Inledning: Återanvändningsgraden av schaktmassor är väldig låg i Sverige. Det har lett till ett ökat klimatutsläpp och överutnyttjande av naturresurser. Ökad återanvändning av schaktmassor skulle gynna miljön och ekonomin på många olika sätt. Syftet med studien är således att undersöka förutsättningarna för recirkulering av schaktmassor och att ta reda på varför schaktmassor inte återanvänds mer genom intervjuer med aktörer i värdekedjan. Syftet uppnås genom att ta reda på vilka hinder som har lett till att en cirkulär masshantering inte fungerar fullt ut inom anläggningsindustrin samt att ta reda på vilka incitament som krävs för att marknaden för återvunna schaktmassor ska förbättras. Metod: En litteratur- och intervjustudie användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bidrog till kunskapsuppbyggnaden i början av arbetet och fortgick löpande under hela arbetets gång. Intervjustudien bestod av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjumall. Intervjuerna möjliggjorde möten med verksamhetsutövare och myndighetspersoner som är verksamma i Västra Götaland, vilket bidrog till att aktuell information kunde erhållas. Resultat: Studien påvisar tydliga tecken på brister i hanteringen av schaktmassor inom anlägg-ningsindustrin. Avfallslagstiftningen anses vara komplicerad och resultatet visar på att det finns brister i samarbetet mellan myndighetspersoner och verksamhetsutövare. Dessa problem leder bland annat till att oseriösa aktörer lättare kan ta sig in i marknaden. Ett annat problem är de långa handläggningstiderna som leder till att användbart material körs till deponi, vilket i sin tur leder till ökad utvinning av jungfruligt (nyproducerat) material samt ökad belastning på kli-matet. Diskussion: Respondenternas syn på ovannämnda brister är snarlika men kan i vissa fall skilja sig åt beroende på om respondenten är en myndighetsperson eller en verksamhetsutövare. Vid intervju med en av myndighetspersonerna nämns ofullständig information från entreprenörer som en av anledningarna till de långa handläggningstiderna för recirkulering. Tvärtemot nämner verksamhetsutövarna att den svårtolkade avfallslagstiftningen försvårar myndighetspersonernas arbete, vilket leder till långa handläggningstider och att användningsbara schaktmassor följaktligen hamnar på deponi. Respondenterna uppfattas ändå vara positiva inför framtiden. Detta kan bland annat bero på de initiativ som har tagits inom branschen. Aktörer inom branschen har blivit mer medvetna och jobbar mot en omställning till cirkulär masshantering. Exempelvis sker samarbetsförsök i en större skala för att skapa en bättre marknad för schaktmassor i Göteborg. På Regeringsnivå har Naturvårdsverket fått i uppdrag att undersöka hanteringen av jord- och schaktmassor i syfte att underlätta tillsynsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för tillfället med att uppdatera sin handbok för hantering av schaktmassor. / Introduction: Reuse of excavated soil is very low in Sweden. This has led to increased climate emissions and overexploitation of natural resources. Increased reuse of excavated masses would benefit the environment and economy in many ways. The purpose of the study is therefore to look over the conditions in the market for reused soil and find out why exca-vated soil is not more reused through an interview of the stakeholders in the value chain. The purpose of the study is achieved by finding out what obstacles have led to a circular mass management not working fully in the construction industry and to find out what incentives are needed to improve the market for recycled excavated masses. Method: A literature- and interview study were used as a method to answer the study's questions. The literature study contributed to the knowledge building at the beginning of the work and continued continuously throughout the work. The interview study consisted of semi-structured interviews based on an interview guide. The interviews enabled meetings with entrepreneurs and government authority employees active in Västra Götaland, which contributed to obtaining current information. Result: The study shows a clear sign of shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry. The waste legislation is considered to be complicated, and the results show that there are shortcomings in the cooperation between authority employees and entrepreneurs. These problems make it easier for illegal activities within the excavated masses market. Another problem is the long waiting period to get permission to recycle the excavated soil, this makes useful masses getting to the landfill, which in turn leads to increased extraction of virgin material and increased load on the climate. Discussion: The respondents' views on the above-mentioned shortcomings are similar but may in some cases differ depending on whether the respondent is an authority employee or an entrepreneur. In an interview with one of the authority employees, incomplete information from entrepreneurs is mentioned as one of the reasons for the long waiting periods to get per-mission to recycle. On the contrary, the entrepreneurs mention that the difficult waste legislation puts the authority employees in a difficult position, which