Svenskar slänger över 7,5 kg kläder per år i hushållsavfall och 60 procent av dessa plagg är hela och skulle kunna återanvändas. Det nuvarande linjära systemet som utnyttjar jordens resurser och producerar produkter som sedan kasseras, bidrar till bland annat stora mängder avfall och utarmning av naturresurser. Detta är en ohållbar resurshantering. Med den cirkulära ekonomin kan redan använda resurser återanvändas fler gånger istället för att kasseras. Konsumenter visar idag på ett allt större intresse för miljön och hur deras köp kan påverka miljön. Trots detta visar rapporter på att svenskars klädkonsumtion ökar och att unga människor är aktiva konsumenter som sällan tänker på miljön när de handlar. För att skapa en medvetenhet och beteendeförändring krävs kunskap och förståelse. Den cirkulära ekonomin tar inte hänsyn till den bakomliggande orsaken till den ökande resursanvändningen, vilket är människors konsumtionsbeteende. För att kunna övergå till den cirkulära modellen måste man därför undersöka människan och dess roll samt konsumtionsbeteende.   Denna uppsats utgår från den cirkulära ekonomins 3R-princip och konsumtionsbeteende. Syftet med studien är att undersöka unga konsumenters kunskaper och beteende inom 3Rprincipen genom en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har samlats in genom åtta djupintervjuer med unga konsumenter i åldern 23-27 år som studerar på universitet eller högskola. Resultatet visar på att unga konsumenter som studerat 3R-principen i sin utbildning har kunskaper inom området, men finner inte dessa tillräckliga för att kunna göra hållbara val. Resultatet visar även på en positiv inställning till återvinning och återanvändning av kläder men inte prioriteten att agera hållbart. Slutsatsen är att unga konsumenter har kunskaper inom 3R-principen men dessa är inte tillräckliga för att ändra sitt konsumtionsbeteendet. Unga konsumenter har även intresse och vilja att agera mer hållbart men inte prioriteten att faktiskt göra det. / Swedes throw over 7.5 kg of clothing a year in the garbage and 60 percent of these garments are whole and could be reused. The current linear system, which exploits the Earth's resources and produces products that are later discarded, contribute to both large amounts of waste and depletion of natural resources. This is an unsustainable resource management. With the circular economy, already used resources can be reused multiple times instead of being discarded. Consumers today show an increasing interest in the environment and how their purchases can affect the environment. Nevertheless, reports show that Sweden's clothing consumption is increasing and that young people are active consumers who rarely think about the environment when shopping. To create awareness and behavioral change requires knowledge and understanding. The circular economy doesn’t take into account the underlying cause of increasing resource use, which is human consumption. Therefore, in order to switch to the circular model, one must examine humans and their role as well as consumption behavior.   This essay is based on the circular economy's 3R principle and consumption behavior. The aim of the study is to investigate young consumers' knowledge and behavior within the 3R principle through a qualitative research method. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with young consumers aged 23-27, studying at university or college. The result shows that young consumers who studied the 3R principle in their education have knowledge in the field, but do not find these sufficient to make sustainable choices. The result also shows a positive attitude towards recycling and reuse of clothing, but not the priority to act sustainable. The conclusion is that young consumers have knowledge within the 3R principle, but these are not enough to change their consumption behavior. Young consumers also have an interest and willingness to act more sustainable, but not the priority to actually do so.

The title of this study is Leather, skin, fur – a non-issue. A study of the endeavor in national support to municipal waste management to obtain toxic-free material cycles. The aim is to investigate the relation between municipal solid waste of leather, skin & fur on the one hand and a toxic-free circular economy on the other by studying perceptions among authorities and national agents giving support to municipal waste management and waste planning. The study focuses on the incineration of Chromium Tanned Leather Solid Waste (CTLSW). The research questions are: What are the perceptions of the relation between waste of leather, skin & fur and toxic-free material cycles within national support to municipal waste management & waste planning ? How does the above question relate to the management and planning of textile waste?   The main conclusions are that although no concern is expressed concerning toxic leakages from the incineration, the management of leather waste seems to be a non-issue at the Swedish Environmental Protection Agency and Waste Sweden. Further investigations would be needed to judge whether chromium (trivalent and hexavalent) from the waste incineration is polluting the environment and if the amount of hexavalent chromium could be reduced or contained by using another method of thermal treatment. Further there seems to be a discrepancy between waste management and waste planning where leather, skin & fur are collected as textile at the recycling stations whereas it is excluded from the definition of textile in waste planning. To enable the creation of toxic-free material cycles the knowledge of leather, skin & fur would need to be enhanced in society, for example by authorities cooperating in educating the public and by making room for these materials in academic studies in Sweden by incorporating the materials into Textile Science, Craft or by creating a new discipline including material innovations in the field of « syntetic leather ».

