Background Waste has been around since humans started to create products. Today, it is a growing problem in the world; humans keep producing waste at a faster pace than we can handle. The world is becoming more conscious of our actions, and new solutions to manage and utilize the waste are desired. Medical waste lacks a global definition, which results in a lack of standardization for medical waste management. The rapid development of medical science and technology has led to increased use of medical consumables. Single-use gloves are the most commonly used consumable within healthcare. They are not recycled due to fear of contamination, which results in a big load on the environment by not preserving the value of the material. Objectives The objectives with the research have been to understand the waste industry and identify where waste streams have the opportunity to be replaced with circular systems through new technology. From the findings, design and propose a new technology that fits into a circular economy. Method Design Research Methodology and MSPI Innovation process worked as frameworks for the design process for the researchers during the thesis work. Inspiration from company visits, interviews, job shadowing, and literature research initiated the project and was used to clarify the problem. Prototypes, testing, and literature research were used to validate the design progress and followed up by lab experiments and mechanical design of a fully circular system. Results Through tests and experiments, a circular system for single-use protection gloves was designed. The proposed technology would eliminate the need for raw material extraction, manufacturing, and transportation. The system is based on making protection gloves from Polyvinyl Alcohol. Due to the unique properties of the material, it is possible to dissolve the gloves in water, sterilize them and remanufacture them into new gloves. The gloves proved to have similar mechanical properties to the current options on the market. The system includes many elements from the manufacturing process of nitrile rubber and latex gloves, but the introduction of cleaning and sterilization steps will question the main reason consumable protection gloves are used in the first place, to ensure sterility. Conclusion Optimizing, automating, and implementing this system will make the healthcare industry more environmentally friendly. Introducing a system to remanufacture and sterilize single-use gloves is a statement to prove the possibility to replace linear life cycles with circular ones, by questioning the reasons behind unsustainable behavior and solving those problems. Contaminated waste is incinerated today. Some argue that energy recovery classifies as recycling, but this system will focus on preserving the value of the material by reusing it in multiple cycles. Similar work will be necessary to keep up with the increased production of waste. Circular systems may enable humans to fulfill their needs with a significantly decreased environmental load. Before implementing this solution in the healthcare industry, more research must be carried out. However, the innovation of an in-house system and a more direct approach to manufacture – recycle – reuse, has presented to create new value of waste and further technological development to enhance the waste management and recycling industry. / Bakgrund Avfall har funnits sedan människor började tillverka produkter. Idag är det ett växande problem i världen, människor fortsätter att producera avfall i en snabbare takt än vad vi kan hantera. Världen blir mer medveten om åtgärderna men nya innovationer för att hantera och utnyttja avfallet behövs. Medicinskt avfall saknar en global definition som resulterar i brist på standardisering för hantering av medicinskt avfall. En snabb utveckling av medicinsk vetenskap och teknik har lett till en ökad användning av medicinska engångsartiklar. Engångshandskar är de vanligaste förbrukningsvarorna inom sjukvården och återvinns inte på grund av rädsla för förorening, vilket resulterar i en stor belastning på miljön eftersom materialets värde inte tas vara på. Syfte Målet med forskningen har varit att förstå avfallsindustrin och identifiera var avfallsströmmar kan ersättas med cirkulära system genom ny teknik. Utifrån resultaten, utforma och föreslå ny teknik som passar in i en cirkulär ekonomi. Metod Designforskningsmetodik (Design Research Methodology) och MSPI:s Innovationsprocess användes som ramar för designprocessen för forskarna under avhandlingsarbetet. Inspiration från företagsbesök, shadowing, intervjuer och litteraturforskning initierade projektet och användes för att klargöra problemet. Prototyper, tester och litteraturforskning användes för att validera designframstegen. Följt av laborationer och mekanisk design av ett komplett cirkulärt system. Resultat Genom tester och experiment designades ett cirkulärt system för skyddshandskar avsedda för engångsbruk. Den föreslagna tekniken skulle eliminera behovet av råmaterialutvinning, tillverkning och transport. Systemet är baserat på tillverkning