leads to long waiting periods and that usable excavated masses consequently end up in landfills. Although there are major shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry, the respondents have a positive attitude towards the future. This may be due to the initiatives that have been taken in the industry. The entrepreneurs and authority employees have become more aware and are working towards a transition towards circular mass management. In many municipalities, such as in Gothenburg they have joined forces and tried to cooperate on a larger scale, to create a better market for excavated masses. On the governmental level the Swedish Environmental Protection Agency has been commissioned to investigate the handling of soil and excavated masses in order to facilitate the administration. The Swedish Environ-mental Protection Agency is currently working to update its handbook on excavated masses.

Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

The waste and carbon emissions in Sweden is comprehensively contributed by the construction industry. With focus on the growing need for raw materials, reports indicate that by 2060 the use of raw materials is expected to increase by 50%. It is evident that the production of windows can have negative environmental consequences, from extraction to its contribution to a building’s energy consumption. By centering on the circular economy framework, this study aims to promote reuse of windows, by focusing on environmental, economic and quality factors. Through literature reviews, case studies and stakeholder interviews, this study focus upon window reuse in construction projects in a feasible manner. The absence of knowledge and logistical concerns hinders the reuse of windows, despite its environmental and economic benefits. Reuse relies on inventory, digital logistics and collaboration among stakeholders as a vital key motivator. Furthermore, limited support and resources has been identified as some of the key obstacles for progress and implementation of reuse of windows. Emphasizing on the importance of responsibility allocation and considering sustainability throughout the entire construction process. Quality criteria for window reuse include energy efficiency and cultural value. Despite challenges such as economics, logistics, collaboration and the share of knowledge, it’s believed that this study can significantly transform the reuse process and steer towards a more sustainable future. / Bygg- och fastighetssektorn står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp samt av den energi som förbrukas i Sverige. Sektorns användning av råmaterial tenderar att stiga och förväntas fördubblas till 2060. Utvecklingen skapar ett tydligt behov av att minska sektorns negativa miljöpåverkan och öka återbruket av byggmaterial, som för närvarande står för 35% av Sveriges totala avfall. Fönster är en komplex del av en byggnad vars utformning kan variera avsevärt och ha stor inverkan på hur energieffektiv en byggnad är. Vidare har fönster krav på både estetik, komfort och funktion. Produktionen av fönster kan ha negativa miljökonsekvenser, från råvaruutvinning till dess bidrag på en byggnads totala energiförbrukning vid bruksskedet. Denna studie fokuserar på återbruk av fönster för att minska miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten.Studiens syfte är att identifiera och optimera återbruksprocessen av fönster och samtidigt beakta miljö, ekonomi och kvalitetskrav. Frågeställningar inkluderar hur återbruk kan främjas, vem som styr och fattar beslut om återbruk, samt vilka kvalitetskriterier som behövs för fönster. För att besvara frågeställningarna kombineras de tre tillvägagångssätten; litteraturstudie, fallstudier och intervjuer med branschaktörer. Med tillvägagångssättet undersöks utmaningar, möjligheter samt vem som lämpligast driver frågan om återbruk av fönster i ett projekt. Målet med studien är att utforma en handlingsplan för resurseffektivt återbruk. Studiens teoretiska ramverk bygger på konceptet om cirkulär ekonomi, som syftar till att minska avfall och främja återanvändning.Resultatet av studien visar att både miljömässiga och ekonomiska aspekter motiverar återbruk av fönster inom bygg- och fastighetssektorn. De främsta utmaningarna identifieras som relaterade till logistik, brist på kunskap och motstånd mot förändring. Åtgärder såsom inventering, digitala logistikportaler och ökad medvetenhet föreslogs för att främja återbruk av fönster. Implementering av återbruk av fönster och därmed cirkulärt byggande kräver att dessa utmaningar adresseras, vilket kan underlättas om aktörer inom sektorn samarbetar. Utmaningar vid implementering kan uppstå på grund av bristande stöd från beslutsfattare och resursallokering. Begränsningar i tidigare forskning och den svenska marknadens förutsättningar kan påverka resultatets betydelse utanför Sverige. Studienbelyser vikten av ansvarsfördelning och att beakta hållbarhet genom hela byggprocessen. Kvalitetskriterier för återbruk av fönster avser energieffektivitet och kulturellt värde. Trots utmaningar som ekonomi och logistik, kan samarbete och kunskapsdelning effektivisera återbruksprocessen och leda sektorn mot en mer hållbar framtid.

