The manufacturing industry faces a rapidly growing problem which is the increased stream of electronic waste. Due to the fast evolving technology, the innovation cycles have been shortened and the demand for various electronic products has increased. This development requires increasingly advanced material combinations and assemblies to meet both product and customer requirements, which at the same time leads to products becoming more difficult to recycle. Ericsson is one of the world's largest companies in manufacturing and sales of telecom equipment and wants to gain knowledge in how their products are recycled, and how their products should be designed to facilitate the recycling process. As of today, Ericsson has a document from 2004 with design guidelines with a broad focus on the environment. The purpose of this master thesis has been to develop these guidelines, but with a focus on when the product has reached its end of life and is to be recycled. This has been done through an initial collection of secondary data from the literature regarding design for recycling guidelines. These guidelines have been evaluated using a mixed method, where both qualitative and quantitative data have been collected, analyzed and compiled. The biggest focus has been on discussing with recycling experts to get a deeper understanding of what is important for their process to work as efficiently as possible. Finally, a product evaluation has been performed where 3 products have been evaluated against the final set of guidelines to identify areas for improvement. This thesis has provided 30 design guidelines with a focus on increasing the efficiency of the recycling process of Ericsson's products. These guidelines cover 3 different areas: Material and material combinations, Fasteners and connectors, and Labels and markings. It is recommended that these guidelines should be implemented as early as possible in Ericsson's product development process to have the greatest impact on the final design of new products. / Tillverkningsindustrin står idag framför ett snabbt växande problem, nämligen den ökande mängden av elektroniskt avfall. På grund av den snabbt utvecklande teknologin så har innovations cyklerna förkortats och efterfrågan på olika elektroniska produkter ökat. Denna utveckling kräver allt mer avancerade materialkombinationer och sammansättningar för att möta både produkt- och kundkrav, vilket samtidigt leder till att produkter blir allt svårare att återvinna. Ericsson är ett av världens största företag inom tillverkning och försäljning utav telecom utrustning och vill i större utsträckning kartlägga hur deras produkter återvinns, samt hur deras produkter bör designas för att underlätta återvinningsprocessen. I dagsläget har Ericsson ett dokument från 2004 med design riktlinjer med ett brett fokus på miljö. Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla dessa riktlinjer, fast med ett fokus på när produkten nått slutet på sin livslängd och ska återvinnas. Detta har genomförts genom en initial insamling av data genom en litteraturstudie gällande designriktlinjer för återvinning. Dessa riktlinjer har utvärderats med en empirisk studie, där både kvalitativ och kvantitativ data har insamlats, analyserats och sammanställts. Störst fokus har legat på att diskutera med experter inom återvinning för att få en bra förståelse vad som är viktigt för att deras process ska fungera så effektivt som möjligt. Slutligen genomfördes ett test där tre produkter utvärderades med de slutliga riktlinjerna för att identifiera förbättringsområden. Detta examensarbete har resulterat i 30 design riktlinjer med fokus på att öka effektiviteten av återvinningsprocessen av Ericssons produkter. Dessa riktlinjer berör tre olika områden: Material och material kombinationer, Fästelement och kopplingar samt Etiketter och markeringar. Det rekommenderas att dessa riktlinjer implementeras så tidigt som möjligt i Ericssons produktutvecklingsprocess för att få störst inverkan på den slutliga designen för nya produkter.