av skyddshandskar från polyvinylalkohol. På grund av materialets unika egenskaper är det möjligt att lösa upp handskarna i vatten, sterilisera dem och åter tillverka dem till nya handskar. Handskarna visade sig ha jämförbara mekaniska egenskaper som de nuvarande alternativen på marknaden. Systemet innehåller många element från tillverkningsprocessen av nitrilgummi- och latexhandskar, men införandet av rengörings- och steriliseringssteg kommer att ifrågasätta den främsta orsaken till att förbrukningsskyddshandskar används i första hand - för att säkerställa sterilitet. Slutsats Optimering, automatisering och implementering av detta system kommer att göra sjukvårdsindustrin mer oberoende och mer miljövänlig. Att införa ett system för att återvinna och sterilisera skyddshandskar för engångsbruk, bevisar möjligheten att ersätta linjära livscykler med cirkulära, genom att ifrågasätta orsakerna bakom ohållbart beteende och lösa dessa problem. Förorenat avfall förbränns idag, somliga hävdar att energiåtervinning kan klassificeras som återvinning, men energiåtervinning saknar egenskapen att bevara materialets värde. Detta system har materialvärdet i fokus genom att återanvända det i flera cykler. Liknande arbete kommer att krävas för att hålla jämna steg med den ökade avfallsproduktionen. Cirkulära system kan göra det möjligt för människor att uppfylla sina behov med en avsevärt minskad miljöbelastning. Lösningen behöver ytterligare forskning och måste förbättras före implementering. Men innovationen i ett internt system och ett mer direkt tillvägagångssätt för tillverkning - återvinning - återanvändning har presenterats för att skapa nytt värde för avfall och ny teknisk utveckling för att förbättra avfallshanteringen och återvinningsindustri.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande:  Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt.   Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare.  Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models.  The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements.  The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill.  To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

Patenträtten kan användas för att förhindra tredje man från att sälja vidare, rekonstruera eller kopiera en patenterad produkt. Det starka patentskyddet för patentinnehavare utgör ett ekonomiskt incitament för skapande och gör möjligheten till reparation svårare, och från fall till fall olagliga, eftersom patentlagstiftningen förhindrar rekonstruktion av patenterade produkter. Patenträtten, i relation till rätten till reparation, står inför en avvägning mellan intresset att säkerställa patentinnehavararens ensamrätt att förhindra tillverkning av den patenterade produkten och att fortsätta styra marknaden i riktning mot en cirkulär ekonomi och hållbar produktlivslängd genom reparation. En produkt under patentskydd kan normalt sett repareras inom Europeiska unionen och Sverige utan att det görs intrång i patentet i enlighet med konsumtionsprincipen. Enligt 3 § 3 st. 2 p. Patentlag (1967:837) konsumeras rätten vid förvärv och den patenterade produkten kan säljas vidare eller repareras, om den patenterade produkten har satts på marknaden av eller med tillåtelse från patentinnehavaren. Det är viktigt att skilja på tillverkning och reparation eftersom reparation av en patenterad produkt är tillåtet medan tillverkning fortfarande utgör ett direkt patentintrång.    Gränsdragningen mellan begreppen reparation och rekonstruktion ger ett utrymme för ovisshet för i vilka fall en reparation går över till att utgöra en intrångshandling genom rekonstruktion. Omfattningen av begreppet reparation och vad som avser en lovlig reparation har, i rättsfall inom EU, baserats på om det skett inom den normala livslängden. Om bedömningen sker utifrån marknadens uppfattning av vad som utgör en normal livslängd finns det upphov till oförutsägbarhet. I uppsatsen behandlas problematiken inom ramen för konsumtionsprincipen och de tillhörande begreppen reparation, rekonstruktion samt normal livslängd. Utifrån en utblick i tyska och brittiska rättsfall samt i relation till europeiska patentkonventionen, konstateras i uppsatsen att gränsdragningen mellan begreppen görs avseende: huruvida den tekniska lösningen återspeglas i den ersatta komponenten, handlingen skett under den normala livslängden eller omfattningen av återställandeåtgärden. I utredningen av den föreliggande problematiken föreslås, dels en tydliggjord definition av livslängden under en garanterad minimilivslängd i relation till Ekodesign-direktivet, dels ett särskiljande av begreppen reparation och rekonstruktion i den grundläggande ensamrätten, 3 § Patentlag, samt i det kommande ’Unitary patent convention’ (UPC-avtalet) art. 25(a) för enhetliga EU-patent, utan att motsätta minimikraven fastställt i art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights. / Patent law can be used to prevent third parties from using, reusing, or copying a patented product. The strong patent protection for patent holders constitutes an economic incentive for