The circular economy, in which products, materials and resources circle back into the system rather than ending up as waste, offers the possibility to decouple economic growth from environmental degradation. For the sector of information and communication technologies (ICT), where the products contain a wide range of critical raw materials and have a large environmental impact during their manufacturing phase, a shift from today’s linear consumption is especially important. While such a transition requires action from actors on all system levels, the users have a unique position to drive the transition through a change in their behaviour. The aim of this thesis is to build knowledge about how user organisations can enable a transition to a circular ICT sector. A case study was performed at a large ICT reseller in Sweden where the current use of internal laptops and smartphones was investigated and analysed. The data collection resulted in the identification of 15 barriers that we claim hinder the case company from becoming a circular user of ICT products. A categorisation of the barriers further showed that the majority of them are found on an organisational level. We argue that among them, the most impactful barrier is an ambiguous responsibility for the post-use collection of products within the organisation. The thesis is concluded with the notion that organisations do indeed have large possibilities to drive a shift in the ICT sector but have a number of barriers to overcome first. Fortunately, the majority of the barriers are internal and can be directly addressed by managerial actions. / Inom en cirkulär ekonomi där produkter, material och naturresurser cirkulerar i ett slutet system istället för att förkastas som avfall, finns det i teorin en möjlighet att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöförstöring. Inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (ICT), där produkterna innehåller en stor variation av råmaterial och har sin största miljöpåverkan under tillverkningsfasen, är ett skifte från den nuvarande linjära konsumtionen av yttersta vikt. Även om en sådan övergång kräver att aktörer på samtliga systemnivåer agerar tillsammans, så har användarna en unik position att driva marknaden mot en förändring genom att ändra sitt beteende. Denna rapport har som syfte att utöka kunskapen kring hur användarorganisationer kan möjliggöra en övergång till en cirkulär ICT-sektor. I en casestudie undersöktes och analyserades den interna hanteringen av laptops och smartphones hos en stor leverantör av ICT-tjänster och -produkter i Sverige. Utifrån datainsamlingen kunde 15 barriärer identifieras som vi menar på utgör ett hinder för organisationens möjligheter till att ha ett cirkulärt användande av sina laptops och smartphones. Efter en kategorisering av barriärerna framgick det att majoriteten av dem låg på en organisatorisk nivå. Enligt oss är den största av dessa en tvetydighet i vem som bär ansvaret för återtaget av produkter efter användning. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om vi kan bekräfta användarnas stora potential att driva en förändring i ICT-sektorn så finns det i nuläget barriärer. Lyckligtvis är dessa barriärer mestadels interna och kan adresseras genom styrande medel från ledningsnivå.

