Det finns två typer av affärsmodeller: den linjära och den cirkulära. Den linjära modellen är baserad på produktion-användning-avfall, medans den cirkulära modellen använder strategier för att undvika avfall. Textilindustrin är ansvarig för ett årligt avfall på 92 miljoner ton, den cirkulära modellen blir därav en viktig lösning. Det finns flera strategier för anpassning av en cirkulär modell. I denna studien kommer fokus vara på Reuse, Repair, Redesign & Recycling som har gemensamt fokus att undvika avfall. Syftet med studien är att undersöka om svenska mode/outdoor företag arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Studien kommer också undersöka vilka utmaningar samt möjligheter som finns i användandet av de fyra hållbarhetsmetoderna. För att undersöka syftet har en triangulering använts, varav en enkätundersökning har genomförts på 23 svenska företag om det arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Intervjuer har genomförts på två företag. Dessa arbetar med någon eller flera av de fyra strategierna, vilket blir en viktig del i förståelsen av utmaningar och möjligheter. I resultatet presenteras hur många företag som arbetar med hållbarhet metoderna, vilken som är den svåraste att använda sig av och varför. Resultatet presenterar också utmaningar och möjligheter med dessa cirkulära strategier. Resultatet visar att Reuse och Repair används till stor del av de tillfrågade företagen jämfört med Redesign och Recycle. / There are two kinds of business models: the linear and the circular. The linear model is based on make-use-dispose, while the circular model is looking for further strategies to reduce waste. Since the textile industry uses a lot of resources, the waste is calculated to be an astounding 92 million tons yearly and therefore circular economy is a crucial solution. There are several strategies for a business to act more circular. This study focuses on Reuse, Repair, Redesign & Recycling which all of them focuses on reducing the textile waste. The purpose of this study is to understand if Swedish fashion/outdoor companies use Reuse, Repair, Redesign & Recycling. The study will also research what kind of difficulties and possibilities working with these four strategies could potentially be. To examine the purpose of this study a triangulation method has been used. A survey has been conducted for 23 Swedish companies questioning if they work with Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Interviews have also been performed with two companies. These two are using some out of the four strategies, which will act as a critical part for the comprehension of the challenges and opportunities. The result will present how many of the companies that work with sustainable solutions, which ones are the hardest to achieve and why. It will also present challenges and possibilities with these circular strategies. The results illustrate that Reuse and Repair are more common as a sustainable solution in the company's business models than Redesign and Recycle.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.

I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Background: The internet of things (IoT) is transforming industries by enabling data-driven decision-making. IoT play a crucial role in the transition to a Circular Economy of businesses. However, the intrinsic features of the IoT, such as centralization, poor interoperability, and privacy and security vulnerabilities, pose several challenges. Blockchain technology offers potential solutions to these challenges and can enhance traceability and information reliability, while also creating new avenues of interactions and value creation. A combination of these technologies is called Blockchain of Things (BCoT). Additionally, technology such as BCoT and assist the adoption of Circular Economy, a paradigm of sustainable and resource-optimization activities.  Purpose: This study aims to explore the potential challenges of adopting Blockchain of Things and Circular Economy practices, and potential barriers of adopting Blockchain of Things for Circular Economy.  Method: The study uses an explorative-qualitative research method where primary data was gathered through semi-structured interviews. The data was then transcribed and categorized through the use of the Gioia-method, which was then applied to the TOE-framework.   Result: This study finds several barriers regarding Blockchain of Things and Circular Economy, such as lack of standardization, lack of data & information, lack of knowledge, lack of regulations, and finally, slow mind-shift of decision makers.  Conclusion: The results of the study points toward greater systemic challenges of knowledge and standards. Conclusions that can be derived from this are  that industries are still in the early adoption phase of digitalization, which is the reason for a lack of insight and knowledge regarding new technologies. Additionally, identified challenges of a lack of standards, regulations, and know-how regarding Circular Economy showcases a lack of knowledge and confidence in being able to create competitive, sustainable circular activities. / Bakgrund: "Internet of Things" (IoT) är i skedet av att transformera industrier genom att möjliggöra datadriven  bestlutsfattande. IoT spelar även en stor roll i övergången till en Cirkulär Ekonomi av företag. Men flera av IoTs egenskaper såsom centrialisering, samverkan, integretitet, och säkerhet lägger grunden för flera utmaningar.  