creation and makes the possibility of repair more difficult, and from case-to-case illegal, as patent law prevents the reconstruction of patented products. Patent law, in relation to the right to repair, faces a need to balance between the interest in ensuring the patent holder's exclusive right to prevent the manufacture of the patented product and steering the market towards a circular economy and sustainable product life through repair. A product under patent protection can normally be repaired within the European Union and Sweden without infringing the patent, in accordance with the principle of consumption. As stipulated in 3 Sec. 2 Para. Patent Act (1967: 837) the right is consumed upon acquisition and the patented product can be resold or repaired if the patented product has been put on the market by or with permission from the patent holder. It is important to distinguish between manufacturing and repair because repair of a patented product is permissible while manufacturing still constitutes a direct patent infringement.    The demarcation between the concepts of repair and reconstruction leaves room for uncertainty as to in which cases a repair becomes an act of infringement through reconstruction. The scope of the concept of repair and what constitutes a lawful repair has, in legal cases within the EU, been based on whether it took place within the normal lifespan. If the assessment is based on the market's perception of what constitutes a normal life expectancy, this gives rise to unpredictability. In this thesis, the problems within the framework of the consumption principle and the associated concepts of repair, reconstruction and normal service life are discussed. Based on regards to German and British cases and in relation to the European Patent Convention, its concluded in this thesis that the demarcation between the concepts is made on: whether the technical solution is reflected in the replaced component, the action took place during the normal life or the scope of the restoration measure. The investigation of the present problem proposes a clarified definition of service life under a guaranteed minimum service life in relation to the Ecodesign Directive, and a distinction between the concepts of repair and reconstruction in the fundamental exclusive right, Section 3 of the Patent Act, and in the forthcoming 'Unitary patent convention' (UPC agreement) Art. 25(a) for uniform EU patents, without prejudice to the minimum requirements set out in Art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights.

Dagens textilindustri präglas av en linjär värdekedja och har visat sig orsaka en av världens största negativa miljöpåverkan. I en alltmer växande befolkning och mellanklass ökar efterfrågan på klädprodukter, vilket sätter stor press på utbudet inom textilindustrin som i sin tur exploaterar mer råvaror och material samt orsakar föroreningar i naturen. Cirka 80 procent av miljöavtrycken sker inom produktionsledet inom värdekedjan och resterande 20 procent sker inom konsumtionsledet. Klädkonsumtionen har fördubblats mellan åren 2000 och 2015 i ett allt mer ”slit och släng” kultur. Huvudproblemen är resursexploatering och förorening av råvaror, vatten och kemikalieanvändning på stor global skala som orsakar natur och miljöproblem. Hoppet för dessa utmaningar kan vara en framtid med textila startup företag som drivs av cirkulära affärsmodeller och påbörjar omställningen till cirkulär ekonomi. På senare år har samhället belyst hållbarhetsproblem med en global omfattning. Det är avgörande för alla intressenter att balansera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som även kallas för Triple Bottom Line. Detta om vi ska undvika natur och miljömässiga katastrofer världen över. Studien syftar till att studera förutsättningar för ett samarbete med nya startup företag för att påbörja omställningen mot en cirkulär ekonomi i textilindustrin. Ekonomier för många företag och organisationer riskerar att välta om inte omställningen mot cirkulär ekonomi påbörjas snarast. Därför är det viktigt att etablerade företag inom linjära värdekedjan och startup företag med cirkulär affärsmodell samarbetar med varandra. Med de etablerade företagens ekonomiska hållbarhet får de ett socialt ansvar att stötta startup företag som bär på ekologisk hållbarhet och på så sätt skapar de social hållbarhet när ett framgångsrikt integrations samarbete uppfylls. Kunskapsbidraget med studien är våra framförda utvecklingsförslag och krav på hur ett samarbete kan se ut, i kontrast till dagens linjära värdekedja. På så sätt hoppas vi att våra slutresultat ska vara användbara för nuvarande och framtida företag inom textilindustrin. / Today’s textile industry is characterized by a linear value chain and one of the world's largest negative environmental impacts. In a growing population and middle-class economy, demand for clothing products is increasing. This puts a great deal of pressure on supply in the textile industry, which in turn exploits more raw materials and causes pollution in nature. About 80 percent of the environmental imprints occur