Circular economy (CE) is seen as a strategy to achieve sustainable development, requiring commitment and support from multiple actors on all system levels; from companies and products to governments and nations. Circular business models (CBMs) are regarded as an important leverage to implement circularity at an organizational level, and business support is considered an important enabler of these. Communication between practitioners and policy-makers, as well as understanding the barriers of CE in the local context, can facilitate the development of efficient business support. This thesis has from a company perspective explored barriers to circular business model innovation (CBMI) and the impact of firm-specific business support activities on this innovation process. This was done through a multiple-case study of ten Swedish SMEs who had received direct business support for circularity, and thus had initiated a circular project. The study has identified seventeen different barriers across five categories, spanning over the entire innovation process from idea to full implementation. Overall, economic viability appears to be an important factor which relates to and depends on several other barriers, and the novelty of CE contributes to the occurrence of many identified challenges. While some barriers are more common across all ten cases, often challenges related to market demand, financing and knowledge, others are more specific for each case and circular strategy. Furthermore, this study has found that coaching, training, and funding are firm-specific activities that can help SMEs overcome mainly internal barriers in the early stages of the CBMI process, addressing several of the most common barriers identified in this study. This research has also included a company perspective on the costs and benefits of the activities, and pointed at important factors to consider in the development of future business support. / Cirkulär ekonomi ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling, och kräver engagemang och stöd från flertalet aktörer på samtliga systemnivåer; från företag och produkter till regeringar och nationer. Cirkulära affärsmodeller betraktas som en viktig hävstång för att implementera cirkularitet på en organisatorisk nivå, och företagsstöd anses vara en viktig möjliggörare av dessa. Kommunikation mellan utövare och beslutsfattare, samt förståelse för barriärer till cirkulär ekonomi i det lokala sammanhanget, kan underlätta utvecklandet av effektiva företagsstöd. Denna uppsats har ur ett företagsperspektiv utforskat barriärer till cirkulär affärsmodellsinnovation och den inverkan som företagsstöd har på denna innovationsprocess. Detta utfördes genom en fallstudie av tio svenska små och medelstora företag som mottagit stöd för cirkularitet, och som således initierat ett cirkulärt projekt. Studien har identifierat sjutton barriärer inom fem kategorier, vilka sträcker sig över hela innovationsprocessen från idé till full implementation. Generellt framträder ekonomisk livskraft som en viktig faktor, relaterad till samt beroende av flertalet andra barriärer, och nymodigheten i cirkulär ekonomi bidrar till förekommande av flera identifierade barriärer. Medan vissa barriärer är mer vanligt förekommande bland de tio fallen, ofta utmaningar relaterade till marknadens efterfrågan, finansiering och kunskap, är andra mer specifika för varje fall och cirkulär strategi. Vidare finner denna studie att rådgivning, träning och finansiering är företagsspecifika aktiviteter som kan hjälpa små och medelstora företag att överkomma huvudsakligen interna barriärer i de tidiga faserna av cirkulär affärsmodellsinnovation, och som bemöter flertalet av de vanligaste barriärerna som har identifierats i denna studie. Denna studie har även inkluderat ett företagsperspektiv på aktiviteternas nytta och kostnader, samt belyst viktiga faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av framtida företagsstöd.