In a circular economy, tracking the flow of second-life components for quality control is critical. Track and trace of products or product parts are an essential enabler for a circular economy. With the use of tokenization and blockchain, products can be traced in a decentralized and secure fashion. In this thesis, we implement a system that could be used for the tracking and tracing of computer components. Using the Algorand blockchain, we have implemented a system based on the typical actors involved in the life cycle of a computer. Employing smart contracts, we have set up a system that regulates the ownership of the tokens representing the parts in a computer. We also performed scalability tests on the developed system to measure its time to perform certain critical operations. The result of these test indicate that the developed system is useful at scale. The open-source implementation of the system is publicly available on Github*. / Inom cirkulär ekonomi är spårbarhet av begagnade komponenter en kritiskt del av kvalitetssäkring. Spårning av hela, eller delar av, produkter är en grundläggande möjliggörare för cirkulär ekonomi. Med hjälp av tokenisering och blockkedjor kan produkter spåras på ett decentraliserat och säkert sätt. I denna rapport utvecklar vi ett system som kan användas för att spåra datorkomponenter. Genom att använda blockkedjan Algorand har vi utvecklat ett system baserat på de typiska aktörerna som är inblandade i livscykeln av en dator. Genom användning av Algorand smarta kontrakt har vi satt upp ett system som reglerar ägandeskapet av en token som representerar komponenterna i en dator. Vi genomförde även skalbarhetstester på det utvecklade systemet för att mäta tidsåtgången för utförandet av vissa kritiska operationer. Källkoden till vårt utvecklade system finns publikt tillgängligt på GitHub*.

Studien började med en observation i att det fanns utmaningar för detkommunala bostadsbolaget att få boende att sortera sitt avfall rätt.Dettaleder till mer jobb ökade kostnader för avfallshanteringen och avfalletspotential att återvinnas nyttjas inte vilket är en miljöbelastning. Genom attminska avfallet och öka återvinngen kan avfallet få ta större plats i ett merhållbart och resurseffektivt samhälle. Med en vilja att undersöka vilkaförutsättningar de boende får till att sortera rätt kombinerat med frågan omen förändring av avfallsplatsen kan bidra till att den blir mer inbjudandetill att sortera rätt började denna studie. Det genomfördes en iterativ studiei ett bostadsområde som fått ett nytt avfallssystem. Studien innehöllplatsbesök, intervjuer och analyserande av avfallet i kombination medlitteraturstudier kopplat till avfall och miljövetenskap. Att avfallshanteringoch återvinning har utmaningar framkom när resultatet pekade påavsaknad av statistik vilket gör det svårt att effektivisera och förbättraarbetet. Kommunerna har en utmaning i att planera för en effektivinsamling av återvinning när de tar över detta ansvar. Studiens slutsats äratt det saknas tillförlitlig statistik för uppföljning och därför är det svårt attdra en slutsats om sorteringen av avfallet påverkats avunderjordsbehållarna. Studien visade även att det är för tidigt för att sägaom underjordsbehållarna bidragit till en bättre sorteringsgrad men detfinns ett långsiktigt perspektiv och en tro på att det nya avfallssystemetkommer ge effekt. / The study began with an observation that there were challenges for themunicipal housing company to get residents to sort their waste correctly.This leads to more work, increased costs for waste management and thewaste's potential to be recycled is not used, which is an environmentalburden. By reducing waste and increase recycling, waste can take a biggerplace in a more sustainable and resource-efficient society. This study beganwith a desire to investigate what conditions the residents get to sortproperly, combined with the question of whether a change to the waste sitecan contribute to it becoming more inviting to sort properly. An iterativestudy was carried out in an area that received a new waste system. Thestudy included site visits, interviews and analyzing the waste incombination with literature studies linked to waste and environmentalscience. That waste management and recycling have built-in challengesemerged when the results pointed to a lack of statistics, which makes itdifficult to streamline and improve the work. Property managers have animportant role in encouraging residents to better waste sorting andrecycling through their personal contact. The municipalities have achallenge to plan for an efficient collection of recycling when they take overthis responsibility. The study's conclusion is that there is a lack of reliablestatistics for follow-up and therefore it is difficult to draw a conclusion asto whether the sorting of the waste has been affected by the undergroundcontainers. The study also showed that it is too early to say about theunderground containers' contribution to a better sorting rate, but there is along-term perspective and a belief that the new waste system will have aneffect. / <p>2023-06-02</p>