in production within the value chain and the remaining 20 percent occur within the consumption. Clothing consumption has doubled between 2000 and 2015 in an increasingly "wear and tear" culture. The main problems are resource exploitation and pollution of raw materials, water and chemical use on a large global scale that causes nature and environmental problems. The hope for these challenges may be a future with textile startup companies that are driven by circular business models and begin the shift to circular economy. In recent years, society has highlighted sustainability problems with a global scale. It is crucial for all stakeholders to balance economic, ecological and social sustainability, also known as the Triple Bottom Line. This is to avoid nature and environmental disasters all over the world. The thesis aims to study the prerequisites for a collaboration with new startup companies to begin the shift towards a circular economy in the textile industry. Economies for many companies and organizations risk to fall if the shift towards circular economy doesn’t initiate as soon as possible. Therefore, it is important that established companies within the linear value chain and startup companies with circular business models cooperate with each other. The economical sustainability of the established companies gives them the role with social responsibility to support startup companies that carry ecological sustainability and thus create social sustainability when a successful cooperation is fulfilled. The contribution with the thesis is our developed proposals and requirements for how a collaboration could look like, in contrast to todays linear value chain. This way, we hope our results can be useful for current and future companies in the textile industry.

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.

Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön. / The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject,which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.

Det finns två typer av affärsmodeller: den linjära och den cirkulära. Den linjära modellen är baserad på produktion-användning-avfall, medans den cirkulära modellen använder strategier för att undvika avfall. Textilindustrin är ansvarig för ett årligt avfall på 92 miljoner ton, den cirkulära modellen blir därav en viktig lösning. Det finns flera strategier för anpassning av en cirkulär modell. I denna studien kommer fokus vara på Reuse, Repair, Redesign & Recycling som har gemensamt fokus att undvika avfall. Syftet med studien är att undersöka om svenska mode/outdoor företag arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Studien kommer också undersöka vilka utmaningar samt möjligheter som finns i användandet av de fyra hållbarhetsmetoderna. För att undersöka syftet har en triangulering använts, varav en enkätundersökning har genomförts på 23 svenska företag om det arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Intervjuer har genomförts på två företag. Dessa arbetar med någon eller flera av de fyra strategierna, vilket blir en viktig del i förståelsen av utmaningar och möjligheter. I resultatet presenteras hur många företag som arbetar med hållbarhet metoderna, vilken som är den svåraste att använda sig av och varför. Resultatet presenterar också utmaningar och möjligheter med dessa cirkulära strategier. Resultatet visar att Reuse och Repair används till stor del av de tillfrågade företagen jämfört med Redesign och Recycle. / There are two kinds of business models: the linear and the circular. The linear model is based on make-use-dispose, while the circular model is looking for further strategies to reduce waste. Since the textile industry uses a lot of resources, the waste is calculated to be an astounding 92 million tons yearly and therefore circular economy is a crucial solution. There are several strategies for a business to act more circular. This study focuses on Reuse, Repair, Redesign & Recycling which all of them focuses on reducing the textile waste. The purpose of this study is to understand if Swedish fashion/outdoor companies use Reuse, Repair, Redesign & Recycling. The study will also research what kind of difficulties and possibilities working with these four strategies could potentially be. To examine the purpose of this study a triangulation method has been used. A survey has been conducted for 23 Swedish companies questioning if they work with Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Interviews have also been performed with two companies. These two are using some out of the four strategies, which will act as a critical part for the comprehension of the challenges and opportunities. The result will present how many of the companies that work with sustainable solutions, which ones are the hardest to achieve and why. It will also present challenges and possibilities with these circular strategies. The results illustrate that Reuse and Repair are more common as a sustainable solution in the company's business models than Redesign and Recycle.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.

