<p>Urbanization is nourishing the urban poverty. Half of the World’s population is urban citizens and the number is increasing. Solutions to challenges can come from new ideas as well as previous tools. This study investigates the feasibility of applying a rural development program, One Tambon One Product (OTOP), and developed into a slum development strategy. By choosing the Klong Toey slum in central Bangkok, Thailand, the study contextualizes the demographic characteristics, values and realities into a theoretically applied study.</p><p>The focal aim of the study is to increase the understanding of a bottom-up approach of socio-economical development. By formalizing the informal occupations and by highlighting alternative incomes for slum dwellers to integrate in participatory decision making and influence their own path of development increase the socio-economical conditions. The study identifies the strengths and weaknesses of the OTOP project and systematically follow these variables into slum settings. Based on theoretical framework of participatory development and empowerment, the study discusses local contexts and Thai cultural characteristics followed by modifications of the original ideas from OTOP into a so called One Slum One Product (OSOP) project.</p> / <p>Urbanisering föder urban fattigdom. Hälften av världens befolkning är stadsbor och antalet ökar. Lösningar på utmaningarna kan komma från nya idéer likaväl som tidigare verktyg. Denna studie undersöker möjligheterna att tillämpa ett landsbygdsutvecklingsprogram, One Tambon One Product (OTOP), till en slumutvecklingsstrategi. Genom att välja Klong Toey- slummen i centrala Bangkok, Thailand, har studien kontextualiseras de demografiska karaktäristikerna, värderingar och verkligheter till en teoretiskt applicerad studie.</p><p>Studiens tyngdpunkt är att öka förståelsen av en så kallas bottom-up inställning av socioekonomisk utveckling. Genom att formalisera de informella yrkena och belysa alternativa inkomstkällor för sluminvånare samt att integrera dem i det demokratiska beslutsfattandet ökar man socioekonomiska villkor.Studien identifierar OTOP:s styrkor och svagheter och följer systematiskt dessa variabler i slummiljö. Utifrån de teoretiska ramverken för deltagande utveckling och empowerment diskuterar studien den lokala kontexten, thailändska kulturella drag och modifieringen av OTOP idén till en så kallad One Slum One Product (OSOP) projekt.</p>

<p>The purpose with this study is to enlighten and discuss the information and communication which is spreading through social media, about the tourist operators and also to examine the operators view on social media. Social media can be described as a tool to use word of mouth on the Internet. To make this possible, five actors involved in tourism were picked on Gotland and interviewed for a content analysis. The results showed that the use of social media as an information channel before the consumer buys a trip, has increased. The study also shows that the selected actors have a lot of work to do, before they understand how to use the social media in their best interest for further developing their companies. But as an overall result we can conclude that “word of mouth” is the most desired information for both producers and consumers, especially the positive “word of mouth”, from the producer’s prospect of view. Social media contributes for the possibility to make the information available for more people in a faster way.</p>

Urbanization is nourishing the urban poverty. Half of the World’s population is urban citizens and the number is increasing. Solutions to challenges can come from new ideas as well as previous tools. This study investigates the feasibility of applying a rural development program, One Tambon One Product (OTOP), and developed into a slum development strategy. By choosing the Klong Toey slum in central Bangkok, Thailand, the study contextualizes the demographic characteristics, values and realities into a theoretically applied study. The focal aim of the study is to increase the understanding of a bottom-up approach of socio-economical development. By formalizing the informal occupations and by highlighting alternative incomes for slum dwellers to integrate in participatory decision making and influence their own path of development increase the socio-economical conditions. The study identifies the strengths and weaknesses of the OTOP project and systematically follow these variables into slum settings. Based on theoretical framework of participatory development and empowerment, the study discusses local contexts and Thai cultural characteristics followed by modifications of the original ideas from OTOP into a so called One Slum One Product (OSOP) project. / Urbanisering föder urban fattigdom. Hälften av världens befolkning är stadsbor och antalet ökar. Lösningar på utmaningarna kan komma från nya idéer likaväl som tidigare verktyg. Denna studie undersöker möjligheterna att tillämpa ett landsbygdsutvecklingsprogram, One Tambon One Product (OTOP), till en slumutvecklingsstrategi. Genom att välja Klong Toey- slummen i centrala Bangkok, Thailand, har studien kontextualiseras de demografiska karaktäristikerna, värderingar och verkligheter till en teoretiskt applicerad studie. Studiens tyngdpunkt är att öka förståelsen av en så kallas bottom-up inställning av socioekonomisk utveckling. Genom att formalisera de informella yrkena och belysa alternativa inkomstkällor för sluminvånare samt att integrera dem i det demokratiska beslutsfattandet ökar man socioekonomiska villkor.Studien identifierar OTOP:s styrkor och svagheter och följer systematiskt dessa variabler i slummiljö. Utifrån de teoretiska ramverken för deltagande utveckling och empowerment diskuterar studien den lokala kontexten, thailändska kulturella drag och modifieringen av OTOP idén till en så kallad One Slum One Product (OSOP) projekt.

Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är. / Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation. / This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.

My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant backgrounds experience the social citizenship. I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access to education, employment and social community. Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen. / The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby &amp; Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun. Fokus i analysen ligger i interaktionerna mellanindividerna, eftersom det är mellan individerna som den icke-verbalakommunikationen kan fångas och utifrån detta tolkar, förstår och förklarar jag om ochhur den insocialiserade genusordningen påverkar den icke-verbala kommunikationen iinteraktionerna. Genom analysen har jag kommit fram till att både den icke-verbalakommunikationen och genus har en viss påverkan för hur interaktionerna skapas underanställningsintervjuer.

<p>Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun. Fokus i analysen ligger i interaktionerna mellanindividerna, eftersom det är mellan individerna som den icke-verbalakommunikationen kan fångas och utifrån detta tolkar, förstår och förklarar jag om ochhur den insocialiserade genusordningen påverkar den icke-verbala kommunikationen iinteraktionerna. Genom analysen har jag kommit fram till att både den icke-verbalakommunikationen och genus har en viss påverkan för hur interaktionerna skapas underanställningsintervjuer.</p>