Blockchain teknologi och dess inbyggda funktioner medgör potentiella lösningar för dessa utmaningar och kan förbättra spårbarhet och pålitlighet av information, samtidigt som den kan skapa nya tillvägagångssätt och värdeskapande. En kombination av IoT och Blockchain kallas för Blockchain of Things (BCoT) Dessutom kan teknik som BCoT  underlätta integration av cirkulär ekonomi, ett paradigm för hållbara och resursoptimerande aktiviteter/handlingar. Syfte: Denna studie strävar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att integrera Blockchain of Things och cirkulära aktiviteter, och potentiella hinder för att integrera Blockchain of Things för cirkulär ekonomi. Metod: Studien använder sig utav en explorativ-kvalitativ forskningsmetod där primärdatan samlades genom semistrukturerade intervjuer. Datan transkriberades and kategoriserades med hjälp av Gioia-metoden, som sedan tillämpades till TOE-ramverket.  Resultat: Den här studien finner flera barriärer angående Blockchain of Things och Circular Economy, såsom brist på standardisering, brist på information och data, bristande kunskap, brist på regelverk och slutligen långsam förändrig av tankesätt hos beslutsfattare. Slutsats: Resultaten av studien pekar på större systemiska utmaningar av kunskap och standarder. Slutsatser som kan dras från detta är att industrin fortfarande befinner sig i tidig fas av digitaliseringen, vilket är anledningen till bristande insikt och kunskap om nya teknologier. Dessutom visar de identifierade utmaningar av brist på standarder, regleringar och tillvägagångssätt inom cirkulär ekonomi en brist på kunskap och förtroende för att kunna skapa konkurrenskraftiga, hållbara cirkulära aktiviteter.

Idag står byggsektorn bakom en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige. Under lokalanpassningar går en stor del av fungerande komponenter till avfall. Det behövs därför byggas på ett mer resurseffektivt sätt och för att minska avfallet samt undvika utvinning från jungfruliga resurser kan man arbeta med återbruk. Studiens syfte är att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, framförallt med hyresgästen. För att uppfylla syftet undersöktes utmaningarna med återbruk i den kommersiella fastighetssektorn, därefter föreslogs lösningar och incitament för implementering av återbruk i lokalanpassningsprojekt. Vidare har frågeställningarna besvarats genom en kvalitativ intervjustudie där intervjuer hölls med olika personer inom fastighetsbranschen, hyresgäster samt experter inom ämnet. Studiens resultat visar att de flesta aktörerna på marknaden upplever att både ekonomiska och sociala barriärer behöver tacklas för att driva fram återbruksarbetet i bygg- och fastighetsbranschen. Motståndet mot förändring orsakas av ett negativt mindset samt brist på aktörer och företagsidéer som kan främja återbruk. Flera respondenter ansåg även att återbruk leder till ökade projektkostnader. Däremot kan diverse åtgärder och strategier tillämpas för att effektivisera återbruksarbetet. Några exempel är att utföra tidigare inventeringar, sätta upp gemensamma mål, utbildningsmöjligheter samt incitament till andra aktörer. Dessutom visar resultatet att hyresgästen är samarbetsvillig i återbruksfrågan men att det i sådana fall krävs en tydlig diskussion från start, en gemensam målbild samt incitament i form av exempelvis nyckeltal. Däremot argumenterade flera hyresgäster för en kompensation i hyra om de väljer återbrukad inredning eller material. Det innebär att en återbrukspotential finns men att förändringar behöver ske på samhällsnivå för att stödja fastighetsbolagens återbruksarbete. Till exempel kan kommunen och staten öka kunskapen i branschen genom att införa olika incitament samt främja innovativa och hållbara företagsidéer. Sådana insatser på bolagsnivå samt statlig och kommunal nivå leder på sikt till att återbruk blir ett hållbart och lönsamt alternativ. Några rekommendationer är att fastighetsbolag sätter en tydlig definition av återbruk och att man fastställer en viss procentsats på hur mycket av lokalen som ska återbrukas. Vidare kan fastighetbolag utse en återbruksansvarig eller skapa en intern återbruksavdelning som hanterar återbruksarbetet och driver frågan inom organisationen. Dessutom borde fastighetsbolag införa en intern inventeringsapp för att underlätta framtida inventeringar. Inventeringar av lokaler borde ske stegvis för att kunna skapa en intern databas där material och produkter är kategoriserade efter hur de ska hanteras. En fördel är även att implementera BIM, där information om befintliga material och produkter kan lagras. / The construction sector accounts for one third of the waste that is generated in Sweden. During office adaptations, a lot of functioning components end up as waste. The commercial real estate sector needs to build in a more resource efficient way, furthermore, reuse is the most effective alternative to minimize resources and it avoids extraction of virgin materials. The aim of the study is to propose a way to work with reuse in renovations and office adaptations that also improves the cooperation between real estate companies and key stakeholders, especially with the tenant. In order to achieve this purpose, challenges with reuse in the commercial real estate sector were examined and solutions and incentives were later suggested. Furthermore, a qualitative interview study was conducted in order to answer the study’s research questions. Interviews were held with people within the real estate sector, tenants as well as researchers. The findings of the study indicate that most stakeholders believe that both social and economic barriers must be overcome