Sveriges byggbransch genererar årligen stora mängder avfall som under 2018 uppgick till 13 miljoner ton vilket motsvarar 35 % av Sveriges totala genererade avfall. För att klara de globala hållbarhetsmålen och minska byggbranschens klimatpåverkan behöver resursanvändningen och uttaget av jungfruliga resurser minska. Diskussionen om ett hållbart samhällsbyggande kretsar kring en fossilfri och resurseffektiv värdekedja och kräver en övergång till cirkulära flöden. I byggbranschen är beställaren den huvudsaklige kravställande parten som besitter stor potential till förändring av hela branschen men den egna medvetenheten hos beställare varierar kraftigt beroende på målgrupp, organisationens storlek och ekonomiska förutsättningar. I denna studie har en intervjustudie genomförts för att undersöka beställarens roll för ökat återbruk av byggmaterial vilket lett till insikter om beställarens roll samt de främsta utmaningar för nämnt syfte. Respondenterna i studien har varit yrkesverksamma i byggbranschen med olika grad av professionell erfarenhet av återbruk av byggmaterial, som representerat olika typer av aktörer inom byggbranschen. I forskningen studeras idag möjligheten till återbruk av byggmaterial i innovations- och pilotprojekt för att hitta arbetsmetoder och lösningar för större flöden av återbrukat material och produkter inom byggbranschen. Denna studie har som avsikt haft att fortsatt undersöka återbrukets potential och utmaningar utifrån ett beställarperspektiv på en branschnivå och har resulterat i kunskap om beställarens roll för ökat återbruk av byggmaterial. Studien visar att beställaren besitter en nyckelroll för att driva förändringsarbetet inom branschen. Det framgår att det finns stora skillnader i beställarens medvetenhet över branschen och att de största aktörerna driver framgångsrika projekt med fokuserat återbruksarbete. Samtidigt är mindre beställare, som till antalet utgör stor del av byggbranschens aktörer, långt ifrån att driva återbruk som en del av hållbarhetsfrågan på grund av okunskap och avsaknad av efterfrågan från kunder. Studien presenterar även de främsta utmaningar som branschens beställare står inför för att gå mot större flöden av återbrukat byggmaterial. Dessa utmaningar visar sig vara; kunskapsbrist och erfarenhet, bristen på aktörer som arbetar med återbruk, att nya arbets- och tankesätt måste realiseras, att det befintliga regelverket måste förändras till att gynna återbruk, att stora delar av branschen inte är redo, logistik och lagerhantering samt medvetenheten om ekonomiska förutsättningar. För att vidare studera återbruk inom byggbranschen vore det intressant att studera olika entreprenadformers påverkan på återbruksmöjligheter. En annan intressant tråd att arbeta med vore att ta fram konkreta ekonomiska incitament för minskat avfall och ökat återbruk från höga strategiska nivåer för att på en branschnivå driva förändringsarbetet mot cirkulära flöden. Som vidare undersökning utifrån denna studie vore det av stort värde att genomföra en större kvalitativ studie med statistiska slutsatser som kan bidra med underlag för beslut för beställare och lagstiftning. / Sweden's construction sector generates large amounts of waste annually and amounted 2018 to 13 million tonnes of waste, which corresponds to 35 % of Sweden's overall generated waste. In order to meet the global sustainable development goals and reduce the climate impact of the construction sector, the use of resources and the abstraction of virgin resources need to be reduced. The discussion about sustainable construction development revolves around a fossil-free and resource-efficient value chain and requires a transition to circular material and economic flows. In the construction sector, the client is a demanding party who has great potential to push for change over the entire industry, but the self-awareness of the client varies greatly depending on the target group, the size of the organisation and economic conditions of the client’s organisation. In this study, an interview study has been conducted to investigate the client's role in increasing reuse of building materials, which has led to insights into the role of the client as well as the main challenges for the stated purpose. The respondents of the study are professionals in the construction industry with various levels of professional experience in the reuse of construction materials, representing different types of actors in the construction industry. Researchers are currently studying innovation and pilot projects to find new or improved working methods and solutions for greater volumes of recycled materials and products. This study aims to continue to investigate the potential and the arisen challenges of reuse from a client's perspective at an industry level and has resulted in knowledge of the client's role in increased reuse of building materials. The study shows that the client has a key role to play in driving change in the industry. Even though, it appears to be major differences in the client’s awareness across the industry and the largest actors are running successful projects with focused reuse work. At the same time, smaller client’s, who make up a large part in number of the industry's actors, have long ways to go before adopting reuse as part of the sustainability issue due to inexperience and lack of demand from customers. The study also presents the identification of the main challenges for the industry's clients in order to move towards industrial volumes of reused building materials. These challenges are: lack of knowledge and experience, the lack of actors working with reuse, the realisation of new ways of working and thinking, the need to change the existing regulatory framework to promote reuse, a large number of actors are not ready to adopt methods of reuse, logistics and warehousing, and awareness of economic prerequisites.  