Sustainable development has for a long time been a much spoken topic worldwide and so in Sweden. Sustainable development is about creating a social economic and cultural development and to ensure human well-being in balance with the earth´s ecological system. Nowadays sustainable consumption is also a much spoken topic. Sustainable consumption is about how humans consume, what humans consume and in what way. This means that we carefully need to choose what products to buy and use them as long as they are still alive. Because of human’s unsustainable way of using the resources from earth, we now need to stop using the linear economy and start using the circular economy. This will lower the environmental effect. This study aimed to investigate how AB Småland, a company in Malmö, can get customers to hand in furniture to the store for reusing. The company wants to expand their business by collecting second-hand furniture from costumers. In turn, they will sell these furniture at the company’s own auctions. The students' work was to help AB Småland to see what is required of them to get this process working, to get a flow with recycled furniture. The study included an investigation of the Miljönär-Vänlig labels’ options to facilitate consumers to make better choices for a more sustainable consumption in the future. To do research on how consumers think and act was relevant to understand why these behaviors occur in order to understand the value of marketing sustainability. The study also included previous research in the area. The study’s two issues: [1] How can AB Småland get customers to hand in furniture to the store for recycling? [2] Can a label like Miljönär-Vänlig help consumers to understand the concept for stores that work with sustainability? To answer the first issue of the study the students gathered data through interviews with companies that work with the durability to take note of how they solved it. To be able to answer the second issue of the study the students carried out a web survey in which the purpose was to gather information about consumers' attitudes to sustainability and their consequences of consuming. In order to underpin both issues, literatures were used and were carefully chosen to answer the purpose of the study. The report presents the results for the study’s two issues that both have all three data collection methods proving them. The result from the study’s’ first issue shows that AB Småland should focus a lot on the preparatory work and strategies that will be required to get their new part of the business to be profitable. They have got help with some parts through the proposal of a business model, SWOT analysis, competitive analysis, how to design the "Re-Mill tab" on the website, which the students produced. The result from the study’s’ second issue shows that Miljönär-Vänlig is a label that is not suitable for AB Småland in the current situation because it is for those operations where the main part of the business is about "fix, borrow and reuse" in order to minimize waste. It can be a good tool for stores, which work with environmental issues, in order to help the consumer make better choices. But AB Småland can create an own label that shows customers how the company works with sustainable products. To get AB Smålands new part of the business profitable, they should consider that it requires thorough preparation. Time is of essence and other resources are needed and the work should not be rushed. Before they start this process, AB Småland should establish and clearly review policies and their business model so everyone in the company can be initiated. The students have come to the conclusion that AB Småland has to work with their marketing in order to reach consumers and help them understand the company’s values and concepts. / Hållbar utveckling har varit ett omtalat ämne, internationellt men så även i Sverige, under en längre tid. Hållbar utveckling handlar om att skapa en fungerande samhällelig ekonomisk och kulturell utveckling samt att säkerställa mänskligt välbefinnande- i balans med jordens ekologiska system. Nu är även hållbar konsumtion ett mycket omtalat ämne. Med detta menas hur och vad vi konsumerar men också på vilket sätt, vilket innebär att vi måste välja rätt vara, som ska användas på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Vi behöver övergå från de linjära materialflöden vi har idag, där produkter tillverkas för att användas och sedan kasseras, till cirkulära flöden där vi förlänger produkter livscykel och på så sätt minskar miljöpåverkan eftersom vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Den här undersökningen syftade till att undersöka hur AB Småland (hädan efter kallat ABS), ett företag med butik i Malmö, kan få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk. Företaget vill utöka sin verksamhet genom att ta in begagnade möbler från kunder, som de i sin tur ska sälja vidare på företagens auktionstillfällen. Det var här studenternas arbete blev relevant, att hjälpa ABS att se vad som krävs av dem för att få ett bra flöde med återvunna möbler. Att undersöka möjligheterna för hur en märkning som Miljönär-Vänlig påverkar konsumenters inställning till mer hållbara konsumtionsval, blev