Purpose - Given the existing obstacles to succeed with the front end of innovation, and the possibility to learn from the operations of hidden champions with their relative high rate of success in the market, this study aims to investigate how Nordic small and medium-sized hidden champions manage their front end of innovation. Method - The study is a multiple case study that uses an exploratory approach. A total of 19 interviews were conducted in two waves and across eleven organizations from the Nordic region. The collected data was analyzed through a thematic analysis. Findings - The thematic analysis resulted in two themes: Innovation Management and Stakeholder Management, that each centralize on different aspects managed. Central to the findings was the involvement of customers and external organizations into the front end of the innovation process. The findings built the foundation to a framework on enabling factors for the front end of innovation and thereby how other organizations should improve their front end of innovation. Moreover, a process framework is also presented which conceptualizes how organizations should operate their front end of innovation efforts. Theoretical contribution - This study adds to the literature by providing insights on how hidden champions manage their front end of innovation, confirming findings from other regions and adding to existing literature on the importance of involving customers in the front end of innovation process. Moreover, the study conceptualizes the factors that enable hidden champions to succeed in their front end of innovation. Managerial contribution - This study provides an overview of how managers can structure their front end of innovation process to increase the chances of successful innovation management. Limitations and future research - This study focuses on small and medium-sized hidden champions, thus the generalizability of this study may not apply to larger organizations. Therefore future research is proposed for large hidden champions to examine if the findings in this study are applicable for them. This study also examines hidden champions in a B2B context, therefore future research should be conducted regarding hidden champions in B2C to examine the applicability of our findings in that field.

Yes / Sharing economy is flourishing and increasingly customers are shifting towards “using instead of owning” products and services. The objective of our research is to empirically prove that low organizational trust can trigger strict organizational practices such as ethics training and audits but excessive use of both of these practices can negatively impact the relationship quality in sharing economy. In doing so, it has detrimental effects on co-creation and co-innovation particularly when the goals are related to emotional cognitive, material support and relationship building. This study, therefore, targets to scrutinize the dark side of B2B sharing economy platforms using the ethical theory of organizing. The unique contribution of this study is first, showcasing the relationships between ethical climate, ethical practices and consequences. Second, it highlights that B2B alliances that perceive strictness in ethics audits have a low level of willingness to enhance relationship quality. However, the effect of strictness in ethics training does not lead to the development of a low level of willingness to enhance relationship quality. This is an interesting finding and generates a theoretical debate. The findings of the study will promote the development of an ethical model that addresses the negative aspects of the B2B sharing economy.

Yes / The growing literature on Patient and Public Involvement and Engagement (PPIE) and dementia identifies specific problems related to the influence involvement has on research outcomes, over-reliance on family members as proxies, and lack of representation of seldom-heard groups. Adaptations to the PPIE process are therefore needed in order to make possible the involvement of a broader spectrum of people living with dementia. To adapt the PPIE process in order to make participation in co-creation by people living with dementia accessible and meaningful across a spectrum of cognitive abilities. Design: Narrative elicitation, informal conversation, and observation were used to co-create three vignettes based on PPIE group members’ personal experience of dementia services. Each vignette was produced in both narrative and graphic formats. Participants: Nine people living with dementia and five family members. Results: Using enhanced methods and outreach it was possible to adapt the PPIE process so that not only family members and people with milder cognitive difficulties could participate, but also those with more pronounced cognitive problems whose voices are less often heard. Conclusions: Making creative adaptations is vital in PPIE involving people living with dementia if we wish to develop inclusive forms of PPIE practice. This may, however, raise new ethical issues, which are briefly discussed. / National Institute for Health Research. Grant Number: PR-R10-0514-120006

Digitalization has increased over the past decade and changed our ways of solving problems. Studies have shown that digitalization has made a dramatic change in our lives and it's a huge challenge for government, organization, company and citizens. In about 15 years half of today's job will be disappears and will be replaced by digitalization, automatization and robotization. The purpose of the study is to describe and create an understanding of the new digital service that has been implemented in restaurant businesses, a new way of interaction between customers and company. A literature study has been made to give a fair picture of the theory and interviews with the purpose to gathering new information on how the digital restaurant works and get the knowledge of efficiency in business. Qualitative material has been analyzed and compared to theories from the literature study. The results of the study showed that there is immense difference between the employees view and company view of digital service in restaurant.

