Krav på ansvarstagande för offentliga chefer har ökat under de senaste åren, och detta har i sin tur lett till ökat krav på offentliga chefer som dessutom får ta allt mer ansvar. De behöver också lägga ner allt mer av sin arbetstid på att arbeta med just ansvar. Dessa ökade krav är dock inte jämnt fördelade över organisationens chefer. Därför har ansvaret blivit stort för de chefer som ansvarstagandet faller på. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för ansvarstagande i offentlig sektor. Genom att i praktiken undersöka hur offentliga chefer utkrävs på ansvarstagande samt hur en offentliga organisation internt hanterar krav på ansvarstagande hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse kring begreppet ansvarstagande. Utifrån vårt syfte är två forskningsfrågor formulerade för att med hjälp av dessa kunna besvara syftet med studien.Studien som genomförts är kvalitativ med en abduktiv ansats. Till studien har det tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att kunna förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio respondenter vid en enhet vid Jönköpings kommun. Vi har intervjuat en högre chef, fyra enhetschefer och fyra mellanchefer som arbetar vid samma enhet. Detta för att med hjälp av respondenternas svar kunna fastställa hur en offentlig organisation och dess chefer utkrävs på ansvarstagande och internt hanterar krav på ansvarstagande.Den insamlade empirin har sedan satts i relation till den vetenskapliga litteratur som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur och behandlar tre huvudområden vilka är styrning i offentlig sektor, att förstå ansvarstagande och mellanchefer. Denna teori har sedan använts för att problematisera och analysera det empiriska materialet. Detta har i sin tur mynnat ut i slutsatserna för studien.I studien framkommer det att de undersökta cheferna kopplar begreppet ansvarstagande till ansvar och därigenom även till deras arbetsbeskrivningar. Cheferna utkrävs på så sätt på ansvarstagande genom de olika ansvarsförhållandena som kräver att de utför vissa arbetsuppgifter och sköter vissa ansvarsområden och därmed genomsyrar ansvarstagandet deras arbete. Trots de hinder som kan uppkomma för mellanchefer fungerar mellancheferna i denna organisation som en avlastning för enhetscheferna och underlättar därmed kravet på ansvarstagande som ligger på enhetscheferna. / Demands of accountability for public managers have increased in recent years which have resulted in increased demands on public managers, who must take more responsibility. Therefore, they must devote more of their working hours to work with responsibility. However, these increasing demands are not evenly distributed among the organization’s managers. Thereby the responsibility has become heavy for the mangers who deal with accountability. The purpose with this thesis is to generate knowledge about accountability in public sector. By examining how public managers are pressed for accountability and how an organization internally manage demands of accountability, we hope to contribute to an increased understanding around the concept of accountability. Two research questions are formulated to help us answer the purpose with the thesis.The study is conducted by means of qualitative method where we apply an abductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand the collected empirical material. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with nine respondents at a unit at Jönköpings kommun. We have been interviewing a senior manager, four unit mangers, and four middle managers who work within the same unit. With help from the respondents answers we would like to determine how public managers are pressed for accountability and how an organization internally handle demands of accountability.The collected data has been related to the academic literature which we used in the theoretical framework. The theoretical framework has been developed by using former literature and discusses three major topics, which are public sector governance, understanding accountability and middle managers. This theory has then been used to problematize and analyze the empirical material. All the above have led to the conclusions of this study.In this study, it appears that the examined mangers connect the concept accountability to responsibility and therefore to their job descriptions. The managers are pressed for accountability through their accountability relationships which demand that they perform their working tasks and manage their responsibilities, and thereby accountability permeates their work. Despite the obstacles that can appear for middle managers the middle managers in this organization work as a relief for the unit managers and thereby they ease the demand of accountability, which are lying on the unit managers.This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Detta ställer organisationer inför nya utmaningar då det gäller att rekrytera och kunna tillgodogöra sig den kompetens som den nytillkomna befolkningen besitter. Sveriges riksdag vill främja mångfalden på svenska arbetsplatser och har lagstadgat att organisationer aktivt måste arbeta med mångfaldsarbete. Till följd av att direktiv saknats har rekryteringsförfarandet präglats av att chefer tenderar att rekrytera individer som liknar dem själva, vilket resulterar i homogena gruppkonstellationer. Denna företeelse benämns som homosocial reproduktion. Vikten av en mångfaldsplan är därav väsentlig för att organisationens mångfaldsarbete skall vara genomgående i hela organisationen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera chefers uppfattning om hur rekrytering sker utifrån organisationens mångfaldsplan Metod: Då syftet med studien är att beskriva och analysera enskilda individers upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Sju individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts i relation till vår teoretiska referensram. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt på chefers bristande engagemang för att läsa mångfaldsplanen. Vidare har föreliggande studie visat att cheferna upplever att mångfaldsplanen inte går att applicera på de lokala kontoren, vilket resulterar i att HR:s informationsspridning fallerar. Studien har därav visat att mångfaldsplanen inte påverkat chefers rekryteringsförfarande. Föreliggande studie har visat att chefer rekryterar enligt personliga preferenser och har diversifierade gruppsammansättningar i form av varierande kön, ålder, arbetslivserfarenhet och akademisk bakgrund. Föreliggande studie har visat att etnicitet inte involveras i chefernas definition av mångfald vilket kan tyda på etnisk underordning. / Background: Immigration to Sweden has increased in recent years requiring organizations to utilize the newly arrived population. The Swedish Parliament wishes to promote diversity in Swedish workplaces and has laid down a law stating that organizations must actively work on diversity. Due to the absence of a directive, the recruitment procedure has been characterized by managers tending to recruit individuals similar to themselves, which has resulted in homogeneous group configurations. This phenomenon is called homosocial reproduction. The importance of a diversity policy is therefore essential for diversity to be continuous throughout the organization. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the manager's perception of how recruitment is based on the organization's diversity policy. Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey method has been used. Seven individual semi- structured interviews have been conducted in relation to our theoretical reference framework. Conclusion: The results of the study emphasize the manager's lack of commitment to reading the diversity policy. Furthermore, the present study has shown that managers perceive that the diversity policy cannot be applied at local offices, resulting in HR failing to disseminate the information. The study has also shown that the diversity policy did not affect the manager's recruitment process. The present study has shown that managers recruit according to personal preferences and have diversified group compositions in the form of varying gender, age, work experience and academic background. The present study has shown that ethnicity is not involved in the manager's definition of diversity, which may indicate ethnic subordination.

Att skapa en budget handlar om att ta fram en prognos för framtida ekonomiska resultat både vad det gäller likviditet, resultat- och balansräkningen. Den kan ha olika syften inom ett företag och kan användas för att motivera de underordnade cheferna genom att låta dem vara delaktiga i processen då det skapas mål som leder till en belöning. Deltagande i budgetprocessen definieras som en process där de underordnade cheferna är involverade och har befogenhet att påverka budgeteringen. Tidigare forskning visar både fördelar och nackdelar med att låta de underordnade cheferna delta. Positiva effekter är att de underordnade chefer får en motivation genom att delta i processen och de negativa effekterna är att de underordnade cheferna har möjlighet att förhandla in slack i budgeten för att lättare nå de uppsatta målen. Den tidigare forskningen beskriver också olika faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade eller får en benägenhet att skapa och förhindra att slack uppkommer. Syftet med denna undersökning var att studera på vilket sätt deltagande i budgetprocessen påverkar de underordnade chefernas motivation och benägenhet till budgetslack. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade i sitt arbete samt risken för att de förhandlar in slack. För att besvara forskningsfrågan användes en kvalitativ forskningsmetod där tolv intervjuer genomfördes på det specifika företaget. Det fallföretaget som studien är genomförd på arbetar aktivt med att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen och ses där som en viktig faktor för att processen blir framgångsrik. Resultatet av studien visar att det är av vikt för företag att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen då det är en av de största orsakerna som leder till motivation för dem. Det visar också att deltagandet leder till att företagsledningen får relevant information till budgeten då det är de underordnade cheferna som har den största kunskapen om sin avdelning. Genom studien går det att utläsa fyra faktorer som leder till att de underordnade cheferna får motivation