Hur beskriver första linjens chefer sina förutsättningar och upplevelser av att kunna bedriva verksamhetsnära ledarskap. Studien visar att verksamhetsnära ledarskap är viktigt för första linjens chefer. Verksamhetsnära ledarskap har betydelse för den fortsatta ledarskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård och för att första linjens chef ska kunna skapa goda förutsättningar för medarbetare till att bedriva god vård.  Med en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod undersöks första linjens chefers upplevelser och förutsättningar för att bedriva ett verksamhetsnära ledarskap inom hälso- och sjukvård på ett mindre sjukhus i Västsverige och ett större sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att om första linjens chefer har tillräcklig närvaro i sina verksamheter och är med sina medarbetare är den samlade upplevelsen från respondenterna att de kan och har förutsättningar att bedriva verksamhetsnära ledarskap. Iakttagande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna behöver göras då första linjens chef behöver väl fungerande stödresurser och god kommunikation med andra linjens chef. Ett delat ledarskap ses också som en förutsättning som ökar möjligheten till det verksamhetsnära ledarskapet.

Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Trots att flera åtgärder genom jämställdhetsplaner på global nivå och lagstiftning harupprättats, samt regler och föreskrifter för organisationer att förhålla sig till finns, kvarstårdet faktum att det är ojämnt fördelat bland män och kvinnor på chefspositioner i dagensorganisationer. Samtidigt visar forskning och statistik, en ojämn fördelning vad gäller ansvaret för hem och barn, där det kan ses att kvinnan tar det största ansvaret. Eftersom det på senare tid redovisats om en övertidsnorm på dagens chefspositioner valdes syftet att belysa och skapa förståelse för problematiken kring den rådande övertidsnormen utifrån ett kvinnligt perspektiv, samt övertidsnormens inverkan på organisationers jämställdhetsarbete inom den privata sektorn i Sverige. För att uppfylla studiens syfte valdes kvalitativa djupintervjuer där respondenternas egna erfarenheter och syn på ämnet efterfrågades. Åtta respondenter deltog i studien och tolkning av empiri i förhållande till vetenskapliga studier visade att övertidsnormen är försvårande för kvinnor som vill inneha chefspositioner. Resultatet visar att respondenterna inte hade haft någon möjlighet att besitta en chefsposition om de inte hade haft en partner som kunde ta ett större ansvar för barnen och hemmet. Resultatet är dock inte generaliserbart eftersom endast åtta respondenter deltagit. Däremot finns en indikation på att övertidsnormen är ett problem som många kvinnor får tampas med. Det fanns även indikationer på att kvinnor drar sig från att söka chefspositioner på grund av oförenligheten med barn som övertidsnormen skapat. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att dagens organisationer måste tänka om vad gäller kraven och förväntningarna kring övertid, samt se över arbetsbelastningen på chefspositionerna för att kunna genomföra ett mer hållbart jämställdhetsarbete i framtiden. / Despite that several measures like global gender equal plans and leglisation have been established, and the organizations have rules and regulations to follow, the fact that the managerial positions in organizations is unevenly distributed by men and women remains. At the same time, research and statistics show an uneven distrubution of responsibility for home and children, where women take more responsibility. Lately a norm of overtime has been reported at the managerial positions. Due to that the purpose was chosen to illuminate and create understanding for the problem of the norm of overtime from a womens perspective, and how the norm of overtime effect organizations gender equality work within the private sector in Sweden. Qualitative in-depth interviews with the intention to get the respondents to share their own experiences and thoughts about the subject was chosen to fulfill the purpose of this study. Eight respondents participated in this study and the results showed that women with children have difficulties to have a managerial position because of the norm of overtime. The results also show that women with children need to have a partner that take a greater responsibility for home and children if they should be able to have a managerial position. As this study only contained eight participans the result may not be generalized. Even so the results indicate that the norm om overtime is a problem for many women. The results also indicate that women may avoid a managerial position because of the difficulties to combine the job with children that the norm of overtime has created. Based on the results the conclusion became that if organizations want to have a sustainable gender equality work, they have to rethink. They must change the demands and expectations about overtime and create a reasonable workload for the managers within the organization.