This thesis adds to a stream of research suggesting that healthcare can be more patient centered and efficient by redefining the role of the patient from a passive receiver to a more active and collaborative participant. This may relate to healthcare provision (Anderson and Funnell, 2005; Berry and Bendapudi, 2007; Bitner and Brown, 2008; McColl-Kennedy et al., 2012; Nordgren, 2008) and innovation (Bate and Robert, 2006; Groene et al., 2009; Longtin et al., 2010). Through research initiative containing four healthcare units and 68 patients, the present thesis combines healthcare research (e.g., Anderson and Funnell, 2005; Nelson et al., 2002) with service research (e.g., Grönroos, 2006; Vargo and Lusch, 2008, 2004) to explore three aspects of patient involvement and service innovation. Firstly, the concept of patient involvement itself is investigated through an extensive literature review of empirical research on patient involvement. A model describing the antecedents, forms and consequences of patient involvement is proposed. What value is, and how patients can co-create value is discussed from the perspectives of healthcare research and service management thought. Secondly, the thesis proposes a diary-based methodology for involving patients in service innovation. My colleagues and I developed the methodology in collaboration with the participating care providers and applied it in practice. We used the experiences we gained from the project and the contributions from the patients to examine the opportunities for user involvement in service innovation. The participants contributed with ideas and insights stemming from their experiences in their contact with healthcare and other resources. We suggest the following three ways of learning from the collected data: As ideas for improvements; through summary reports to illustrate other quantitative data; and as narratives to promote change. Thirdly, the thesis explores patients’ motivations to participate in service innovation, a hitherto unexplored field. Through an analysis of patients’ contributions and interviews with participants we found that there are a number of factors that motivate patients to participate and that participation is perceived as a social- and meaningladen event. Patients derive psychological well-being and support from participation, but disease was sometimes a barrier to participation. This thesis elaborates on how the most motivated users can be involved in service innovation, applying thinking from the lead-user methodology to a healthcare setting. Overall, the thesis explores patient involvement from new perspectives and, by doing so, adds to our collective efforts to improve healthcare. / Denna avhandling syftar till en mer patientcentrerad och effektiv sjukvård. Den bidrar till en strömning inom forskningen som menar att sjukvården kan förbättras genom en omdefiniering av patientrollen – från en roll som passiv mottagare till aktiv, samskapande aktör. Patienten kan ses som en resurs både i utförande av vården (Anderson and Funnell, 2005; Berry and Bendapudi, 2007; Bitner and Brown, 2008; McColl-Kennedy et al., 2012; Nordgren, 2008) och inom utveckling och innovation (Bate and Robert, 2006; Groene et al., 2009; Longtin et al., 2010). Avhandlingen kombinerar sjukvårdsforskning (Anderson and Funnell, 2005; Nelson et al., 2002) med tjänsteforskning (Grönroos, 2006; Vargo and Lusch, 2008, 2004) i en forskningsansats som innefattar fyra vårdenheter och 68 patienter. Den utforskar tre aspekter av patientinvolvering och tjänsteinnovation. För det första undersöks konceptet patientinvolvering genom en omfattande litteraturöversikt av den empiriska forskningen på området. Översikten leder till en konceptuell modell för att beskriva patientinvolvering: vad dess förutsättningar är, vilka former av patientinvolvering som finns och vad patientinvolvering leder till. Avhandlingen diskuterar även begreppet värde och hur patienter kan samskapa värde, utifrån perspektiv inom vårdforskning och tjänsteforskning. För det andra föreslår avhandlingen en dagboksbaserad metod för att involvera patienter i tjänsteinnovation. Deltagande patienter skriver i denna metod ner sina ner sina idéer och upplevelser varje dag under två veckors tid. Mina kollegor och jag utvecklade metoden i samarbete med personal från de deltagande vårdenheterna och applicerade den på praktiken. Erfarenheterna från projektet och de deltagande patienternas bidrag användes för att utforska möjligheterna med patientinvolvering i utvecklingen av vården. Vi föreslår tre sätt att lära sig från det insamlade materialet: som direkta idéer till förbättringar; summerat till rapporter för att ge kvalitativ förståelse av andra kvantitativa mätningar; och enskilda patienters berättelser kan användas för att förmedla patientperspektivet i organisationen och mana till förändring. För det tredje undersöker avhandlingen patienters motivation att bidra till tjänsteinnovation, ett hittills outforskat område. Genom en analys av patienters bidrag och genom intervjuer med deltagare finner vi att patienter motiveras att delta av en rad olika anledningar, från ett behov av upprättelse till en glädje av att utföra aktiviteten. Deltagandet uppfattas som en social och meningsfull händelse. Patienter upplever psykiskt välbefinnande och stöd genom att delta, även om sjukdom kan vara ett hinder i deltagandet. Avhandlingen undersöker även hur de allra mest motiverade patienterna kan identifieras och inkluderas i tjänsteinnovation, detta inspirerat av lead  user-metoden (von Hippel, 1986). Sammantaget utforskar avhandlingen patientinvolvering och tjänsteinnovation från nya perspektiv och bidrar därmed till våra gemensamma ansträngningar för att förbättra vården och patienters välbefinnande.