in order to facilitate reuse in the construction and real estate sector. The resistance of change is caused by, among other things, a negative mindset and lack of stakeholders and business ideas that can promote reuse. Several respondents also believed that reuse leads to increased project costs. However, numerous measures and strategies can be used to solve these problems. Some examples are, inventories at an early stage, common goals, educational opportunities and incentives to other stakeholders. Furthermore, the results demonstrate that the tenants are willing to cooperate. However, it requires a clear discussion from start, a common target and incentives, such as key performance indicators. On the other hand, many respondents argued for a compensation in rent. Therefore, a reuse potential does exist, but it requires several changes at a society level to support the real estate companies' reuse work. For example, the government and municipality can increase knowledge by introducing incentives and promote innovative and sustainable business ideas. These efforts on society, state or municipality and company level leads to reuse being a profitable and sustainable alternative in the long term. Some recommendations to real estate companies are to determine a definition of reuse and set a certain percentage goal of how much of the office should be reused. Furthermore, real estate owners should appoint someone who is in charge of the reuse work or create an internal reuse department that handles reuse questions and lead the work within the organisation. To facilitate future inventory work, companies can introduce an inventory application. They should perform step-by-step inventories and create an internal database containing materials and products that are categorized according to how they should be managed. It would also be beneficial to implement BIM in order to store information about materials and products.

This study is about finding methods for reusing of packaging from Elekta's product "Leksell Gamma Knife ICON" with Circular Economy as the focus. There is no process for this today. The important thing is the analysis of the entire supply chain from Suppliers to customer and then back to Suppliers to get general ideas about what the problems are and then to draw conclusions for the opportunities that exists. The methods used are analyzes if it is cost-effective and environmentally efficient to transport back packaging to the Suppliers who handle these packaging. Costs for the return process have been calculated, which is Supplier work, packaging costs, packaging costs and transport costs. Transport emission in the form of carbon dioxide equivalents have been calculated in the return process. Carbon dioxide equivalents have been calculated for the manufacturing of new packaging and transport by road and ship. The calculated values in the return process are compared with how Elekta is doing today during the process of packing LGK as well as delivering to customers to identify if it is effective to implement a new return process. A solution proposal that fulfils the requirements from an environmental and economic perspective is reported. Environmentally, it is reduced by 459 CO2eq number of carbon dioxide equivalents with transport from the US, 457 CO2eq from China and 1185 CO2eq from Europe. Financially, the company saves 17 190 SEK with transport from the USA, 19327 SEK from China and 18 126 SEK from Europe. / Denna studie handlar att om att hitta metoder för återanvändning av emballagen från Elektasprodukt ”Leksell Gamma Knife ICON” med Cirkulär ekonomi som fokus. Det finns ingen process för detta i dagsläget. Den viktiga är analysen av hela försörjningskedjan från leverantör till kund och sedan tillbaka till leverantörer för att få generella uppfattningar om vad problemen befinner sig och där ifrån dra slutsatser för möjligheterna som finns. De metoder som används är analyser om det är kostnads- och miljöeffektivt att transportera tillbaka emballage till de leverantörer som hanterar dessa emballage. Kostnader för returprocessen har beräknats vilket är leverantörsarbete, emballagekostnader, arbetskostnader och transportkostnader. Transportutsläpp i form av koldioxidekvivalenter har beräknats i returprocessen. Koldioxidekvivalenter har beräknats för tillverkning av nya emballage samt transport med lastbil och fartyg. De beräknade värden i returprocessen jämförs med hur Elekta gör idag under processen att packa LGK samt leverera till kund för att identifiera om det är effektivt att implementera en ny returprocess. Ett lösningsförslag där kraven uppfylls ur ett miljömässigt och ekonomisk perspektiv redovisas. Miljömässigt minskas det med 459 CO2eq antal koldioxidekvivalenter med transport från USA, 457 CO2eq från Kina och 1185 CO2eq från Europa. Ekonomiskt sparar företaget på 17 190 SEK med transport från USA, 19327 SEK från Kina och 18 126 SEK från Europa.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