Work-life balance, balans mellan arbetsliv och privatliv, har intresserat forskare under de senaste decennierna och flertalet studier har gjorts på ämnet. Olika perspektiv har tagits i beaktning, såväl individinriktade som organisatoriska. Denna studie belyser de mönster och faktorer som kan urskiljas och påverkar chefers work-life balance. Studien bygger på 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika branscher. Intervjuerna behandlade chefernas upplevelser av balans mellan arbetsliv och privatliv och en tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visar att chefer i relativt hög grad upplever balans mellan arbetsliv och privatliv men balansen tycks gå i vågor av perioder av stress och hög arbetsbelastning. Studien finner inga tydliga könsskillnader angående chefernas sätt att skapa balans. Däremot lyfter intervjupersonerna problematiken kring kvinnors dubbla arbete, i förvärvsarbete och hem. Slutligen kan det konstateras att arbetsuppgifternas karaktär, det flexibla arbetet och förmågan att sätta gränser mellan de olika livsdomänerna, konflikter mellan olika sociala roller, såväl som det sociala stödet och kraven som cheferna upplever är de faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv i högst grad. / Work-life balance, the balance between work and private life, has been interesting researchers over the last decades, and several studies has been conducted in the field. Different perspectives have been considered, both individual and organizational. This study highlights the patterns and factors that affect managers' work-life balance. The study is based on 14 qualitative semi-structured interviews with managers in different industries. The interviews covered the managers’ experiences of work-life balance and a thematic analysis was used to analyze the data. The results show that managers experience a relatively high level of work-life balance, but the balance seems to fluctuate in periods of stress and high workload. The study finds no clear gender differences regarding the managers’ way of creating balance. Although the respondents raise their attention to the issue regarding women’s double workload, both at work and at home. Finally, it can be noted that the nature of the tasks, the flexible working hours, the ability to set limits between the life domains, the conflict between different roles, as well as social support, and the demands the managers face are the factors that influence the balance between work and private life the most.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för en organisations specifika onboardingprocess och vilka delar som beskrivs viktiga för att en nyanställd ska komma in i sin roll samt organisationen utifrån HR-funktionens, chefer och nyanställdas perspektiv. Förhoppningen med studien är också att nyckelpersoner inom onboarding kan använda sig av studiens resultat för att reflektera över hur onboardingprocessen upplevs och fungerar i deras organisation. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem tjänstemän, två chefer och en HR-manager. Slutsats: Studien framställer flertalet centrala delar med onboardingprocessen utifrån de tre perspektiven. Det mest centrala under processen, i det specifika fallet, är att kunna arbeta med individanpassning för att möta samtliga behov. Även tidsaspekten är en av de mest centrala delarna som påverkar upplevelsen av onboarding. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of an organisation’s specific onboarding process. The aim is also to provide an understanding of the essential parts in adapting to the position and organisation described by the HR-function, managers and officials. The results of the study will hopefully provide key individuals in the field of onboarding with the opportunity to reflect on how the onboarding process is experienced and how it functions in their organisation. Method: This study is a qualitative case study with an inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The interviews were conducted with five officials, two managers and one HR manager. Conclusion: This study highlights a number of essential parts regarding the onboarding based on the three perspectives. The most essential part in this specific case is being able to work with individual factors to satisfy the needs of the new employee. The aspect of time is also one of the most essential parts that will affect the experience of onboarding.

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner. / Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.

Det blir allt mer vanligt med delat ledarskap inom vården. Det finns en del forskning om chefers upplevelser av delat ledarskap, men inte så mycket från medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ha två chefer med delat ledarskap. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex informanter från två olika sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades och kategoriserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet visade att medarbetare hade en positiv syn på att ha två chefer med delat ledarskap. De upplevde att dem fick stöttning i det dagliga arbetet, att cheferna arbetade som ett team, att chefernas erfarenheter och bakgrunder gynnade medarbetarna samt att det fanns en hög tillgänglighet på avdelningen. Några svårigheter som identifierades var ansvarsfördelningen mellan cheferna samt att kommunikationen mellan cheferna gjorde att saker ibland föll mellan stolarna. Utifrån resultatet anser författarna att det behövs vidare forskning för att belysa chefernas upplevelse av kommunikation och ansvarsfördelning inom delat ledarskap samt mer forskning kring hur medarbetarna gynnas av ett delat ledarskap.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.