I Sverige har vi flera stora idrottsevenemang som var för sig lockar tiotusentals deltagare varje år. Arrangörerna av dessa idrottsevenemang har i uppgift att leva upp till varje deltagares (kunds) förväntningar och tillfredsställa deras behov. Kundvärde är ett centralt begrepp inom både kvalitetsutveckling och marknadsföring och kundvärdeskapande anses vara en viktig framgångsfaktor för alla organisationer. Inte minst i framtiden då konsumenterna allt mer vill vara med och utforma produkterna de köper. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för kundvärdeskapande inom idrottsevenemang genom att undersöka hur arrangörer arbetar idag och vill arbeta i framtiden för att främja ett högt upplevt kundvärde hos sina deltagare. Empiri samlades in genom fem intervjuer med arrangörer av idrottsevenemang. Analys av datamaterialet visade att arrangörerna som ingick i studien idag använder strategier och aktiviteter inom 12 olika teman med syfte att främja ett högt upplevt kundvärde. Efter analys drogs slutsatsen att arrangörerna idag erbjuder sina deltagare möjlighet till samskapande av kundvärde framförallt genom att tillföra de tre förutsättningarna dialog, riskbedömning och transparens. Inför framtiden identifierades tre områden för fortsatt utveckling och förbättring kring kundvärdeskapande: utökad/differentierad dialog med deltagarna, fler samarbeten och ett tydligt socialt ansvar samt att ge deltagarna mer mandat att vara med och driva utveckling och vara delaktiga i utformningen av evenemangen. / In Sweden we have several major sports events and each of them attracts tens of thousands of participants each year. The organizers of these sporting events have the task of meeting the expectations of each participant (customer) and satisfy their needs. Customer value is a key concept in both Total Quality Management (TQM) and marketing and customer value creation is considered an important success factor for all organizations. Not least in the future when consumers increasingly want to be involved in designing the products they buy. The aim of the study was to achieve increased understanding of customer value creation in sports events by examining how organizers work todayand want to work in the future to promote a high level of customer value for their participants. Data was collected through five interviews with organizers of sports events. Analysis of the data showed that the organizers today use strategies and activities within 12 different themes with the aim of promoting a high level of customer value. A conclusion from the analysis was that organizers today offer their participants the opportunity to co-create customer value by adding the three building blocks dialogue, risk assessment and transparency. For future improvements and continued development in customer value creation three areas were identified: expanded/differentiated dialogue with participants, more collaborations and clear social responsibility and giving participants more mandate to participate in development and participate in the design of the events. / <p>2018-06-27</p>

Abstract The explosion of social networking through social media arose organically by three forces: people, technology and online economy. Today affect friends' recommendations purchasing decisions more than advertising. Customer impact is more effective in social media than the one-way promotional impact. Kotler's 4P model focuses on one-way campaign thinking to recruit new customers. Today, the focus should be on creating excellent customer experiences within 8 competition arenas. This report describes a new co-ceation model with 8P, which is better adapted to the digital economy. The new business environment demand companies to adapt their organization and systems of ideas, essential for customer co-creation of the service experience. It increases the value both for herself and the company. The essay focuses on how companies can use social media for business development and to personalize the customer experience of a service. The aim is to increase understanding and refine theories from an enterprise perspective. The research strategy is qualitative with a deductive method. The empirical study was conducted at three companies using social media. The study showed that the alignment of organization and system of ideas are key factors in how companies can use social media for business development and to personalize the customer experience. The research is further developed in the book Social Affärsutveckling i Nätverksekonomin Sociala Medier Ny Marknadslogik. Keywords: Social Media, Customers Experiences, Co-Creation, Business