Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Tillverkning av tekniska produkter står för en stor del av de globala utsläppen och det är vanligt att gamla produkter ersätts med nya enligt dagens konsumtionsmönster. I takt med nyare klimatmål, politiska krav och fortsatt minskning av naturresurser kommer företagen behöva tänka om i sin produktutveckling och anpassa sin affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka hur tillverkande företag arbetar för att genomföra den här omställningen och specifikt hur de arbetar med ”Design for Repair” för att förlänga produkters livslängd. För insamling av data genomfördes en kvalitativ studie via intervjuer med fyra företag och en expert inom cirkulär ekonomi och hållbarhet. Företagen är verksamma inom produktintensiva branscher varav ett företag arbetar inom detaljhandel, ett företag inom möbelindustrin och två företag inom konsumentelektronik. Den kvalitativa studien kompletterades och analyserades mot en litteraturstudie som lyfter det aktuella forskningsläget inom de berörda områdena. Den empiriska studien identifierade att de tillfrågade företagen har en stark vilja att övergå till cirkulära affärsmodeller. För att genomföra omställningen behöver företag implementera alternativa metoder för att generera intäkter. De viktigaste slutsatserna som identifierades: • Fler hyrtjänster av produkter kan bli aktuellt i framtiden • Fler servicecenter kan komma att implementeras i samhället • Företag kan börja köpa tillbaka redan använda produkter De främsta utmaningar som studien klargjorde inom området: • Stora reservdelslager försvårar företagens arbete • Kundernas konsumtionsmönster och inställning till reparationer • Teknikens snabba utveckling och nya trender i samhället Studier inom cirkulära affärsmodeller finns idag i begränsad utsträckning, denna studie ligger till grund för vidare forskning och för att åskådliggöra hur olika verksamheter arbetar för att ställa om inför framtida utmaningar. / Manufacturing of technical products account for a big part of the global emissions. It is common that old products are replaced with newer versions according to current consumption patterns. With new climate goals, political demands and the reduction of natural resources requires that companies need to rethink their product development and enhance their business models. The purpose with this study is to investigate how manufacturing companies make this transition and more specific how companies work with “Design for Repair” to prolong lifetime of products. For the gathering of information, a qualitive study with interviews was performed with four companies and an expert in circular economy and sustainability. The companies are all active in product intensive industries where one company operates in the retail market, one in furniture industry and two in consumer electronics. The qualitive study was supplemented and analyzed with a literature study which raised the present research in the field. The empirical study identified that there is a strong will to adapt circular business models. To be able to carry through the transition companies needs to implement and search for alternative methods to generate revenue. The collected data resulted in the following conclusions: • More rental services of products may become relevant in the future • More service centers may be implemented in the community • Companies may implement “pay-back-solutions” for used products The challenges that the study clarified in the field were: • Many spare parts in stock complicates the workload for the companies • Customers consumption patterns and attitudes towards repairs • The rapid development of technology and new trends in society Studies in circular business models are available in a limited extent, this study enables further research areas and illustrates how different companies work to succeed with the future challenges.

Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer spelar roll. Förnybar energi i form av vindkraft och solenergi, är enligt Agenda 2030 och EU:s cirkulära initiativ bra för klimatet. Flertal tidigare studier ifrågasätter hur den cirkulära ekonomin ska åstadkommas, där allt som är cirkulärt inte är hållbart, och allt som är hållbart inte är cirkulärt. Studien utgör en fallstudie på en svensk hamnverksamhet som analyseras ur ett systemperspektiv där organisationen ses som ett ekosystem. Arbetet syftar till att söka djupare förståelse för relationen mellan hållbarhetsinvesteringar och hållbarhetsanpassning. Detta relateras till institutionell teori och Agenda 2030 som en tvingande kraft. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågan har sekundärdata använts genom djupgående dokumentanalys och kompletterats med primärdata från intervjustudie. Resultatet kom fram till att det finns ett ekosystem av aktörer som påverkas av en organisations hållbarhetsinvesteringar. Incitament till investering drivs främst av externa påtryckningar från myndigheter, kunder och intressenter, där Agenda 2030 spelar en central roll. Samtidigt framgår det att organisationens interna vilja att agera är en stark drivkraft för deras hållbarhetsanpassning. Vidare forskning bör fokusera hur organisationer hanterar de utmaningar som finns i slutet av livscykeln för solceller och vindkraftverk i relation till cirkulära initiativ. / The Agenda 2030 action plan aims to create sustainable development, where economic, social, and environmental factors play a role. Renewable energy in wind power and solar energy is considered as beneficial for the climate, according to Agenda 2030 and Eu’s circular initiatives. Several previous studies questions how the circular economy will be achieved, noting that not everything circular is sustainable, and not everything sustainable is circular. This study is a case study of a Swedish port operation analyzed from a systems perspective, where the organization is seen as an ecosystem. The work aims to gain a deeper understanding of the relationship between sustainability investments and sustainability adaption. This is related to institutional theory and Agenda 2030 as a coercive force. To achieve the objective and answer the research question, secondary data through in-depth document analysis has been used. Primary data from an interview study complemented the secondary data. The results found that there is an ecosystem of actors influenced by an organization’s sustainability investments. Incentives for investment are mainly driven by external pressures from authorities, customers, and stakeholders, where Agenda 2030 plays a central role. At the same time, it is evident that theorganization’s internal desire to act is a strong driving force for their sustainability adaption. Further research should focus on how organizations manage the challenges at the end of the lifecycle for solar panels and wind turbines in relation to circular initiatives.

