No description available.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur chefer upplever att de kombinerar arbetslivet och privatlivet. Jag vill lyfta fram de faktorer som påverkar cheferna i deras förhållningssätt men även vilken funktion som arbetsplatserna har. Därefter redovisas skillnaderna som visas bland män och kvinnor när de kombinerar arbetslivet och privatlivet. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar läste jag först på om ämnet Work-Life Balance och valde därefter relevanta teorier. Bland dessa teorier redogörs för Work-Life Balance och dess konflikter som kan uppstå. Andra teorier är bland annat organisationens påverkan, flexibilitet och tillgänglighet. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt där datainsamlingen utfördes med hjälp av 7 intervjupersoner. Därefter transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kunna kodas. Kodningen utformades i concepts och kategorier som kopplades till den teoretiska referensramen. Därefter började analysarbetet där det uppkom flera faktorer som påverkar chefernas balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Det fanns även skillnader mellan könen, som visades vid tillgängligheten och den psykiska ohälsan. Slutligen visade resultaten att arbetsplatsen i stor utsträckning påverkar chefernas Work-Life Balance, både positivt och negativt. Resultaten visar även att arbetslivet är den sfären som för cheferna tar över och som påverkar det övriga livet. Det övriga livet är den sfär som upplevs som minst kravfyllt och är den plats där cheferna kan återhämta sig.

Generation Y är den generation som just nu är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden och anses därför vara relevant att undersöka. Studien har undersökt vilka belöningssystem som Skatteverket i Luleå använder sig av och vilka som ger störst effekt på arbetstagare inom generation Y. Huvudsyftet med studien var att genom en fallstudie av Skatteverket i Luleå påvisa chefers upplevelser och erfarenheter av generation Y:s motivatorer samt vilka belöningssystem som de anser är mest effektiva för generation Y. Avsikten med studien var att skapa en större förståelse för hur organisationer vars mål och vision är samhällsnytta bemöter generation Y:s motivatorer med belöningssystem för att skapa bättre prestationer. Studien är byggd på generationsteorier och tidigare forskning om generation Y samt belöningssystem. Studiens empiriska material är insamlat i form av dokument erhållet från Skatteverket samt fyra kvalitativa intervjuer med olika chefer från Skattekontoret i Luleå. En slutsats av studien var att chefer upplever att generation Y tenderar att drivas mer av inre motivation och därmed är icke-finansiella belöningssystem bättre tillämpade för generation Y. Förslag till vidare forskning var att genomföra en liknande studie på den generation som är näst på tur att inträda på arbetsmarknaden, det vill säga generation Z. / Generation Y is the generation that is currently establishing itself in the labor market. This study has therefore investigated the reward systems used within Skatteverket in Luleå and ties to understand which system was the most effective in motivating employees within Generation Y. The main purpose of the study was to demonstrate, through a case study by the Skatteverket in Luleå, the managers’ experiences of Generation Y's motivators and which reward systems they consider to be most effective for Generation Y. The intention of the study was to create a greater understanding of how public and social welfare organizations’ goals and visions align with Generation Y's motivators with reward systems to create better performances. The study is based on Generation theories and former research on Generation Y and reward systems. The study's empirical material has been collected in the form of documents obtained from Skatteverket and four qualitative interviews with various managers from Skatteverket in Luleå. One conclusion from the study was that managers experience that Generation Y tends to be driven more by internal motivation and therefore non-financial reward systems were shown to be more effective. Suggestions for further research are to carry out a similar study on the generation that is next to enter the labor market, that is, Generation Z.

Background: The concept of health-promoting leadership seems to be perceived in different ways and has different meanings in managers, it has meant that they practice it in different ways in their activities. In the past few years, the management of the public sector has undergone structural changes that have affected their role in the business and that their presence in the business has decreased. This, in turn, has affected the conditions that exist to exercise leadership for the employees' health has also changed Purpose: The purpose of the study is to investigate the conditions of health-promoting leadership in personal assistance in the public sector.   Method: A qualitative research method with semi-structured interviews was chosen for the study. The selection was targeted and consisted of five managers within personal assistance in the public sector. The interview material was analyzed through a manifest content analysis Result: The present study shows that the public sector has in recent years undergone structural changes that have affected the managers' conditions and their role in the business. The result shows that conditions such as support, resources and the balance between responsibility and authority are important to give managers to facilitate and support their work within the health promotion leadership Conclusion: There is a lack of clarity in the concept of health-promoting leadership, which has meant that it appears in different ways within the operations. In the study, conditions such as support, resources, responsibility and authority have been identified as important components for the manager to be able to apply a health-promoting leadership. / Nej