Development, Product Development, Service Marketing, Service Management, Brand, Word-of-mouth, Social Network. / Sammanfattning Explosionen av sociala nätverk via sociala medier uppkom organiskt genom tre krafter: människor, teknik och online-ekonomi. I dag påverkar vänners rekommendationer köpbeslut mer än reklam. Kundinverkan är effektivare i sociala medier än enkelriktad kampanjpåverkan. Kotlers 4P-modell fokuserar på enkelriktad kampanjtänkande för att rekrytera nya kunder. Idag krävs  fokus bör läggas på att skapa execellenta kundupplevelser inom 8 konkurrens-arenor. Denna rapport beskriver en ny co-ceation modell med 8P, som är bättre anpassad för den digitala ekonomin. Den nya affärssituationen kräver att företag anpassar sin organisationsstruktur och idésystem. Det skapar förutsättningar för kunden att medproducera sin tjänsteupplevelse och öka värdet för sig själv och för företaget genom sociala medier. Rapporten fokuserar på hur företag kan använda sociala medier för affärsutveckling och för att personifiera kundens upplevelse av tjänsten. Syftet är att öka förståelsen och förfina teoribildningen ur ett företagarperspektiv. Forskningsstrategin är kvalitativ och utgår i huvudsak från en deduktiv metod utifrån författarens teoretiska koncept. Den empiriska undersökningen genomfördes på tre internationella företag som använder sociala medier i kombination traditionell marknadsföring. Studien visade att anpassning av organisation och idésystem är nyckelfaktorer för hur företag kan använda sociala medier för affärsutveckling och för att personifiera kundens upplevelse av tjänsten. Forskningen vidareutvecklas i boken Social Affärsutveckling i Nätverksekonomin Sociala Medier Ny Marknadslogik. Sociala medier, Kundupplevelse, Affärsutveckling, Produktutveckling, Co-Creation, Service Management, Service Marketing, Tjänstemarknadsföring, Varumärke, Word-of-mouth, Social network.

Due to digitalization, companies face a wide range of opportunities and challenges when it comes to attracting, recruiting and retaining talents. To meet these, companies need to present and achieve originality regarding values and corporate culture. One possible solution to this may be customized Human Resource tools.  Co-creation is an increasingly common product development strategy to create customized tools. It is based on collaboration and joint production of value between a supplier and customer. Cocreation may be a favorable strategy for early stage companies to gain customers and enter the market. While there are a variety of market entry strategies, this study is based on the insufficient attention among these to the customer as a possible collaborator when entering. This lack of attention is noteworthy since theory shows that the customer is gaining increased power over a supplier’s business decisions, largely due to digitalization.  There is a need to introduce a strategy that defines how companies co-create with their customers and regards them as an allied. This close relationship provides mutual benefits, sustainable relationships and networks. Consequently, this study aims to investigate if a co-creation strategy can be used to enter a market for an early stage company. The study is based on inductive reasoning and qualitative research methods. It uses semi- structured interviews, active participating observations and a literature study to collect primary and secondary data. The study proposes that co-creation is a new type of market entry strategy and suggests three key areas to consider for an early stage company when entering. These areas are: development approach, ownership and product protection, and expectation and communication. / Digitalisering har skapat både möjligheter och utmaningar för företag när det gäller att locka, rekrytera och behålla talanger. För att möta dessa måste företag presentera och uppnå originalitet kring företagskultur och värderingar. En lösning till detta kan vara företagsanpassade Human Resource-verktyg. Co-creation är en allt vanligare produktutvecklingsstrategi för att skapa företagsanpassade lösningar. Det bygger på samarbete och gemensamt utvecklande av värde mellan leverantör och kund. Co-creation kan vara en gynnsam strategi för ett företag i tidigt stadie att bygga kundrelationer och komma in på marknaden. Baserat på den akademiska litteraturstudien identifierades bristfälligt fokus på kunden som en möjlig samarbetspartner vid marknadsinträde. Detta är anmärkningsvärt eftersom teorin visar att kunden har fått en ökad makt över leverantörens affärsbeslut, till stor del tack vare digitalisering.  