Behovet av bostäder ökar i takt med befolkningsökningen, samtidigt som tillgången på råmaterial för byggmaterial minskar. Samhället genomgår en grön omställning där varje bransch undersöker sätt att minska klimatpåverkan. I byggbranschen är cement en stor bidragande orsak till koldioxidutsläpp. Studien syftar till att utforska nya dimensioneringsregler för klimatreducerad och cirkulär betong enligt betongstandarder, samt hur konstruktörer och materialtillverkare arbetar med dessa. Studien genomförs som en kombinerad litteraturstudie och intervjustudie. Intervjustudien består av tre intervjuer med konstruktörer, materialtillverkare och projektutvecklare som bidrar med sina perspektiv kring att ta fram och arbete med klimatreducerad och cirkulär betong. I litteraturstudien ingår att jämföra nya och äldre standarder som beskriver dimensioneringsregler och materialegenskaper för beståndsdelarna i klimatreducerad betong. Litteraturstudien görs också för att ge mer översiktlig kunskap i ämnet och för att kunna jämföra och bekräfta data från intervjuerna. Resultaten visar att utvecklingen går framåt när det gäller att nå målet med klimatneutral betong år 2030. Nya material och produkter utvecklas ständigt och möjliggör mer klimatvänlig betong. Materialstandarden och dimensioneringsstandarden för betong ger möjligheter för cirkulering av återvunnen betong, medan cementstandarden beskriver hur tillsatsmaterial för cement kan användas. Intervjuerna indikerar att konstruktörerna har en liten roll när det gäller att påverka byggnaden ur ett hållbart perspektiv, men medvetenhet finns. Beslut kring materialval, funktionskrav och kravställning på materialen görs ofta tidigt i projekten, innan konstruktören är inkopplad. Resultaten överensstämmer med andra examensarbeten som visar att konstruktörer kommer in för sent i processen med idéframtagning för att bidra med kunskap i hållbarhetsfrågor i projekten. Det finns förhoppningar om att den nya standarden tillsammans med lagen om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets nya byggregler ”möjligheternas byggregler” ska bidra ytterligare till utveckling av hållbart samhällsbyggande. Huruvida detta kommer bidra med att konstruktören får en större roll återstår att se. / The need for housing is increasing with population growth, while the availability of raw materials for construction materials is declining. Society is undergoing a green transition, with each industry exploring ways to reduce climate impact. In the construction industry, cement is a major contributor to carbon dioxide emissions. This study aims to explore new dimensioning rules for climate-reduced and circular concrete according to concrete standards, and how designers and material manufacturers work with these. The study is conducted as a combined literature review and interview study. The interview study consists of three interviews with designers, material manufacturers, and project developers contributing their perspectives on developing and working with climate-reduced and circular concrete. The literature review includes comparing new and older standards describing dimensioning rules and material properties for components in climate-reduced concrete. The literature review is also conducted to provide a more comprehensive understanding of the subject and to compare and confirm data from the interviews. The results show that progress is being made towards the goal of climate-neutral concrete by 2030. New materials and products are constantly being developed, enabling more climate-friendly concrete. The material standard and dimensioning standard for concrete provide opportunities for the circulation of recycled concrete, while the cement standard describes how cement admixtures can be used. The interviews indicate that designers have a small role in influencing building sustainability, but awareness exists. Decisions regarding material selection, functional requirements, and specification of materials are often made early in projects, before the designer is engaged. The results are consistent with other theses showing that designers enter the process too late in the ideation stage to contribute knowledge on sustainability issues in projects. There are hopes that the new standard, together with the law on climate declaration for buildings and the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's new building regulations "building regulations of opportunities," will further contribute to the development of sustainable community construction. Whether this will result in the designer having a larger role remains to be seen.