Textilindustrin utgör idag 37% av den totala industrin i Europa, en industri som klassas som en utav de mest miljöförstörande av alla industrier där den år 2015 släppte ut 1.2 miljarder ton koldioxid. En utav anledningarna till detta är de många miljöfarliga processer som ingår i den textila värdekedjan från en jungfruresurs till ett färdigt plagg. Dessa processer består av en extrem vattenanvändning som gör att 50% av det vattnet som använts inte kan återanvändas, utvinning och upptagning av olja, transporter världen över med båt, bilar och flygplan samt användning av ej förnybar energi i produktion. Trender kommer och går snabbare än vanligt i dagens modebransch och konsumenterna önskar att haka på dessa trender och shoppar allt mer. Att ett plagg då går igenom alla dessa miljöförstörande processer som skadar vår miljö för att användas en kort tid av en konsument och sen kasseras för att en ny trend har vuxit fram och nya plagg skall inhandlas. Textilföretag idag har insett att en förändring i hur de produktutvecklar måste ske för att minska miljöpåverkan som textilindustrin gör idag. Detta arbete består av en litteraturstudie samt en observation av ett fallföretaget. Litteraturstudien behandlar ämnet cirkulär ekonomi och dess sub-koncept. Observationen av fallföretaget består av intervjuer med utvalda personer i nyckelroller hos fallföretaget samt en undersökning av fallföretagets designunderlag. Resultatet visar hur fallföretaget produktutvecklar idag som senare jämförs i diskussionen där även de åtgärder som fallföretaget bör göra för att produktutveckla efter en cirkulär modell presenteras. / The textile industry today accounts for 37% of the total industry in Europe, an industry which is classified as one of the most environmentally damaging of all industries where in 2015 it released 1.2 billion tonnes of carbon dioxide. One of the reasons for this is the many environmentally hazardous processes that are part of the textile value chain from a maiden resource to a finished garment. These processes consist of an extreme use of water which means that 50% of the water used cannot be reused, extraction and uptake of oil, transports worldwide by boat, cars and aircraft and the use of non-renewable energy in production. Trends come and go faster than usual in today's fashion industry and consumers want to follow these trends and as a result, shop ever more. That a garment then goes through all these environmentally destructive processes that damage our environment for being used for a short time by a consumer and then discarded for a new trend has emerged and new garments have to be purchased. Textile companies today have realized that a change in how they develop products must be done to reduce the environmental impact that the textile industry is doing today. This work consists of a literature study and an observation of a case company. The literature study deals with the topic of circular economy and its sub-concept. The observation of the case company consists of interviews with selected persons in key roles of the case company and an examination of the case company´s tech-packs. The result shows how the case company is developing products today, which are later compared in the discussion where also the measures that the case company should take to product develop by a circular model.

Jordens resurser används flitigt av människan och bidrar bland annat till samhällsutvecklingar. Men användandet bidrar också till utsläpp av växthusgaser, global uppvärmning och vattenanvändning. För att minska det ekologiska fotavtrycket och resursanvändningen har städer och aktörer börjat utveckla industriell symbios som är ett samarbete där en restprodukt från ett företag blir en resurs till ett annat företag. Den här samhällsutveckling påvisar en samhällsövergång för att utveckla och sammanföra ekonomin, miljön och samhället. Studien undersöker om transition management som styrningsstrategi kan appliceras i etableringen av industriell symbios i Malmö hamnområde. För att svara på frågan behövdes en delfrågeställning som löd: Hur har processen av projektet, delad energi är dubbel energi, gått till i Malmö stad hamnområde? Delad energi är dubbel energi är ett projekt som utvecklat industriell symbios i Malmö stad. Projektet påbörjades 2015 och avslutades under 2019 där 12 aktörer varit delaktiga. Fyra intervjuer genomfördes med personer delaktiga i projektet på ett eller annat sätt. I analysen sammanställdes information från informanterna och på delad energi är dubbel energis hemsida, utifrån transition management-modellen. Vi delade upp analysen i fyra komponenter från modellen som är ​transition-arena​, transition-agenda,​​transition-actiono​ch​transition-adaption​.Idethärarbetetbehandlarvi transition-​processensomövergångentillcirkulärekonomigenomindustriellsymbios. Transition management-modellens syfte är att genom en ​transition gå från ett jämviktsläge till ett annat. / The earth's resources contribute, among other things, to societal developments. But it also contributes to greenhouse gas emissions, global warming and water use. To reduce the ecological footprint and resource use, cities and actors have begun to develop industrial symbiosis, which is a collaboration where a residual product from one company becomes a resource for another company. This societal development demonstrates a societal transition to develop and bring together economy, the environment and society. The purpose of this study was to investigate whether transition management as a management strategy could have been applicable in the establishment process of industrial symbiosis in the Malmö port area. The main question was whether it would have been possible for the City of Malmö to use the transition management model during the establishment process of industrial symbiosis in the port area. To answer that question, a sub-question was needed: How did the process of the project, ​delad energi är dubbel energi, tok place in the port area of ​​Malmö? ​Delad energi är dubbel energi is the project that has developed industrial symbiosis in the city of Malmö, where we have, among other things, taken part in the project process. The project began in 2015 and ended in 2019 where 12 actors were involved at the beginning. To answer our questions, four interviews were conducted with people who have all been involved in the project in one way or another. The analysis compiled the information we received from the informants and what we found on shared energy is a dual energy website, based on the transition management model. We divided the analysis into four components from the model, which are transition arena, transition agenda, transition action and transition adaptation. In this work, we treat the transition process as the transition to a circular economy through industrial symbiosis. The purpose of the transition management model is to use the specified transition to go from one equilibrium position to another.