och dessa är kommunikation, strategisk planering, gemenskap och samarbete samt personligheter. Där är kommunikation den viktigaste faktorn som både indirekt och direkt påverkar de andra faktorerna. Slack anses inte förekomma på detta företag och det går inte genom studien se att deltagande skulle leda till att det skapas slack. Studien visar två faktorer som leder till att slack inte uppkommer i detta företaget och det är informationsasymmetri samt gemenskap och samarbete. / Budget is about producing a forecast for future financial performance, both in terms of earnings, liquidity and balance sheet. It can have different purposes within a company and can be used to motivate the subordinate managers by allowing them to participate in the process when creating goals that lead to a reward. Participation in the budget process is defined as a process in which the subordinate managers are involved and have the authority to influence the budget. Previous research shows both the pros and cons of allowing the subordinate managers to attend. Positive effects are that subordinate managers get motivated by participating in the process and the negative effects are that the subordinate managers can negotiate slack in the budget to more easily reach the goals. The previous research also describes various factors that can influence the subordinate managers to be motivated or tend to create and prevent slack from occurring. The purpose of this survey was to study how participation in the budget process affects the subordinate managers' motivation and likelihood of budget slack. Furthermore, the purpose is to investigate which factors may affect the subordinate managers being motivated in their work and the risk of negotiating slack. To answer the research question, a qualitative research method was used by doing twelve interviews at the specific company. The case company in which the study is conducted works actively to allow the subordinate managers to participate in the budget process which is an important factor in the success of the process. The result of the study shows that it is important for companies to let the subordinate managers participate in the budget process as it is one of the biggest reasons that motivates them. It also shows that the participation leads to the highest management getting relevant information to the budget as it is the subordinate managers who have the greatest knowledge of their department. Through the study, four factors can be identified that lead to the motivation of the subordinate managers, such as communication, strategic planning, community and cooperation, as well as personalities. The communication is the most important factor that both indirectly and directly affects the other factors. Slack is not considered to exist in this company and through the study it is not possible to see that participation would lead to the creation of slack. The study shows that it is possible to read two factors that prevent slack not to occur in this company, and it is information asymmetries as well as community and cooperation.

Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete. / This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.

Att arbeta som första linjens chef innebär ett komplext uppdrag där arbetsuppgifterna består av ansvar för personal, budget och arbetsmiljö. I arbetet befinner sig första linjens chefer i en mellanposition där de behöver ta hänsyn till att politiska riktlinjer följs och finnas tillgängliga för medarbetare och kunder. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö i äldreomsorgen. Studien bygger på kvalitativ metod. Metoden som vi använde oss av var nio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkter är Rubenowitz modell av psykosocial arbetsmiljö och Karasek och Theorell modell om krav, kontroll och stöd. Resultatets teman är första linjens chef, psykosocial arbetsmiljö, handlingsutrymme samt socialt stöd och meningsfullhet. Temat psykosocial arbetsmiljö har en underrubrik som heter covid-19. Vi har kommit fram till att studiens resultat visar på att respondenterna delar samma uppfattning om att det är viktigt med en god psykosocial arbetsmiljö. / Working as a first-line manager implicates a complex mission where the tasks consist of responsibility for staff, budget and working environment. In their work, first-line managers are in an intermediate position where they need to consider that political guidelines are followed and are available to employees and customers. The purpose of the study is to investigate the psychosocial work environment of first-line managers in elderly care. The study is based on a qualitative method. The method we used was nine semi-structured interviews. The study's theoretical starting points are Rubenowitz's model of psychosocial work environment and Karasek and Theorell's model of requirements, control and support. The themes of the result are first-line manager, psychosocial work environment, margin of action and social support and meaningfulness. The theme psyhosocial work enviroment has a subheading named covid-19. We have concluded the results of the study show that the respondents share the same view; that it is important to have a good psychosocial work environment.