intressant för att se hur ett företag som ABS bör marknadsföra sig. Här blev det relevant att undersöka hur konsumenter tänker och agerar. Vad vet konsumenter om hållbarhet idag? Studiens två frågeställningar är: [1] Hur kan ABS få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk? [2] Kan en märkning som Miljönär-Vänlig hjälpa konsumenter att förstå konceptet hos butiker som arbetar med hållbarhet? För att besvara studiens första frågeställning samlade studenterna in data genom intervjuer, med företag som arbetar med återbruk, för att ta del av hur de arbetar med detta. Vidare genomfördes en webbenkätsundersökning där syftet var att samla information kring konsumenters inställning till hållbar konsumtion för att besvara frågeställning två. För att stärka båda frågeställningarna, användes även litteratur som var noga utvald för att besvara studiens syfte. I rapporten presenteras resultat under studiens två frågeställningar som båda har samtliga tre datainsamlingsmetoder, webbenkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier som styrker dem. Resultat till frågeställning ett visar att ABS bör arbeta mycket med förarbete, så som SWOTanalys, konkurrensanalys, marknadsföring och strategier för att få deras nya del i verksamheten att bli lönsam. De har som hjälp fått ta del av förslag till en affärsmodell, där SWOT-analys och konkurrensanalys tagits fram som underlag till detta. Studenterna har även utformat ”Återbruks-fliken” som är tänkt att finnas på företagets hemsida. Detta för att visa på ett förslag hur ABS kan marknadsföra sitt arbete. Resultatet under frågeställning två visar att Miljönär-Vänlig är en märkning som inte lämpar sig för ABS i dagsläget då märkningen är till för de verksamheter där huvuddelen handlar om ”laga, fixa, låna och återanvända”. Dock kan märkningen vara ett bra verktyg för butiker i handeln som arbetar med miljöfrågor i syfte att hjälpa konsumenter. ABS bör beakta att det krävs gedigna förberedelser för att få arbetet med återbruk lönsamt. De bör även ta hänsyn till att arbetet kommer kräva olika resurser och tiden är inte att underskatta. De borde tydligt gå igenom strategier och de delar som studenterna arbetet fram för att sedan utveckla detta med sin kompletterade kunskap. Studenterna har även kommit fram till att ABS bör arbeta mycket med sin marknadsföring till konsument för att de ska få upp ögonen för företaget och förstå deras nya koncept. I nuläget blir det inte aktuellt för ABS att märka sig med Miljönär-Vänlig men de kan däremot skapa en egen ”märkning” som visar hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågan.

Författare: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Handledare: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examinator: Christine Tidåsen Titel: Vägen mot hållbara val En studie om hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi inom möbler och inredning Kurs: Kandidatuppsats, 15 hp. Företagsekonomi, Inrednings- och butikskommunikation, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, VT17. Problemdiskussion: Studien ämnar till att skapa förståelse kring möjligheter för en mer hållbar konsumtion inom möbler och inredning eftersom att denna kategori är en av de mest ökande. Hållbar konsumtion är en del av den cirkulära ekonomiska affärsmodellen. Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för vad som möjliggör en mer hållbar konsumtion av möbler och inredning. Metod: Studien har grundats på en kvalitativ forskningsmetod och forskningsansatsen har varit abduktiv. För att skapa förståelse för ämnet hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med konsumenter, experter och företag. Slutsats: Studien tyder på att hållbar konsumtion inom möbler och inredning kan möjliggöras på flera sätt och det är många faktorer som påverkar. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att en hållbar konsumtion ska vara möjlig fullt ut. / Authors: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Supervisor: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examiner: Christine Tidåsen Title: The way to sustainable choices A study about sustainable consumption and circular economy in furniture and interior design Subject: Bachelor thesis, 15 credits. Business Administration, Interior Design and Visual Merchandising, School of Business and Economics, Linnaeus University, Spring 17 Research: The authors wish to create an understanding of the opportunities for more sustainable consumption of furniture and interior, as this category is one of the most growing. Sustainable consumption is part of the circular economic business model. Purpose: The purpose is to create an understanding of what can contribute to a more sustainable consumption of furniture and interior. Method: This study is based on a qualitative research method and the research process has been abductive. In order to create an understanding of the topic, semi-structured interviews have been made with consumers, experts and a person from the furniture business. Conclusion: This study indicates that sustainable consumption of furniture and interior can be made in several ways and many factors affects. A switch to circular economy is necessary for sustainable consumption to be fully possible.