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande: Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt. Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare. Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models. The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements. The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill. To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

With the current demand for more products, our natural resources will not last for long. Eachyear we consume about 120-130 billion tons of natural resources, which has a high probability ofincreasing as the human population is estimated to be more than nine billion people by the endof 2050. It is necessary to adapt to a circular economy and prioritize material recycling so thatone may stop this depletion of natural resources. The main purpose of this study was to examinehow material recycling works in multi-family housing and whether it differs between real estatecompanies within Umeå municipality. In addition, the amount of incorrectly sorted waste wascompared between the companies. Two surveys were constructed to get the necessary answers,one for tenants and one for property managers. Results from the two surveys showed nosignificant connection between how property managers work regarding recycling and tenants’satisfaction with their current recycling conditions. There were significant differences in howmany fractions the real estate companies offered to collect and how satisfied their tenants werewith the recycling rooms. The tenants wished for cleaner recycling rooms, more informationregarding how to recycle and what happens with the waste as well as sorting equipmentincluded in their apartments. To further improve material recycling in multi-family housing it isnecessary to offer smart recycling solutions in the apartments, regular cleaning of all therecycling rooms and distribute recurring multi-language information regarding recycling.

Background: Circular economy has received an increasing amount of attention and a move towards a circular economy recently became a top priority within the EU. The food industry contributes to a large amount of the anthropogenic greenhouse gas emissions. In spite of this few studies have explored circular economy in regard to grocery store companies. The lack of prior research in the area serves as a motivation to carry out this study.  Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how grocery store companies have developed their communication to influence their customers’ behaviors and influence the relationship they have with them. Research question: How has the communication regarding a circular economy developed within grocery store companies during 2014-2020? Method: A content analysis of Swedish grocery store companies’ annual reports and sustainability reports between the years 2014-2020 has been conducted. Qualitative coding was mainly used, but some quantitative elements occur. The coding emanated from the two themes plastic and food waste. Results and conclusion: This study shows that the grocery store companies’ circular communication have congregated as a result of changes in the social expectations. The companies have concretized the idea of a circular economy and have introduced their own initiatives to reach it. / Bakgrund: Cirkulär ekonomi är ett begrepp som blivit alltmer uppmärksammat. En övergång till cirkulär ekonomi är numera en av EU:s främsta prioriteringar. Matindustrin bidrar till en stor del av de antropogena utsläppen av växthusgaser. Trots detta finns det få studier som kopplar samman ämnena cirkulär ekonomi och dagligvaruhandel. Bristen på tidigare forskning motiverade att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur företag inom dagligvaruhandeln har utvecklat sin kommunikation om cirkulär ekonomi för att påverka sina kunders beteende och relationen de har med dem.  Frågeställning: Hur har kommunikationen kring cirkulär ekonomi utformats inom dagligvaruhandeln mellan åren 2014–2020? Metod: I denna undersökning har en innehållsanalys av aktörerna i den svenska dagligvaruhandelns års- och hållbarhetsrapporter mellan åren 2014–2020 genomförts. Främst användes kvalitativ kodning, men vissa kvantitativa inslag förekommer. Kodningen utgick ifrån begreppen plast och matavfall. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen inom dagligvaruhandeln utformat och ökat sin cirkulära kommunikation på liknande sätt som en följd av förändringar i samhällets förväntningar. Företagen har konkretiserat begreppet cirkulär ekonomi och presenterat egna initiativ för att uppnå det.