I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Background: The internet of things (IoT) is transforming industries by enabling data-driven decision-making. IoT play a crucial role in the transition to a Circular Economy of businesses. However, the intrinsic features of the IoT, such as centralization, poor interoperability, and privacy and security vulnerabilities, pose several challenges. Blockchain technology offers potential solutions to these challenges and can enhance traceability and information reliability, while also creating new avenues of interactions and value creation. A combination of these technologies is called Blockchain of Things (BCoT). Additionally, technology such as BCoT and assist the adoption of Circular Economy, a paradigm of sustainable and resource-optimization activities.  Purpose: This study aims to explore the potential challenges of adopting Blockchain of Things and Circular Economy practices, and potential barriers of adopting Blockchain of Things for Circular Economy.  Method: The study uses an explorative-qualitative research method where primary data was gathered through semi-structured interviews. The data was then transcribed and categorized through the use of the Gioia-method, which was then applied to the TOE-framework.   Result: This study finds several barriers regarding Blockchain of Things and Circular Economy, such as lack of standardization, lack of data & information, lack of knowledge, lack of regulations, and finally, slow mind-shift of decision makers.  Conclusion: The results of the study points toward greater systemic challenges of knowledge and standards. Conclusions that can be derived from this are  that industries are still in the early adoption phase of digitalization, which is the reason for a lack of insight and knowledge regarding new technologies. Additionally, identified challenges of a lack of standards, regulations, and know-how regarding Circular Economy showcases a lack of knowledge and confidence in being able to create competitive, sustainable circular activities. / Bakgrund: "Internet of Things" (IoT) är i skedet av att transformera industrier genom att möjliggöra datadriven  bestlutsfattande. IoT spelar även en stor roll i övergången till en Cirkulär Ekonomi av företag. Men flera av IoTs egenskaper såsom centrialisering, samverkan, integretitet, och säkerhet lägger grunden för flera utmaningar.  Blockchain teknologi och dess inbyggda funktioner medgör potentiella lösningar för dessa utmaningar och kan förbättra spårbarhet och pålitlighet av information, samtidigt som den kan skapa nya tillvägagångssätt och värdeskapande. En kombination av IoT och Blockchain kallas för Blockchain of Things (BCoT) Dessutom kan teknik som BCoT  underlätta integration av cirkulär ekonomi, ett paradigm för hållbara och resursoptimerande aktiviteter/handlingar. Syfte: Denna studie strävar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att integrera Blockchain of Things och cirkulära aktiviteter, och potentiella hinder för att integrera Blockchain of Things för cirkulär ekonomi. Metod: Studien använder sig utav en explorativ-kvalitativ forskningsmetod där primärdatan samlades genom semistrukturerade intervjuer. Datan transkriberades and kategoriserades med hjälp av Gioia-metoden, som sedan tillämpades till TOE-ramverket.  Resultat: Den här studien finner flera barriärer angående Blockchain of Things och Circular Economy, såsom brist på standardisering, brist på information och data, bristande kunskap, brist på regelverk och slutligen långsam förändrig av tankesätt hos beslutsfattare. Slutsats: Resultaten av studien pekar på större systemiska utmaningar av kunskap och standarder. Slutsatser som kan dras från detta är att industrin fortfarande befinner sig i tidig fas av digitaliseringen, vilket är anledningen till bristande insikt och kunskap om nya teknologier. Dessutom visar de identifierade utmaningar av brist på standarder, regleringar och tillvägagångssätt inom cirkulär ekonomi en brist på kunskap och förtroende för att kunna skapa konkurrenskraftiga, hållbara cirkulära aktiviteter.