Informationsteknologi, IT, och hållbarhetsarbete har blivit två strategiska frågor i nästintill alla företag. Företag måste implementera IT för att optimera nuvarande verksamheter och transformeras till IT-drivna affärsmodeller som kräver hög kompetens och strategiskt tänkande vilket många små- och medelstora företag, SMF, saknar. Att köpa rekonditionerad IT-hårdvara är ett alternativ till att agera hållbart. Däremot erbjuder de företag som levererar rekonditionerad IT sällan mycket mer än just hårdvara eftersom de också ofta saknar de resurser som krävs för att tillhandahålla ytterligare tjänster inom IT. IT-tjänster är ofta avgörande om SMF ska bli kunder eller inte eftersom att köpa all IT från en leverantör minimerar administrationskostnader samtidigt som det skapar djupare relationer mellan kunden och leverantören. De bristande interna resurserna bland SMF har lett till att de frigör delar eller hela verksamheter till externa leverantörer. Frigörandet är däremot inte riskfritt för SMF. Att överlämna delar av verksamheten till externa leverantörer kräver nära relationer med leverantörer vilket gör kommunikationen mellan dem avgörande. Ett sätt för leverantörer att skapa relationer med kunder är genom att utveckla tjänstefiering, det vill säga gå från varucentrerat till tjänstecentrerat erbjudande. För att utveckla tjänstefiering, trots avsaknaden av interna resurser, måste leverantörer samproducera erbjudanden. Genom att skapa ett interaktivt samarbete i nätverk där aktörer tillsammans tillhandahåller erbjudanden har lett till nya värdeskapande system kallat värdekonstellationer. Leverantörer och kunder är nu tillsammans med och skapar värde och kunden ses inte längre som konsument utan snarare medproducent då de är med och deltar i produktionen. Aktörernas roll har således blivit vidgade. De bristande resurserna är inte längre ett hinder för att utveckla nya erbjudanden eftersom de i konstellationen bidrar med resurser samtidigt som de bygger relationer med varandra. / Information technology, IT, and sustainability work have become strategic questions in almost any business. Not only do firms have to implement IT to optimize current operations, they must transform into new business models which requires high level of competence and strategic thinking which especially small and medium-sized enterprises, SME, tend to lack. Buying refurbished IT-hardware is an option for SME to act sustainable. However, suppliers of those goods seldom offer much more as they too tend to lack the resources needed to provide IT services. IT services are usually critical whether SME will become customers or not since buying IT from one supplier minimizes administration costs as well as it creates deeper relationships. Lack of internal resources has led to SMF outsource parts or whole operations more frequently to external suppliers. But the outsourcing does not come harmless. Leaving an operation to an external supplier requires close relationship with the supplier to maintain quality, making the communication vital. A way for a supplier to facilitate relationships is to develop servitization, i.e go from product- to service-centric offers. To develop servitization regardless the scarce resources suppliers have to co-produce offers. Creating an interactive strategy in networks consisting of actors that co-produce offers creates new value creating systems- value constellations. Suppliers and customers are now part of the value creation as they both participate in the production. Their roles have been broadened and the scarce resources as a barrier has now been eliminated as they now share competences while their relationships are being flourished.

