium sized city in Sweden. The purpose of the study was to establish a new more holistic working process for screening within local planning, to facilitate and enhance sustainable urban planning. Interviews were carried out at the planning department of the municipality, and sustainable development theories and the law were studied. Municipality targets that related to sustainability were extracted from their policy documents and summarized. The objective was to investigate whether an alternative strategy with suitable process tools could be created for screening within local planning at the municipality that is also applicable in practice and in line with prevailing laws and policies. The thesis resulted in a strategy document and two accompanying checklists, and the conclusion is that a new strategy should include an iterative and multidisciplinary working process, along with an alternation between checklists, depending on scope of the local plan. This strategy should be applicable within the municipality organization without compromising the environmental assessment quality when carrying out an extensive local plan that entails a potentially big environmental impact.

Samtliga nya detaljplaner behöver genomgå en undersökning tidigt i planprocessen för att bedöma om planen tros kunna orsaka en betydande miljöpåverkan och i så fall behöva genomgå en strategisk miljöbedömning. Structor Miljöteknik arbetar med miljöbedömningar av detaljplaner med målsättningen är att väva in miljöanpassningsåtgärder i ett så tidigt skede av planeringen som möjligt för att bidra till en hållbar stadsplanering. En strategi med tillhörande processverktyg togs fram i samband med ett tidigare examensarbete för att underlätta detta arbetssätt. Verktyget är anpassad för användare som redan är väl insatta i dem framtagna strategin, och kan därmed upplevas som tung att sätta sig in i. För att fler ska kunna tänka sig att använda det och för att den framtagna strategin ska få större genomslag hos Sveriges kommuner behöver därför verktyget vidareutvecklas och bli mer användarvänligt.  En utvärderande studie gjordes av den arbetsprocess som Structor Miljöteknik har för undersökningar i syfte att identifiera dess styrkor och svagheter. Utifrån denna studie, intervjuer med Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Örebro län, Motala kommun och konsulter från Structor Miljöteknik samt en egen utvärdering av det befintliga verktyget togs flera kriterier fram för det nya verktyget. Kriterierna gavs olika prioriteringar som baserades på i vilken grad uppfyllandet av kriteriet ansågs bidra till ökad funktionalitet, automatisering och användarvänlighet. Microsoft Excel identifierades som en lämplig programvara för verktyget då majoriteten av kriterierna bedömdes kunna uppfyllas i det. En plan för vidareutvecklingen av verktyget togs fram som delades in i 4 etapper: framtagande av grund, uppfylla satta kriterier, författa en vägledning och tester och utvärdering. På grund av tidsbrist färdigställdes dock endast den första etappen fullt ut. Grundversionen av det nya verktyget gav goda förutsättningar att uppfylla kriterierna med hög prioritet samt merparten av de övriga.  Möjligheten att uppfylla de olika framtagna kriterierna och tillvägagångsättet för att i ett vidare arbete slutföra utvecklingsprocessen analyserades och presenterades. / When a new local plan is crafted an early screening during the planning process is required to examine if the plan has significant environmental impact. If the plan is believed to have significant environmental impact a strategic environmental assessment needs to be conducted. The company Structor Miljöteknik has a way of working with the environmental assessment of plans where the goal is to incorporate measures striving for greater environmental sustainability early in the process. Today the company does this using a strategy and a processing tool that was created by Sandström. The use of the processing tools is limited by the fact that it requires a user with deeper understanding of the tools construction to be able to use it. Therefore, there is a need for further development of the processing tool to achieve a more user-friendly interface, so that its use become more widespread and the environmental profits of it can be reaped. An evaluative study has been conducted to pinpoint the strength and weaknesses in the process used by Structor Miljöteknik currently. Within this study extensive interviews have been conducted with different government agencies, country administrative board, municipality and people working in the private company Structor Miljöteknik. Based on the interviews several criteria for a developed processing tool were identified. All the criteria were then rated based on three parameters: functionality, automation and user friendliness. Microsoft Excel was identified as suitable software product to use for the processing tool since it enabled most of the criteria to be fulfilled. The further development of the processing tool was divided into four steps: creating a foundation, fulfilling the set criteria, creating a manual and tests and evaluation. In this report the first step was completed, laying a foundation that has great potential for achieving the criteria with high priority as well as most of the other criteria when the further steps are developed.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.