Hälsofrämjande arbete är en gren inom folkhälsoarbete. Arbetsplatsen är en arena som kan agera som stödjande miljö och där hälsofrämjande arbete kan bedrivas. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna inom socialförvaltningen kan bedrivas med hjälp av teorin KASAM. Detta genom att skapa förutsättningar för första linjens chefer att uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i att bedriva hälsofrämjande arbete. Syftet med studien är att beskriva vilka arbetsrelaterade möjligheter första linjens chefer inom socialförvaltningen upplever att de har för att kunna arbeta hälsofrämjande för medarbetarna. Studien har en kvalitativ ansats och riktar sig till målgruppen första linjens chefer inom socialförvaltningen. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och sex intervjupersoner valdes ut med ett målstyrt urval. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat belyser att målgruppen saknar väsentliga resurser som budget, tid, kunskap och stöd för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sina medarbetare. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur hälsofrämjande arbete definieras och att det behövs en ökad acceptans av att bedriva hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att hälsofrämjande arbete bedrivs genom arbetsmiljöarbete, delaktighet, närvaro och att ha en helhetssyn på medarbetarna. Vitala resurser för hälsofrämjande arbete saknas och förutsättningar samt acceptans behövs. / Health promotion work is a branch of public health work. The workplace is a developed arena that can act as a supportive environment where health promoting work can be conducted. Health promotion at workplaces within the Swedish social services administration can be conducted with the help of the theory sense of coherence. This by creating conditions for first-line managers to experience manageability, comprehensibility and meaningfulness in acting health promoting towards their employees. The purpose of the study is to describe the work-related opportunities first-line managers of the Swedish social services administration experience when acting health promoting towards their employees' work-related health. The study has a qualitative approach and is aimed at first-line managers in social services administration with a goal-oriented selection. Data was collected from six semi-structured interviews and was analyzed using a manifest content analysis. The results highlight a lack of significant resources such as budget, time and support to be able to conduct health-promoting work towards their employees. The results also show that there is a difference in how health-promoting work is defined and that increased acceptance is needed. The study concludes that health promotion work can be conducted through work environment management, participation and a holistic view. Vital resources are missing and acceptance for conducting health promotion work is needed.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett HR-Shared Service Center fungerar ur ett användarperspektiv inom offentlig sektor. Fokus ligger på att undersöka första linjens chefers erfarenheter av Region Dalarnas motsvarighet till ett Shared Service Center (SSC), benämnt HR-Direkt. Utifrån studiens teoretiska referensram är SSC en av tre funktioner i vad Ulrich (1995) kallar HR-transformation vilket ska bidra till att effektivisera HR-arbete. Övriga delar i HR-transformationen är expertenheter och Human Resources Business Partners (HRBP). HR-transformation är kärnan i ett centraliserat HR-arbete där fokus ligger på kostnadsreducering och därmed förenlig med offentlig sektors skattefinansierade verksamhet. Vi argumenterar för att HR-transformationen direkt och indirekt får en betydande roll för både personalarbetets och organisationens effektivitet. Resultatet visar att första linjens chefers erfarenheter och åsikter om Regionens SSC; HR-Direkt står i direkt korrelation med första linjens chefers relation med sin HRBP, de första linjens chefer vilka har en god relation till sin HRBP har även en bra upplevelse av funktionen HR-Direkt medan de första linjens chefer vilka har en sämre relation till sin HRBP är missnöjda med HR-Direkt. Vidare visar resultatet att en otydlig ansvarsfördelning mellan HRBP och HR-Direkt bidrar till ett missnöje av HR-funktionen som helhet bland första linjens chefer. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer, HRBP samt HR-Chef från Region Dalarna har genomförts. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med tidigare forskning i flera analysdelar och därefter presenteras en avslutande diskussion och slutsats. Vi anser att den befintliga forskningen tenderar att fokusera på organisatoriska aspekter av nyttan med ett SSC, till exempel ekonomisk vinning genom ett effektiviserat arbete. Vår förhoppning är att kunna påvisa att mer forskning bör riktas mot användare av SSC inom HR-fältet samt att vår studie kan fylla en del av kunskapsgapet avseende användares erfarenheter av ett SSC. / The purpose of the study was to explore how a HR Shared Service Center operates from a user perspective within the public sector. The focus is to explore the experience of Line Managers using Region Dalarna´s equivalent to a HR Shared Service Center, called HR-Direkt. Based on the study´s theoretical frame of reference, SSC is one of three functions that will contribute to the streamlining HR activites as part of a HR transformation programme as outlined by Ulrich. Other parts of the HR transformation are units of expertise and Human Resources Business Partner. HR transformation is the core of centralized HR work where the focus is cost reduction and thus compatible with public sector tax-financed function. It can be argued that the HR transformation has a great significance for the efficiency of both personnel work and the organization both directly and indirectly. The results have shown that line managers experiences concerning the Regions HR-SSC are in direct correlation with the line managers relationship with Human Resources Business Partner. The respondents who have a good relationship with their HRBP also have a good experience of HR-Direkt while respondents who have less favourable relationship with their HRBP are dissatisfied with HR-Direkt. Furthermore, the results show that an unclear distribution of responsibilities between HRBP and HR-Direkt causes dissatisfaction with the whole HR function among Line Managers. The study was based on a qualitative approach where nine semi-structured interviews with line managers, HRBP and the HR manager from Region Dalarna were conducted. The results from the interviews were then compared with the previous research using several forms of analysis before a discussion and conclusion are presented. The believe is that existing research tends to focus on organizational aspects of the benefits of an SSC, such as financial gain through streamlined work. The aim of this paper is to be able to demonstrate that more research should be directed at users of SSC in the HR field and that this study can fill part of the knowledge gap regarding users’ experiences of an SSC.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare upplever positiv och negativ stereotypisering gentemot kandidater inom kompetensbaserad rekrytering. Studienbaserades på kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar, eller har arbetat, inom kompetensbaserad rekrytering. Data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterare upplevde att chefer och kollegor haft betydelse när det kom till stereotypisering, men att även rekryterarens egna tankar spelat in. Det framkom även ett antal olika faktorer kring stereotypisering gentemot kandidater, som rekryterare upplevde. Dessa faktorer var främst konfirmeringsbias, extraversion, ålder, kön och etnicitet. För att undvika stereotypisering ansåg respondenterna i denna studie att ett tydliggjort rekryteringsramverk samt kunskap om kompetensbaserad rekrytering var viktigt. Respondenterna ansåg också att digitala hjälpmedel samt personlighets- och problemlösningstester var bra metoder för att minska risken för stereotypisering.Praktiska aspekter och förslag till fortsatt forskning diskuteras även i denna studie. / The aim of this study was to investigate how recruiters experience positive and negative stereotyping towards candidates within competency-based recruitment. The study was based on qualitative interviews with recruiters who work, or have worked, withincompetency-based recruitment. Data was analysed by an inductive thematic analysis. The result indicated that recruiters experienced that leaders and colleagues wereimportant when it came to stereotyping, but that the recruiter's own thoughts also wereimportant. A number of different factors regarding stereotyping towards candidates, that recruiters experienced, also emerged. These factors were mainly confirmation bias, extraversion, age, gender and ethnicity. In order to avoid stereotyping, the participants in this study believed that a clarified recruitment framework as well as knowledge, education and experience in competency-based recruitment was important. The participants also considered that digital aids and personality and problem-solving tests were good methods to reduce the risk of stereotyping. Practical aspects and suggestions for further research are also discussed in this study.