I denna studie undersöks möjligheten att återbruka en träbro efter dess tekniska livslängd och vilka riktlinjer som kan behöva implementeras för att underlätta återbruksprocessen av träbroar. Frågeställningarna grundar sig i vilka hinder det finns kring att säkerställa kvaliteten på en träbro efter dess tekniska livslängd för att kunna återbruka den, samt hur mycket av dess geometri som kan förändras. Undersökningen delades upp i en litteraturgenomgång, där bland annat återbruk, träbroar samt regelverken kring broar undersöktes, och en beräkningsgång i syfte att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri. För att komplettera litteraturgenomgången och få en djupare förståelse för återbruk av träbroar hölls tre ostrukturerade intervjuer med olika experter inom trä samt träbroar. Litteraturgenomgångens tillvägagångssätt sker främst via sökmotorn Google och DiVA-portal där återbruk, träbroar samt Trafikverket används som några sökord. De ostrukturerade intervjuerna med experterna genomfördes på så sätt att den intervjuade först fick berätta om sitt yrke samt sin erfarenhet, och sedan ställdes några öppna frågor kopplade till deras expertområde. Intervjuerna fortsatte därefter som naturliga samtal med följdfrågor och diskussioner kring ämnesområdena. För att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri genomfördes beräkningar i MathCad och Frame analysis. Resultatet av beräkningarna redovisades sedan genom Excel med tabeller och figurer för att tydliggöra resultaten. Brotypen som beräknas i rapporten är en tvärspänd plattbro som dimensionerades i brottgränstillstånd, och med hänsyn till dess momentkapacitet. Brons geometri förändrades på olika sätt som exempelvis i form av total längd samt spännvidd mellan mittstöden. De olika förändringarna av geometrin utgick från teorin och samtalen från litteraturstudien, vilket ger ett verklighetstroget resultat. Resultatet av studien visar att återbruk av träbroar är möjligt om underhållet sköts och om inspektioner sker enligt planering. Även dokumentation är viktigt för att förenkla återbruksprocessen. Beräkningarna visar att träbron kan återanvändas och att variation av geometri kan ske i stor utsträckning. Det kan dock krävas vissa modifikationer, t. ex. som byte av gummilager för att beakta nya reaktionskrafter som uppstår när spännvidden på mittfältet ökas. Trafikverkets regelverk innebär idag höga krav anpassade för nykonstruktion vilket gör det svårt att inkludera återbruk. Vår bedömning är att Trafikverkets regelverk i vissa delar behöver förändras för att möjliggöra återbruksprocessen, förutsatt att säkerhet och bärförmåga inte äventyras. / This report investigates the potential of reusing a timber bridge beyond its original technical lifespan and explores the possibility of altering its geometry. Central to this inquiry are the questions about which obstacles exists in ensuring the quality if a wooden bridge after its technical lifespan to reuse it, and how much can the geometry of the bridge change. The study includes a literature review covering various aspects such as reuse practices, timber bridge construction, and regulatory frameworks governing bridges. To complement the literature review, unstructured interviews with experts in the field of timber, engineering and bridge construction are conducted. These conversations aim to bridge the gap between theoretical knowledge and practical insights. The discussions are structured to allow the expert to share their experiences and expertise. Selected questions then delve deeper into specific areas of their knowledge, facilitating engaging discussions and follow-up inquiries. The search for relevant literature primarily uses online sources as Google and DiVA-portal, with a focus on topics such as reuse practices, timber bridge construction methods, and the regulations set forth by agencies like the Swedish Transport Administration. Calculations are carried out using programs like MathCad and Frame analysis, with results presented through Excel spreadsheets to provide visual clarity. The analysis focuses on a specific type of timber bridge, a prestressed glulam deck bridge, where the total length is adjusted to varying degrees and the span is modified accordingly. The findings suggest that with adequate maintenance, timber bridges can indeed be reused beyond their original lifespan. It’s also important that scheduled inspections are carried out and documentation is also of value to simplify the reuse process. The calculations demonstrate that even with modifications to the length and span, timber bridges can be successfully reused. Challenges arise from the stringent regulations of the Swedish Transport Administration, which may prevent the integration of repurposing practices. To enable reuse of timber bridges some changes to the existing regulations needs to be done, provided safety and structural integrity are not compromised.