Dagens trend av industriell tillverkning och konsumtion är av linjär karaktär. Material utvinns, blir produkter och hamnar sedan på deponi. Detta examensarbete har tillsammans med Industrial Development Center AB syftat till att skapa en mer hållbar industriell tillverkning inom Skaraborgsregionen, genom att forma en produktutvecklingsprocess i enlighet med cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi förespråkar att avfall inte får förekomma och att produkter och material ska cirkulera i kretslopp. Projektet bestod därför av en bred förstudie för att samla och utvärdera ett stort område med teorier, processer och företagens ansvarsroller. Vidare analyserades en generell produkts livscykel och en processkarta skapades tillsammans med cirkulär ekonomi och produktutvecklingsprocesser. Arbetet knöts an med en omfattande kravspecifikation som sedan användes som utvärderingsunderlag för vad som skulle bli en ny produktutvecklingsprocess med cirkulär ekonomi implementerat. Slutligen utvärderades resultatet med en erfaren användare för att få en initial bedömning av resultatets användbarhet för målgrupperna. Resultatet blev en miljöanpassad produktutvecklingsprocess och en folder beskrivande hur och varför cirkulär ekonomi kan gynna företag och samhälle. / Today’s trend of production and consumption has a linear type. Material is extracted, become products and then end up as landfill. This thesis has together with Industrial Development Center AB aimed to create a more sustainable industrial production within the region of Skaraborg, by forming a product development process according to circular economy. Circular economy advocates that there should be no waste and products and material should circulate throughout different cycles. Hence this thesis consist of a broad pre-study to collect and evaluate a big range of theories, processes and enterprise responsibilities. Later on a general product lifecycle was studied and a map of a process was made with circular economy and product development processes in mind. The work was tied together by a performance specification table. This document was also used as a basis for the evaluation of the final product development process with circular economy implemented. Finally, the result was also evaluated by an experienced user to get an initial assessment of the result’s usability for the target groups. The result was an environmentally adapted product development process and a folder explaining how and why circular economy is to support enterprises and the community.

The production and consumption of today generates huge amounts of waste, and due to the increasing living standards the amount will continue to increase. The waste leads to large environmental impacts due to pollution and emissions of greenhouse gases, as well as the depletion of raw materials. This study aimed to investigate how sustainability through circular economy can drive the development towards reducing the packaging waste in a company. The ambition was to identify possible actions that could be implemented in order to decrease the amount of combustible waste and the entailed environmental impact. A case study was performed at Volvo Group Trucks Operations assembly plant in Tuve in Gothenburg. The initial part of the study consisted of a literature review and was followed by the empirical study where interviews and observations were conducted in order to investigate what actions that could reduce the packaging waste. The data was analysed and one action was selected to be further investigated, and calculations of its environmental and economic aspects are performed. Three different types of inner packaging of LDPE (Low Density Polyethelen) plastics were selected, and the calculations showed that the reduction of CO2-emissions amounts to as much as 6.3 tonnes per year and cost savings of 11 000 SEK per year when reusing the inner packaging. These savings indicate that it is profitable to return the packaging to the supplier if it is located closer than 10 200 - 16 600 km to the site. The managerial implications of implementing a returnable packaging system are the cost savings and the reduction of environmental impacts. / Produktioner och konsumtion genererar idag stora mängder avfall och på grund av den ökande levnadsstandarden fortsätter mängden avfall att öka. Avfallet leder till stor miljöpåverkan på grund av föroreningar och växthusgasutsläpp, liksom uttömning av råmaterial. Denna studien syftade till att undersöka hur hållbarhet genom cirkulär ekonomi kan driva utvecklingen mot att minska förpackningsavfallet i ett företag. Ambitionen var att identifiera möjliga förslag som skulle kunna implementeras för att minska mängden av brännbart avfall och därmed den miljöpåverkan som följer. En fallstudie utfördes på Volvo Group Trucks Operations monteringsanläggning i Tuve i Göteborg. Den inledande delen i arbetet bestod av en litteraturstudie som följdes av en empirisk studie, där intervjuer och observationer utfördes för att undersöka vilka förslag som skulle kunna minska förpackningsavfall. Datan analyserades och ett förslag valdes ut för att undersökas vidare genom beräkningar för dess miljömässiga och ekonomiska aspekter. Tre olika typer av inneremballage av LDPE-plast valdes ut och beräkningarna visade att reduceringen av CO2-utsläpp uppgick till 6,3 ton per år och kostnadsbesparingarna till 11 000 SEK per år då inneremballage återanvänds. Dessa besparingar indikerar att det är lönsamt att returnera förpackningar till leverantören om den är belägen närmare än 10 200- 16 600 km från fabriken. Incitament för företag att implementera ett retursystem är de minskade kostnaderna samt den minskade miljöpåverkan.