In order to further study reuse in the construction industry, it would be interesting to study the impact of different project delivery methods and its impact on reuse opportunities. Another interesting thread to follow up on would be to develop tangible financial incentives, for reduced waste and increased volumes of reused materials, from high strategic levels in order to drive change towards a circular economy. As a continuation of this study, it would be of great value to conduct a larger quantitative study with statistical deductions that can provide a basis for decisions for clients and legislative advancement.

Titel: Cirkulär ekonomi som ett beslut: En kvalitativ studie om hur soptunnemodellen förklarar implementeringen av cirkulär ekonomi inom små och medelstora företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Jonsgården och Sakke Pellikka Handledare: Jean Mutiganda Datum: 2024 – januari Syfte: Flera studier visar på svårigheter och hinder för införandet av cirkulär ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringsbeslutet ser ut och därmed varför företag trots hinder väljer att implementera cirkulär ekonomi. Metod: Denna studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk analys med utgångspunkt i teorier om beslutstagande, undersöktes respondenternas praktiska erfarenhet och kunskap vid införandet av cirkulär ekonomi. Beslutsprocessen analyserades genom soptunnemodellen. Resultat och slutsats: Respondenterna beskrev hur de sett hållbarhet som en lösning även innan de identifierat problem att lösa. Resultatet visar att beslutstagarens kunskap om cirkulär ekonomi inte är viktigt för att ta beslutet, vilket går emot tidigare forskning. Först när lösning, problem, och beslutstagare existerar i ett och samma tillfälle kan ett beslut att ställa om till cirkulär ekonomi fattas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en utökat teoretisk förståelse för den cirkulära omställningen. Detta genom att vara en utgångspunkt för vidare forskning inom beslutsfattande för omställning till en cirkulär ekonomi. Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras ett forskningsgap gällande beslutsfattande avseende införande av cirkulär ekonomi och det finns ett behov av att fler fördjupningsstudier genomförs. Det finns även behov av vidare forskning kring både hur beslutspersoner blir motiverade till omställning mot cirkulär ekonomi, samt vilken roll en beslutsfattare behöver ha. / Title: Circular economy as a decision: A qualitative study on how the garbage can model can explain the implementation of circular economy in small and medium sized entities. Level: Student Thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Daniel Jonsgården and Sakke Pellikka Supervisor: Jean Mutiganda Date: 2024 - January Aim: Multiple studies shows the difficulties and barriers surrounding the implementation of Circular economy. The aim of this study is to investigate what the decision to implement looks like and thereby why companies decide to start working with Circular economy. Method: This study builds on three semi-structured interviews. Through thematic analysis deriving from theories of decision making, the respondents' practical experience and knowledge at the time of implementation of circular economy was investigated. The decision-making process was analysed through the garbage can model. Results and conclusions: The respondents described how they have seen sustainability as a solution even before they identified a problem to solve. The result shows that the decision makers knowledge of Circular economy is not important in making the decision, which goes against previous research. Only when a solution, a problem, and a decision maker exist in the same moment can a decision to transition towards a circular economy be made. Contribution of the thesis: This thesis contributes by expanding the theoretical knowledge surrounding the circular transitioning. It does this by being a starting point for future research about the decision making that leads to a circular economy. Suggestions for future research: We have in this study identified a research gap and would like more studies done to fill that gap. We also suggest future research both surrounding how decision makers become motivated to transitioning towards a circular economy, as well as which role the decision makers need to have.