Uppsatsen utreder sammansatta designmässiga kvaliteter i inredning och hur dessa kan göras mer bestående i den cirkulära ekonomin. Större krav ställs på en återanvändning av produkter. Klimatförändringar kräver att vi bromsar vår konsumtion. Arbetslivet rör sig mot en mer flexibel fysisk omgivning där människan hela tiden måste göra val. Analysen är uppdelad i fyra begrepp arkitektoniskt sammanhang, kvalitetsperspektiv designteori och cirkulär ekonomi. Dessa definierar områden som i slutdiskussionen sammanställs för att besvara mina frågeställningar. Frågor som hur en inredning kan ges ett långsiktigt hållbart värde och hur det kan åskådliggöras på ett faktamässigt sätt. Och om det kan finnas negativa följder av högre krav på återbruk av inredning. Utredningen kompletteras av intervjuer med fyra branschrepresentanter för att ytterligare belysa problematiken i mina frågeställningar. Resultatet visar att avsaknaden av stödjande regelverk för inredningsarkitektur och lös inredning gör den svår att dokumentera dess kvaliteter, vilket i sin tur leder till att den inte bevaras. Undersökningen belyser även komplexiteten och omfattningen i en inredningsarkitekts arbete då den oftast har uppdragsgivare som är förstagångsbeställare. Även svårigheten att skapa sammanhang i byggprocess med gränsdragning mellan fastighetsägaren och beställaren(hyresgästen) belyses i undersökningen. Till sist visar den på ekonomiska och upphandlingsjuridiska barriärer som gör återbruk av inredning komplicerad.

Bakgrund: Människans ökade konsumtion av produkter använder upp naturens resurser och bidrar till utsläpp, detta är särskilt relevant gällande produkter med kort livslängd så som sportmode då dessa produkter massproduceras på olika geografiska regioner för att sedan fraktas världen över och användas en kortare period för att sedan kastas. Producenterna jobbar främst med en linjär ekonomi men de börjar gå mer mot en cirkulär ekonomi istället genom att använda mer hållbara material och återanvända gamla produkter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur återförsäljare inom sportmode branschen använder sig av green marketing för att bidra till en cirkulär ekonomi? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats, där vi genomfört semistrukturerade intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från teorier som anses vara relevanta för att se hur återförsäljarna använder sig av green marketing för att nå en cirkulär ekonomi. Teorierna berör green marketing, strategier, green washing, cirkulär ekonomi och konsumentbeteende. Empiri: Empiri delen består av fyra semistrukturerade intervjuer med företag i Skandinavien som jobbar med återförsäljning av sportmode på den svenska marknaden. Slutsatser: Återförsäljare av sportmode använder sig av green marketing till stor del för att skapa starka samarbeten med externa intressenter. Där kan vi se att hållbarhetskrav ställs från båda håll vilket i sin tur bidrar till att företagen fortsätter att utveckla deras miljötänk och hållbarhetsarbete. Genom att forska fram nya material och tillverkningsprocesser jobbar företagen för att kunna öka deras cirkulära flöden och gå ifrån dagens linjära ekonomi. / Background: Man's increased consumption of products uses up natural resources and contributes to emissions, this is especially relevant for products with a short lifespan such as sports fashion as these products are mass-produced in different geographical regions and then shipped around the world and used for a shorter period. cast. Producers work mainly with a linear economy, but they are starting to move more towards a circular economy instead by using more sustainable materials and reusing old products. Aim: The aim of the study is to describe how retailers in the sports fashion industry use green marketing to contribute to a circular economy? Method: A qualitative method with an abductive approach, where we conducted semi-structured interviews. Theoretical perspective: The study is based on theories that are considered relevant to see how retailers use green marketing to achieve a circular economy. The theories concern green marketing, strategies, green washing, circular economy and consumer behavior. Empirical: The empirical part consists of four semi-structured interviews with companies in Scandinavia that work with the resale of sports fashion on the Swedish market. Conclusions: Retailers of sportswear use green marketing to a large extent to create strong collaborations with external stakeholders. There we can see that sustainability requirements are set from both sides, which in turn contributes to companies continuing to develop their environmental thinking and sustainability work. By researching new materials and manufacturing processes, companies work to be able to increase their circular flows and move away from today's linear economy.