The circular economy presents a promising framework for sustainable production and consumption by emphasizing resource conservation through practices such as recycling, reuse, and remanufacturing. However, a systematic analysis of these aspects remains underexplored, particularly regarding the comprehensive evaluation of displacement or substitution effects and the broader implications of circular practices on resource conservation. This study aims to fill this gap by conducting a systematic literature review, evaluating the extent to which circular activities mitigate resource extraction and their influence on the substitution or displacement between primary and secondary materials and products.  The findings reveal that the effectiveness of circular economy strategies is dependent on their capacity to successfully displace virgin raw materials and prevent rebound effects. It also highlights the variability in outcomes based upon various factors including the business models, consumer behaviour, type of materials, and circular practices employed. It highlights the need for comprehension of how circular economy practices influence demand for new products and the substitution between primary and secondary materials.   This research contributes to a deeper understanding of the conditions under which circular economy strategies can effectively reduce resource use, including suggestions for future studies aimed at enhancing the resource conservation efficiency of circular initiatives and by identifying key gaps in current research, it supports the development of more sustainable production and consumption models. / Den cirkulära ekonomin presenterar ett lovande ramverk för hållbar produktion och konsumtion genom att betona resursbevarande metoder som återvinning, återanvändning och återtillverkning. En systematisk analys av dessa aspekter är dock fortfarande underutforskad, särskilt när det gäller den omfattande utvärderingen av förskjutningseffekter och de bredare konsekvenserna av cirkulära behandlingssätt för resursbevarande. Den här studien syftar till att fylla den luckan genom att genomföra en systematisk litteraturanalys, som utvärderar i vilken utsträckning cirkulära aktiviteter minskar resursutvinning.  Resultaten avslöjar att effektiviteten hos strategier för cirkulär ekonomi är beroende av deras förmåga att framgångsrikt ersätta jungfruliga råmaterial och förhindra återverkningseffekter (rebound effect). Den belyser också variationen i resultat baserat på olika faktorer, inklusive affärsmodeller, konsumentbeteenden, typ av material och vilket cirkulärt behandlingssätt som används. Dessutom understryker resultatet behovet av en nyanserad förståelse för hur cirkulär ekonomi påverkar efterfrågan på nya produkter och substitutionen mellan primära och sekundära material.   Studien bidrar till en djupare förståelse av under vilka förutsättningar strategier för cirkulär ekonomi effektivt kan minska resursanvändningen samt förslag på framtida studier som syftar till att förbättra resursbevarandeeffektiviteten inom cirkulära initiativ.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

I ett samhälle där föremåls värde ofta går förlorat och produkter slängs långt innan de är förbrukade är det hög tid att påbörja en beteende förändring. Denna studie är ett designdrivet forskningsarbete som har undersökt kopplingen som kan uppstå mellan användare och produkt vid ett kreativt och individuellt lagande. Studien har dessutom undersökt de tillvägagångsätt som motiverar användare att börja laga kreativt och hur detta skulle kunna implementeras i en produkt för att således bidra med en förändring i deponibeteendet. Arbetet har utgått från de två designteorierna emotionell design och design for repair. Forskningsarbetet inleddes med att undersöka utgångspunkten för trasiga saker i samhället samt hur det arbetas med lagning idag med hjälp av metoder så som fältstudie. Efter detta undersöktes kopplingen mellan kreativ lagning och användare samt vad som får användarna att kunna tänka kreativt med metoder så som observation och probes. Med den insamlade informationen genomfördes sedan en längre idégenereringsprocess som avslutades i framtagande av ett designbidrag för att besvara uppsatsens forskningsfråga. Design bidraget utformades som ett system som användare kan utnyttja för både donation av gammalt pyssel som de sparat, och köp av kit bestående av det återanvända materialet för att inspirera dem till kreativ lagning, detta i form av en varuautomat. / In a society where the value of objects is often lost and products are thrown away long before their useful life, it is high time to start working towards a behavioral change. This study is a design-driven research project that has investigated the connection that can arise between user and product during creative and individual repair work. The study has also investigated the approaches that motivate end users to start repairing creatively and how this could be implemented in a product to contribute to a change in deposit behavior. The work has been based on the two design theories, emotional design and design for repair. The research work began by examining the starting point for broken things in society and how repairs are done today, using methods like field studies. After this, the connection between creative repair and users was investigated, as well as what makes the users able to think creatively with methods such as observation and probes. With the collected information, a longer idea generation process was then carried out, which ended in the production of a design contribution to answer the essay’s research question. The design contribution was designed as a system that users can use for both the donation of old crafts they have saved and the purchase of kits consisting of the reused material to inspire them to creative repair, this in the form of a vending machine.

This study investigated the current handling of furniture in Sweden's 21regional counties, focusing on circular strategies. The aim was to identifyobstacles and opportunities for improving sustainability through circularfurniture management. A mixed-methods approach was employed, combiningsurveys and focus group interviews with managers responsible for furniturestrategies and representatives from procurement organisations. The resultsrevealed a growing awareness and commitment to circularity, but alsochallenges such as a lack of clear responsibility, resource constraints, andknowledge gaps. The study also found that wood, as a durable and repairablematerial, could mitigate obstacles and enhance circular strategies. However,clearer definitions and sustainability criteria for wooden furniture inprocurement were needed. The study emphasised a multifaceted approach topromote circular furniture management, including increased resources,improved communication, changes in procurement, and clearer guidelines.