The data centre industry is becoming more and more important due to the rapid increase of digitalisation in our society. However, data centres are large electricity consumers since electricity is needed for both the Information Technology (IT) equipment and the cooling systems, as a certain temperature must be maintained in the server rooms in order to guarantee service operations. Thus, it is important to make data centres less energy intensive and implement a circular economy approach in the sector. One possible way to implement circularity is to reuse the waste heat generated in data centres in district heating networks. However, the potential of using waste heat from low-temperature sources, such as data centres, is mainly unexploited; therefore, more studies are needed in order to inform such use. In particular, it is essential to understand how this potential could be assessed.  The main purpose of this study is to identify the barriers to more heat recovery utilisation and the opportunities that heat recovery contracts can bring from the perspective of key stakeholders linked to DCs’ systems operation and service use, such as DC operators, DH operators, and municipalities. The study also aims at understanding how municipalities can enhance a greater integration of waste heat from data centres in district heating systems. To reach the objectives, this study is constructed as an explorative case study on the use of excess heat from data centres in the Stockholm district heating system. Eight stakeholders belonging to those categories were interviewed and the data collected were analysed with a Strengths – Weaknesses – Opportunities and Threats (SWOT) analysis.   The study concludes that the main barriers preventing the implementation of heat recovery investments, in the explorative analysis for the Stockholm county, seem to be more business related than technical. For example, not having a clear business model in place. In terms of main opportunities, these are related to an improvement in sustainability, such as saving resources by replacing them with excess heat and exploiting an inevitable product instead of wasting it. Moreover, this study also concludes that municipalities can help find suitable places for data centres near the district heating grids both through initiatives like Stockholm Data Parks and city planning. / Datacenterbranschen blir allt viktigare på grund av den snabba ökningen av digitaliseringen i vårt samhälle. Datacenter är dock stora elkonsumenter eftersom el behövs både för IT-utrustningen och för kylsystemen, eftersom en viss temperatur måste hållas i serverrummen för att garantera serviceverksamheten. Det är därför viktigt att göra datacenter mindre energikrävande och införa en cirkulär ekonomi inom sektorn. Ett möjligt sätt att genomföra cirkulär ekonomi är att återanvända den spillvärme som genereras i datacentren i fjärrvärmenäten. Potentialen för att använda spillvärme från källor med låg temperatur, t.ex. datacenter, är dock i huvudsak outnyttjad, och därför behövs fler studier för att informera om sådan användning. I synnerhet är det viktigt att förstå hur denna potential kan bedömas.  Huvudsyftet med den här studien är att identifiera hindren för ett ökat utnyttjande av värmeåtervinning och de möjligheter som avtal om värmeåtervinning kan ge ur de viktigaste intressenternas perspektiv när det gäller drift av DC-system och användning av tjänster, t.ex. DC-operatörer, DH-operatörer och kommuner. Studien syftar också till att förstå hur kommunerna kan främja en ökad integrering av spillvärme från datacenter i fjärrvärmesystemen. För att nå målen är denna studie uppbyggd som en explorativ fallstudie om användningen av överskottsvärme från datacenter i Stockholms fjärrvärmesystem. Åtta intressenter som tillhörde dessa kategorier intervjuades och de insamlade uppgifterna analyserades med en SWOT-analys (Strengths - Weaknesses - Opportunities and Threats).  I studien dras slutsatsen att de främsta hindren för investeringar i värmeåtervinning, i den explorativa analysen för Stockholms län, verkar vara mer affärsrelaterade än tekniska. Till exempel att man inte har en tydlig affärsmodell på plats. När det gäller de viktigaste möjligheterna är dessa relaterade till en förbättring av hållbarheten, t.ex. att spara resurser genom att ersätta dem med överskottsvärme och utnyttja en oundviklig produkt i stället för att slösa bort den. I studien dras dessutom slutsatsen att kommunerna kan hjälpa till att hitta lämpliga platser för datacenter nära fjärrvärmenäten, både genom initiativ som Stockholm Data Parks och stadsplanering.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för att möjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för attmöjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