På senare år har man i dags- och fackpress kunnat läsa om att den yngre generationen som äntrar arbetsmarknaden är ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat läsa om att de som faktiskt gör det har sämre hälsa, är mer stressade och saknar befogenheter i högre grad än äldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig från traditionellt ledarskap och unga ställer andra krav på sin arbetssituation och på chefsrollen. Unga människor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra värderingar än äldre som värdesatte hårt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskämda och krävande men också välutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande. Unga vill arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Denna inställning leder till att de yngre inte känner lojalitet till en arbetsgivare på samma sätt som tidigare när en trygg försörjning var viktigt.Vi har i denna uppsats skrivit om unga chefers syn på ledarskap, relationen mellan familj, fritid och arbete, ledarskapets framtid samt hur denna syn skiljer sig emot den traditionella chefens värderingar. Genom en kvalitativ intervjuserie har vi undersökt och skapat förståelse för hur fem unga chefer ser på olika ledarskapsrelaterade frågor. Den här studien är intressant båda för företag som rekryterar och vill utveckla sitt arbete kring ledarskapet. Den kan även intressera unga människor som vill arbeta med ledning.Vi har tittat på tidigare forskning, managementlitteratur, dagspress och facktidskrifter för att skapa oss en uppfattning och en teoretisk referensram kring ämnet. En stor del av researcharbetet gick åt till att hitta forskning rörande generationer och deras värderingar. En modell över fyra olika arbetskraftstyper som bygger på värderingar kring arbete och motivation har hjälpt oss att analysera vårt resultat.De empiriska data som framkom under intervjuerna analyserade vi sedan med stöd av den teoretiska referensramen. Analysen ligger till grund för studiens slutsats. Den visar att unga chefer värdesätter framför allt lyhördhet, öppen kommunikation och närvaro i sitt eget ledarskap. Relationen mellan arbete och fritid är ansträngd och ibland svår. De vittnar om mycket övertid och en vilja att visa sin ambition och kompetens. Cheferna tror att framtidens ledarskap kommer att påverkas av att Generation Y är ifrågasättande, initiativtagande och mindre auktoritetsbundna. Chefer kommer att behöva vara flexiblare och mer närvarande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Purpose: the aim with this study was to examine how managers in healthcare services, focusing on people with functional variants, work with threats and violence that users exercise against caretakers. Method: Study was conducted through qualitative interviews based on the theoretical framework; hermeneutics. To collect empirical data seven managers in personal assistance and LSS housing in southern Sweden were interviewed. Theory: The results shows that the managers need discretion to handle threat and violence that occur within their operations. The discretion is partly controlled by the conditions that exist in the organization and the managers therefore deem that they need to look at all aspects of the situation. Results: The result shows that there are different variants of threats and violence in the managers operations and that the severity level differs. Further emerges that the managers perception of the incidents is for example based on their knowledge of the functional variant that the users have or on the caretakers treatment towards them. The result also shows that the managers are responsible for creating routines, guidelines, action plans and investigating incidents. Furthermore, they are responsible for ensuring that employees can handle situations that arise. It appears in the result that the caretakers are responsible for following routines, guidelines and action plans that have been established and for reporting incidents that occur to their manager. However, reporting is not always done for various reasons. When incidents have been reported to the managers the result shows that the managers assessments differ. This means that the statistics on reports could be misleading. Circumstances that the respondents believe can make preventative work more difficult are, among other things, lack of time, finances, knowledge, unclear directives from the work environment authority and large staff turnover.

Medvetenheten och kraven på hållbarhet växer ständigt i samhället. Corporate social responsibility (CSR) är aktuellt för företag att arbeta med för att bemöta de externa påtryckningarna. När CSR undersöks på individnivå kallas det Mikro-CSR. Vidare forskning om hur CSR påverkar individers motivation fordras. Särskilt på chefsnivå, då att vara motiverad anses av betydande vikt när mobilisering och involvering av andra ingår i yrkesrollen. Syftet med denna studie har således varit att undersöka hur individer i chefsposition upplever att deras motivation påverkas av deras individuella CSR-arbetet. För att besvara detta undersöktes om behovet av prestation, behovet av makt och behovet av tillhörighet tillfredsställs. En fallstudie på fem chefer genomfördes. Analysen av data kodades med inspiration från tidigare forskning. Undersökningen visar att chefer upplever deras individuella CSR-arbete som endast delvis motiverande. Det finns svårigheter i att förstå, hantera och mäta CSR-arbetet, vilket är faktorer som påverkar upplevelsen av relationen mellan CSR-arbete och motivation negativt och ger sig uttryck i de vi benämner som CSR-paradoxen. Slutligen visar studien att en respondent särskiljer sig från övriga då han anses omotiverad av CSR-arbetet han utför, vilket anses kunna förklaras av att hans upplevelser av CSR-arbetet står i konflikt med yrkesrollens arbetsuppgifters karaktär.

Studien ämnar undersöka mellanchefers förväntningar, rollkonflikter och handlingsstrategier i balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka detta utgår vi från frågeställningarna: Vilka förväntningar upplever mellanchefer på sig själva? Vilka rollkonflikter kan uppstå genom förväntningarna? Hur hanterar mellancheferna rollkonflikterna? Studiens vetenskapliga utgångspunkter grundar sig i konstruktionistisk ontologi och hermeneutisk epistemologi. Studien är av kvalitativ karaktär och studiens tillvägagångssätt har en induktiv ansats med inslag av deduktion. Den teoretiska referensramen etableras på teoretiska begrepp som förväntningar, rollkonflikter, rolldistans, segmentering och integrering. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har olika strategier för att hantera rollkonflikterna som uppstår genom förväntningar. I analysen framkom det tre typer av handlingsstrategier, reflektion, prioritering och kommunikation.

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>