Det finns ett behov av att införa en strategi som definierar hur företag samverkar med sina kunder och anser dem som allierade. Denna nära relation ger ömsesidiga fördelar, hållbara relationer och nätverk. Följaktligen syftar denna undersökning till att undersöka om en strategi baserad på co-creation kan användas för att komma in i en marknad för ett företag i tidigt stadie. Studien bygger på induktiva resonemang och kvalitativa forskningsmetoder. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer, aktivt deltagande observationer samt en litteraturstudie för att samla primär- och sekundärdata. Studien föreslår att co-creation är en ny typ av marknadsinträdesstrategi och föreslår tre viktiga områden att överväga för ett företag i tidigt stadie. Dessa områden är: produktutvecklingsmetod, ägande och skydd av produkt samt förväntan och kommunikation.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur existerande NSD-teori kan bidra till förståelse av kundinvolvering av sällanköpsvaror i säljande organisationer. Metod: Vid genomförandet av denna studie har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats med ett deduktivt tillvägagångsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes via en webbaserad enkätundersökning som sändes ut till 598 franchisetagare och kontorschefer inom fem av de åtta största fastighetsmäklarföretagen i Sverige. Erhållen data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS där en faktoranalys, klusteranalys samt korrelationsanalys genomfördes. Resultat &amp; Analys: Vi kan konstatera att det finns både en positiv och en negativ syn till att arbeta och ta fram tjänster i samspel med kunden. Studiens resultat visar dock på att majoriteten innehar en positiv inställning till detta tillvägagångssätt och att detta skulle generera fördelar för företaget. Resultatet visar på både skillnader och likheter jämfört med tidigare befintliga modeller inom NSD och vi kan konstatera att fastighetsmäklarbranschen inte följer NSDmodellen likande andra tjänsteföretag men att den till viss del är applicerbar även inom denna bransch. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger ett bidrag till fastighetsmäklarbranschen genom att indikera på betydelsen av att involvera kunden i tjänsten samt i utvecklingen av dessa och visar på att det finns en positiv syn till detta. Resultatet pekar på att kundinvolvering skulle generera fördelar för företag inom denna typ av bransch. Det teoretiska bidraget visar dock på att existerande NSD-modeller bör modifieras för tillämpning inom branscher med sällanköpsvaror i säljande organisationer. I och med att tidigare forskning inom NSD inte visar på skillnader mellan olika branscher med olika kundstruktur pekar detta på att vår studie utgör ett bidrag till forskningsdiskursen. Förslag till vidare forskning: Då vi fann att det finns en positiv syn till kundinvolvering hos chefer inom fastighetsmäklarbranschen skulle det vara intressant att genomföra studien ur ett omvänt perspektiv och då istället undersöka hur kunder ser på att involveras i tjänstens utveckling. Med anledning av att studien berör en bransch med engångskunder skulle det dessutom vara intressant att undersöka om befintliga NSD-modeller överensstämmer i en bransch med en annan kundstruktur. Vi tror att resultatet med sannolikhet skulle bli annorlunda i en sådan studie. Med anledning av att detta är en övergripande studie inom fastighetmäklarbranschen skulle det dessutom vara intressant att genomföra en mer djupgående och detaljerad undersökning

The adopting of self-service technologies (SST) has for years been used as a vehicle for delivering service in aim to create value. The popularity of SST has recently increased within organizations and suppliers struggle to persuade customers to adopt the technique in order to co-create value for both customer and supplier. Previous research has covered this type of technology and its effects on service delivery in a business to consumer (B2C) perspective but it is relative undiscovered in the context of business to business (B2B). By studying the B2B relation within SST and the effects on value and value creation this paper identifies three value clusters at the supplier perspective and three at the customer perspective. At each perspective our result shows that there are two positive and one negative value clusters. These clusters can help organizations with both preventive actions and management of the negatives by seeing how relationships between values and value creation exist. Our study contributes empirical, theoretical and practical in the research fields of B2B, SST, service and business values.