The circular economy has during the last decade gained traction within academia, politics, and business as it is expected to promote sustainable economic growth and tackle resource scarcity. Further, established firms have to be sustainable to create a future return and be competitive. The circular economy can help firms reduce their environmental impact from business activities and enhance the value of resources. Yet, there is a general lack of understanding of the actions leading towards a circular economy and how the adoption of circular economy principles generates value in a business context. The literature argues that through experimentation of circular novelties, established firms can take the first steps in their transition towards a circular business. This thesis aims to contribute with novel empirical data to the literature field of circular economy, strategic niche management, and business model, where the research questions are framed to address the following purpose: explore how established firms experiment with circular economy and how this experimentation influences the firms’ value proposition and creation. To understand its value chain, the firm must realize its context by adopting a meso-level perspective. Grounded on the empirical setting, the empirical findings and the discussion, an analysis allow us to conclude ten propositions of how circular economy experimentation unfold within firms and how circular economy implementation at the micro-level impact the value chain. The propositions can be divided into three areas of contributions. First, the findings contribute with knowledge on how circular experimentation evolves within the established firm. Second, the thesis contributes with an increased understanding of how the circular economy experimentation within the established firms is affected by the surrounding sectoral actors. Third, the study makes analytical contributions of how circular economy experiments within the established firms influence their value proposition, creation, and capture. / Cirkulär ekonomi har under det senaste decenniet fått en stark attraktion inom den akademiska, politiska och industriella världen, eftersom den förväntas främja hållbar ekonomisk tillväxt och tackla den växande resursbristen. Fortsatt måste företag vara hållbara för att skapa framtida avkastning och för att vara konkurrenskraftiga. Dock finns det generellt en brist på förståelse för de åtgärder som leder till en cirkulär ekonomi samt hur implementeringen av cirkulär ekonomi principer genererar värde i ett affärssammanhang. Litteraturen hävdar att genom experimentering av cirkulära innovationer kan etablerade företag ta de första stegen i sin övergång till en cirkulär verksamhet. Avhandlingen syftar till att bidra med nya insikter till litteraturfältet cirkulär ekonomi, strategic niche management och affärsmodeller, där forskningsfrågorna är utformade för att adressera syftet med denna studie: utforska hur etablerade företag experimenterar med cirkulär ekonomi och hur detta påverkar företagens värde erbjudande och skapande. För att förstå dess värdekedja måste företag förstå sitt sammanhang genom att anta ett perspektiv på mesonivå. Den empiriska utformningen, de empiriska resultaten och diskussionen, tillåter oss att konkludera tio propositioner uppdelade i tre områden om hur experiment med cirkulär ekonomi utvecklas inom företag och hur implementering av cirkulär ekonomi på mikronivå påverkar värdekedjan. Således ger denna avhandling tre huvudsakliga bidrag. Först bidrar resultaten med kunskap om hur cirkulära experiment utvecklas inom det etablerade företaget. För det andra bidrar avhandlingen med en ökad förståelse för hur den cirkulär ekonomins experiment inom de etablerade företagen påverkas av de omgivande sektoriella aktörerna. För det tredje ger studien analytiska bidrag till hur experiment med cirkulär ekonomi inom de etablerade förtegen påverkas deras värde erbjudande, skapande och fångande.

