När det sker en olycka är det viktigt att en första insats kan påbörjas snabbt. På glesbyggden kan det vara svårt för polis, ambulans och räddningstjänst (blåljusmyndigheter) att vara på plats inom en rimlig tid då körsträckorna är långa. För att en första insats ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt har det på flera håll i Sverige organiserats verksamheter med frivilliga som kan vara behjälpliga vid vissa olyckor och en av dessa verksamheter är civil insatsperson (CIP). I detta arbete har CIP-verksamheten i västra Sörmland studerats för att se hur verksamheten ser ut idag och hur den skulle kunna utvecklas. Fokus är utlarmningsprocessen och vilka som ska larmas till olika typer av olyckor. När det sker en olycka i ett område med CIP-verksamhet och det är ett relevant larm för CIP att åka på larmas alla som är CIP i det område där olyckan skett. Det innebär att CIP får meddelande om olyckor i deras område även om de inte är i närheten vid tillfället för larmet. CIP kan heller inte meddela SOS Alarm om de kommer att åka på larmet eller inte i dagsläget. En beslutsmodell har utformats för att CIP genom en applikation i mobiltelefonen ska kunna bli larmade till lämpliga olyckor. Här larmas de CIP som kan vara vid olycksplatsen före blåljusmyndigheterna och vidare får de information om vilka kvalifikationer som är av värde vid olyckan och får klicka i om de kan ta med sig några av dessa. Denna studie ger indikationer på att det går att utveckla CIP-verksamheten genom en beslutsmodell och därigenom även att underlätta spridningen av CIP-verksamheten till övriga delar av landet. Med en beslutsmodell som underlättar utlarmningsprocessen underlättas räddningsinsatser och CIP kan bidra med effektivare hjälp.

Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson & Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön.

In recent years, experience from the wars in Afghanistan and Iraq has led to considerable debate regarding counterinsurgency theories and their application in reality. Therefore, it could appear strange that both International Security Assistance Force (ISAF) and American forces applied strategies in Afghanistan that contradict fundamental knowledge of counterinsurgency theory. One example is the use of indiscriminate force when combating insurgents, resulting in the loss of civilian lives, even though civilian casualties risk alienating the local population from the counterinsurgent. This thesis aims to examine if the three objectives of force protection, destruction of the insurgent, and protection of civilians can be achieved at the same time in counterinsurgency (COIN) warfare, or if a trilemma-like relationship exists between the three, whereby only two of the three objectives can be achieved simultaneously. By examining statistics such as death tolls within the categories of civilians, insurgents and own forces – and comparing the results over two time periods – some conclusions can be drawn with regard to what happens when the strategic focus changes. This thesis focuses on two time periods, 2006-2009 and 2009-2012, and investigates the strategic focus in COIN operations in each period, and whether or not the outcome in terms of death toll can be explained accordingly. The result of the thesis reveals that the statistics point toward the fact that a trilemma like relationship indeed does occur between the three objectives of counterinsurgency. From these results the thesis suggests that this theoretical framework could prove useful in future conflicts by helping to foresee what will happen when working towards the three different objectives.