Stone is a useful resource, for example as a building material, which means that stone materials play a large role in the construction of society. Stone is mined and refined in so-called quarries. There are activities in quarries that have negative impact on the environment. In addition, such industries have traditionally consumed a substantial amount of fossil fuel. Due to these aspects, among others, the quarrying industry should become more sustainable.  Circular economy has the fundamental idea of reducing, reusing and recycling, and can be useful for improving sustainability. To make a business more sustainable, all parts of it should improve in this aspect, including the processes. Process improvement is a strong area of the Lean, which strives to create flow and to remove everything that interferes with the flow. The purpose of the study was to obtain a deeper understanding of how quarries can be improved from a sustainability perspective with a combination of circular economy and Lean. This by reviewing previous theory of sustainability, circular economy, Lean and other relevant areas. The study was carried out as a qualitative case study at, and in collaboration with, a quarrying company in Sweden. The data collection consisted of interviews with relevant people from the company and observations of quarries. The results were compared with the theoretical framework to answer the formulated research questions. The study resulted in several conclusions, the most fundamental is that increased awareness and knowledge about sustainability would bring better possibilities for the company in its work towards a more sustainable busiss. According to the company investments must yield economic profitability, and hence a large responsibility is laid on the customers to demand sustainable products.  Permissions and regulations are, according to the interviewees, obstacles to increased recycling of stone materials, and consequently obstacles to circular economy. An adjustment of permissions to allow more reuse of materials would benefit circular economy. Lean is not entirely applicable due to the long lead times in quarries. However, some aspects of Lean are useful, especially its focus on minimizing wastes. An approach characterized by a circular mindset and by process improvement can be adopted with a combination of circular economy and Lean. Overall, quarrying needs to be seen from a holistic perspective and the communication between all parties in the distribution chain needs to be improved.

This report presents a product development project as a part of the course Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC36) during spring of 2022 at Karlstad university. The project has been done by the student Linnéa Karlhager Liss, supervisor was Kent Evermark and examinator was Leo de Vin. The project was carried out of mission by the consulting firm Semcon and the product development has been performed regarding one of their client’s products. The client wants to investigate in which ways their consumer electronics product could be more climate neutral. Nowadays the consumer electronics product consists of electronics enclosed in two covers of plastic polycarbonate as well as an input and an output cable. On the surface of the plastic, there is a glued-on sticker that enables communication between product and user. The aim with this project was to clarify what can be done to make the product more environmentally friendly, to then undergo a product development process and give a suggestion of final concept. The project has consisted of the phases project planning, pre-studying, problematization, idea generation and delivery. For the electronics product to become more environmentally friendly, the product should climb the waste hierarchy from energy recovery to material recycling, reusing and remanufacturing. The project resulted in a final concept where the electronics product is divided into smaller modules to make it easier to replace the parts when they break. The previously welded plastic covers have been given snap fasteners, which enables non-destructive disassembly and remanufacturing. The decal has been eliminated and thus no glue is needed. Instead, the user communicates with the product through an app in the mobile. As no other materials are judged to be able to achieve the product requirements without additives, the material remains polycarbonate. / Rapporten presenterar ett produktutvecklingsprojekt som gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC36) under vårterminen år 2022 vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Linnéa Karlhager Liss, handledare för projektet var Kent Evermark och examinator var Leo de Vin. Projektets uppdragsgivare var konsultbolaget Semcon och produktutvecklingsarbetet har kretsat kring en av deras kunders produkter. Kunden önskar undersöka hur deras konsumentelektronikprodukt kan bli mer klimatneutral. Elektronikprodukten består i dagsläget av elektronik innesluten i två kåpor av plasten polykarbonat samt en ingående och en utgående kabel. På plasten finns en fastlimmad dekal som möjliggör kommunikation mellan produkt och användare. Målet med projektet var att klargöra vad som kan göras för att produkten ska bli mer miljövänlig, för att därefter genomgå en produktutvecklingsprocess och ge ett förslag på slutkoncept.Projektet har bestått av faserna projektplanering, förstudie, problemformulering, idégenerering och leverans.  För att elektronikprodukten ska bli mer miljövänlig bör produkten klättra i avfallstrappan från energiåtervinning till materialåtervinning och återtillverkning. Projektet resulterade i ett slutkoncept där elektronikprodukten är uppdelad i mindre moduler för att lättare byta ut delarna när de går sönder. De tidigare sammansvetsade plastkåporna har fått snäppfästen vilket möjliggör oförstörande demontering och därmed återtillverkning. Limmet som tidigare funnits på plastkåporna har eliminerats i och med att kommunikationen sker genom en applikation i mobilen istället för en dekal. Då inga andra material bedöms kunna uppnå produktkraven utan tillsatser, kvarstår materialet polykarbonat.