Den omstrukturering som detaljhandeln genomgått under de senaste åren i och med digitaliseringens framskridning har även resulterat i en kraftig tillväxt inom e-handeln. Dettahar även inneburit en ökad tillverkning av emballage med en tillväxt som fortsatt förväntas öka även i framtiden. Denna tillväxt sätter ökad press på hur produkter inom e-handeln paketeras samt hur emballagen hanteras och därmed fnns det ett behov av att göra e-handeln mer hållbar. Rapporten ämnar att undersöka om ett pantsystem för återbruk av emballage från e-handeln kan vara en del av det, utifrån de tre aktörerna Konsument, Företag och Transportör och följande fem dimensioner: Organisation, Ekonomi, Beteende, Material och Teknik. Resultatet visar att de tre aktörerna kommer möta både utmaningar och möjligheter samtidigtsom förutsättningar har identiferats för att det utredda pantsystemet ska kunna implementeras. För konsumenten är en av de främsta utmaningarna att få konsumenten att gå och panta sitt emballage. En annan stor utmaning är att hitta en nivå på pantsumman som ger konsumenten tillräckliga ekonomiska incitament att vilja gå att panta samtidigt som den inte kan vara för hög eftersom det kan skapa en ovilja att delta i pantsystemet. Företaget ges en möjlighet att erbjuda konsumenter ett enkelt sätt att göra hållbara val samtidigt som deras lönsamhet till stor del ärberoende på att konsumenter inte ser panten som en extra kostnad och därför väljer att avstå från att handla samt att de faktiskt väljer att panta emballaget över att återvinna. För transportören uppstår en möjlighet att utveckla en ny hållbar tjänst samtidigt som det uppstår kostnader på grund av merarbete. Kostnaderna förväntas att täckas av den vinst som uppstår om en konsument inte lämnar tillbaka sitt emballage - väljer att inte panta. Huruvida det vore möjligt att implementera ett pantsystem och om det är en möjlig dellösning för en mer hållbar e-handel går inte att svara på utifrån denna rapport. Detta eftersom det skulle krävas mer information, djupare analyser samt ett pilotprojekt för att kunna testa pantsystemet. / As retail has been restructured with digitalisation, e-commerce has seen strong growth. This has implied a strong increased production of packaging, and is expected to continue to do so in the future. This growth has increased the pressure on how products in e-commerce are packagedand how packaging is handled, and thus there is a need to make e-commerce more sustainable.This report intends to investigate whether a deposit refund system for reuse of packaging from e-commerce can be part of this, based on the three actors: Consumer, Retailer and Carrier, and five dimensions: Organization, Economy, Behavior, Material and Technology. The results show that the three actors will face both challenges and opportunities at the same time as prerequisites have been identifed for the investigated deposit refund system to be implemented. For the consumer, one of the main challenges is to get the consumer to return their packaging for reuse instead of recycling. Another major challenge is to find a level of the deposit that gives the consumer suffcient financial incentives to be willing to return their packaging. If it is too high it can create a reluctance to participate in the deposit system. The retailer is given an opportunity to offer consumers an easy alternative to make sustainable choices. However their profitability is largely relying on consumers not seeing the deposit as an extra cost and therefore choosing to refrain from shopping. For the carrier, an opportunity arises to develop a new sustainable service at the same time as the costs that arise due to extra work. These costs are presumed to be covered by the profit that occurs if the consumer fails to return their packaging. Whether a deposit refund system would be possible to implement or if it is a possible partial solution for a more sustainable e-commerce, cannot be deduced from this report. More information and deeper analyses would be required as well as a pilot project to test the deposit refund system.