This essay serves to investigate how Sweden’s emergency preparedness has moved from primarily being a matter of the state to a matter of the individual. The shift in responsibility has been analysed with the theory of rationalism and the relationship between state and society. The method used was semi-structured interviews done with eight individuals who identify as preppers, to some extent. The emergency preparedness shift to the individual has come with some problematic traits as civilians are used to the state’s authority and care. This has led to majority of people to not be prepared, which became prominent when the Covid-19 pandemic came to Sweden. What is asked from individuals is at least one week of individual preparedness and includes food, water, heat and communication. Information has mainly been distributed by the Authority for Civil Protection and Emergency Preparedness (MSB). Emergency preparedness can therefore be discussed as both reason and emotion.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och ungefär en tredjedel av alla medarbetare är civila. Myndigheten har som strategisk inriktning att tillväxa och andelen civila chefer ökar. Denna studie utforskar dynamiken, förutsättningar och friktioner för samverkan, mellan militära och civila chefer inom den militära professionen, för att skapa en djupare förståelse för deras påverkan på den operativa effekten. Många civila chefer jobbar med att stödja och effektivisera arbetet i myndigheten och har samma befogenheter som militära chefer när det kommer till verksamhetsledning. I en friktionsfri miljö fungerar samverkan mellan civila och militära chefer, och synergieffekterna gynnar organisationen. Trots ett kollegialt förhållningssätt har civila och militära chefer olika utgångspunkter för sina normer och värderingar. Vid en beredskapshöjning ökar kraven på personalen i Försvarsmakten, och den civila personalen övergår till militär personal. De civila cheferna har då lagligt stöd att fatta beslut om våldsanvändning, även om det kan vara direkt olämpligt. Förutsättningarna mellan civila och militära chefer blir då mer och mer diffusa och är därav inte längre lika tydliga. Försvarsmaktens befattningsstruktur och mandatförhållanden behöver ses över. Det måste finnas förutsättningar för uppdragstaktik, och fördelningen mellan kärnverksamhet och stödjande verksamhet behöver utredas. De civila cheferna måste ges möjlighet att förstå den militära kontexten och spänningarna mellan professionerna inom den militära professionen måste omhändertas. Kärnan av studien är en empirisk kartläggning som inhämtats genom intervjuer och är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där analysen är inspirerad av Grounded Theory. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden's largest government agencies. Approximately one third of all employees are civilians and its strategic focus is currently to grow and the proportion of civilian managers is increasing. This study explores the dynamics, conditions and frictions for collaboration, between military and civilian leadership within the military profession, in order to create a deeper understanding of their impact on operational outcome. One of the main duties for civilian managers is to support and increase the efficiency of the work for the Swedish Armed Forces. When it comes to operational management civilians have the same authority as the officers in a frictionless environment. The organization benefits of the collaboration between civilian and military leadership, when the operational is running smoothly. Despite a collegial approach, civilian and military managers have different point of views regarding their norms and values. At a contingency escalation, the demands on the personnel in the Swedish Armed Forces elevate. The civilian personnel will switch to military personnel and the civil managers then have legal support to make decisions about the use of force, although this may be directly inappropriate. The basic presumptions between civilian and military leadership are becoming more diffuse and less clear. The staff structure and mandate conditions need to be reviewed. There must be prerequisites for mission-type tactics, and the distribution between core and support activities needs to be investigated. The civilian managers must be given the opportunity to understand the military context and the tensions between the professions in the military profession must be dealt with. The core of this thesis is an empirical mapping of data, which were obtained through interviews. The study is based on a qualitative research method with an inductive approach where the final analysis is inspired by Grounded Theory.

Previous research shows that the Swedish Police Authority have had problems with employeeretention and tensions between police and civilian employees. One reported way for organizations to attract new applicants and keep their current ones is to work on their organizational identity. However, there is a gap in research concerning how Swedish police’s civilian and police investigators identify with the organization and how they perceive eachother. Thus, this case study aims to examine how these two kinds of investigators at Polisregion Mitt perceive and construct identities and how they identify with the organization. The study applies a theoretical framework of Social Identity Theory adapted to a constitutive view on communication. It examines how the investigators construct individual, social and organizational identities through language. Also, how the organization affects the constructions and if there are any similarities or differences between the two groups. Data was collected through interviews and analysed with discursive psychology andthematic analysis. The results show that the investigators mostly identify with the organization at some levels, e.g. to their units and lower level management. The investigators do not identify with the organization to a great extent. The cause seems to be deficient communication from highlevel management. Contrary to previous research there seemingly is no tension between the groups. Still all participants construct some problems between the two groups, but they are said to be caused by the organization or management.

Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>

Sedan 2012 har frivilliga sammhällsmedborgare fått utbildning via sin lokala räddningstjänst för att kunna åka på räddningsinsatser som en första insats innan räddningstjänsten hinner fram till platsen. Dessa frivilliga personer benämns som civila insatspersoner (CIP) och finns på ett 20-tal räddningstjänster runt om i Sverige, främst på landsbygden. CIP kan idag få larm om uppdrag genom tre olika system, SMS-listor, SOS.larm-appen och Safeland-appen. Den här studien har undersökt de olika systemen utifrån ett användarcentrerat perspektiv, vilket har gjorts genom en förebildsanalys och användarintervjuer som evaluerats med en tematisk analys. Genom en UX-designprocess förankrad i research through design (RtD) har en prototyp innehållandes nya designförslag tagits fram med ett fokus på användarnas behov. Utöver prototypen har fyra designinsikter om applikationer designade för CIP sammanställts: effektivitet, gemenskap, säkerhet och individualisering. Resultatet visar på att designförslagen och insikterna kan bidra till forskningsområdet och den fortsatta utvecklingen av appar för CIPar, dock är de i behov av ytterligare utvärdering innan deras tillämpbarhet kan säkerställas.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty. We have chosen to conduct an empirical study of fieldwork interviews. Our informants were selected from organisations in the municipality of Uppsala that were known to us as working with children's needs.   The results show that our informants consider child poverty an overly narrow and one-sided concept and rather see child poverty as a multifaceted social phenomenon. They view poverty as not only a matter of lack of economic resources but also as other welfare deficits – a view which agrees with previous research (Bitterman and Franzén 2008:243). All our informants express and, to a great extent, practice a children's rights perspective (Archard 2009). They construct children as citizens and bearers of rights, with the idea that adults have a common responsibility to supply for children’s needs of care and participation. None of the four organisations have a family poverty approach to the children. Instead they view children as unique individuals with their own needs beyond the family. The selection process is based on trust. There is no means test or strict investigation though the concept of need is an important criterion. All our informants’ organisations position themselves as something other than social services. They see their role as a complement to social services and public welfare. None of our informants express any desire to replace it.   Key Words: child poverty, economic vulnerability, civil society, voluntary work, child rights perspective.

Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram barns tankar om parlamentarisk politik och samhällsfrågor utifrån deras perspektiv. Uppsatsen är av kvalitativ art och vi har använt oss både av fokusgrupp och individuella intervjuer. Vi har inspirerats av tidigare forskning där barn som medborgare och FN:s barnkonvention artikel 12 är i fokus för att öka legitimiteten i vår studie. Uppsatsen har utgått ifrån politisk teori, socialisationsprocessen, genus och gruppstyrda. Vi har fått resultat ur både grupp och individperspektiv som stärker barn som tänkande individer utan rättslig handlingsförmåga. Trots att barn inte talar vuxenspråk har de åsikter om och påverkas av den omvärld de lever i. Den grupp med barn vi har lyssnat på kunde inte mycket om politiska partier, däremot kunde de mycket om fattigdom, ebola och välgörenhet. De hade problem med partiledarnas namn, däremot berättade de för oss hur de upplever skolmiljön och gav förslag till förbättringar i skolan. Ur barnens perspektiv har vi försökt fånga essensen i deras ord. / Abstract The purpose of this paper is to highlight children’s thoughts regarding issues of society and politics. Our paper is qualitative and we´ve used both a focus group and several individual interviews. We were inspired by previous research in which children, as citizens, are in focus. We also used UNCRC article 12 in order to increase the legitimacy of our study. The thesis has been based on political theory, socialization, gender and other-directed. We have received results from groups and individuals perspective that strengthen children as thinking individuals without legal capacity. Although children do not use adult speech, they have opinions and are influenced by the society they live in. The group of children we listened to didn´t know much about political parties, they did, however, know about poverty, Ebola and charity. They had problems naming the leaders of political parties, but could tell us how they perceived the school-environment and suggested improvements while we interviewed them. We´ve tried to capture the essence of the childrens words in their perspective.