Most people are aware of the environmental issues that planet Earth is facing, such as climate change, biodiversity loss, water scarcity, expanding deserts and rising sea level. A report from CDP (2017) shows that 100 companies stand for over 70% of the industrial greenhouse gases in the world. The purpose of the study is therefore to facilitate the innovation process of building a sustainable business and addresses the potentials with it. The target group of the study is startups in Sweden developing physical products. Startups were chosen so that already from the beginning of a business, they could be able to build it sustainable. The innovation process explored in the study is the Lean Startup, as it is the most used innovation process by startups (Bortolini et al., 2018). Circular economy is a concept that optimizes the use of resources, eliminates waste and preserves nature. It has been recognized to have big innovation potentials and opens for new business opportunities. In the circular economy, innovation is co-created with all involved stakeholders related to the business, not the least the customers. Earlier research has developed tools, methods and strategies for circular economy that can be used to develop circular projects. With this in consideration, the author addresses the following research questions. • Have startups in Sweden used the Lean Startup process to develop their businesses? • Have startups in Sweden considered circular economy strategies when creating, capturing and delivering value? • Which circular economy tools, methods and strategies can be integrated into the Lean Startup process for startups to develop environmentally friendly businesses? • How would the Lean Startup process with integrated circular economy tools, methods and strategies look like? The study was an exploratory study that gathered data from the literature review on circular economy and the Lean Startup, and from qualitative interviews with startups and experts in different areas within circular economy. The study resulted in a new framework called the Lean Circular Framework, adapted from the Lean Startup process, but with integrated tools, methods and strategies from the circular economy. / De flesta människor är idag medvetna om miljöproblemen som planeten Jorden står inför, så som klimatförändringar, vattenbrist, expanderande öknar och stigande havsnivåer. CDP (2017) visar att 100 företag står för över 70% av alla industriella växthusgaser i världen. Syftet med studien är därför att underlätta innovationsprocessen till att utveckla hållbara affärer och adressera potentialen för dessa. Målgruppen är företag i uppstart i Sverige som utvecklar fysiska produkter. Företag i uppstart blev den valda målgruppen så att man redan från starten av ett företag ska kunna bygga upp hållbara affärer. Innovationsprocessen som undersöktes i studien var Lean Startup eftersom det är den mest använda processen för företag i uppstart (Bortolini et al., 2018). Cirkulär ekonomi är en metodik som optimerar användandet av resurser, eliminerar spill och avfall och bevarar naturen. Den har blivit känd för att ha stor innovationspotential och öppnar upp för nya affärsmöjligheter. I cirkulär ekonomi är innovation skapat tillsammans med alla intressenter inblandade, inte minst kunderna själva. Tidigare forskning har utvecklat verktyg, metoder och strategier för cirkulär ekonomi som kan användas till att utveckla cirkulära projekt. Med detta i åtanke så har författaren svarat på följande forskningsfrågor. • Har företag i uppstart i Sverige använt sig av Lean Startup processen för att utveckla deras företag? • Har företag i uppstart i Sverige övervägt strategier för cirkulär ekonomi när de skapat, fångat och levererat värde? • Vilka verktyg, metoder och strategier från cirkulär ekonomi kan integreras i Lean Startup processen för företag i uppstart för att utveckla miljövänliga företag? • Hur skulle Lean Startup processen med integrerade verktyg, metoder och strategier från cirkulär ekonomi se ut? Studien var en utforskande studie som samlade data från tidigare litteratur om cirkulär ekonomi och Lean Startup, samt från kvalitativa intervjuer med företag i uppstart och experter inom olika områden för cirkulär ekonomi. Studien resulterade i ett nytt ramverk som kallades Lean Circular Framework, anpassad från Lean Startup men med integrerade verktyg, metoder och strategier från cirkulär ekonomi.