Ce travail doctoral s'intéresse d'une part, à la typologie sexuée des sports dans le contexte iranien. Puis, dans le cadre de la théorie de l'identité sociale et de la théorie de l'auto catégorisation, il s'intéresse aux effets identitaires qui apparaissent dans et face à cet étiquetage sexué. Pour cela, trois études ont été menées en Iran. La première étude (n=810), s'articulant autour des éléments contextuels, détermine la typologie sexuée de plusieurs activités sportives. Cette étude fait ressortir le fait que l'étiquetage sexué des sports est un reflet du contexte sociétal, notamment de la pratique sportive des femmes. La deuxième étude (n=522) porte sur le lien entre la pratique effectuée et la typologie sexuée des sports. Cette étude met en évidence le fait que, dans une scène sociale à l'avantage des hommes, l'appropriation sexuée des sports devient un moyen pour les sportives d'améliorer leur statut par rapport aux sportifs. En effet, à la recherche d'une identité sociale favorable, elles utilisent la compétition sociale en jouant sur la typologie sexuée des sports masculins. Ce mécanisme existe également entre elles selon la typologie sexuée du sport qu'elles pratiquent. La troisième étude (n=80) s'intéresse aux spécificités attendues d'un coach idéal par les athlètes de haut niveau dans les sports d'opposition. Elle inclut des approches qualitatives et quantitatives. Les spécificités identifiées par l'approche qualitative, ont été mise en parallèle avec les dimensions de plusieurs théories centrées sur le coach/coaching, ainsi qu'avec un exemple vécu dans le monde des sports d'opposition. L’approfondissement quantitatif de ces spécificités témoigne du fait que la typologie sexuée du sport et le sexe de l'athlète, jouent un rôle sur la préférence des spécificités souhaitées pour un coach idéal. En effet, les sportives utilisent la créativité sociale en s'appuyant sur l'image idéale de leur coach pour maintenir une image positive d'elles-mêmes. En conclusion, ce travail montre que les sportives iraniennes se servent de deux stratégies de gestion identitaire de type collectif pour faire face à leur identité sociale menacée. Elles utilisent généralement la compétition sociale et la créativité sociale dans le cas de sport de haut niveau amateur. / This doctoral research focuses on the sexual typology of sports in the Iranian context. Then, according to social identity theory and self-categorization theory framework, it is interested in identity effects that appear in and face to this sexual labelling. For this, three studies were carried out in Iran. The first study (n = 810), linked to Iranian context, determines the gender typology of several sports. This study highlights the fact that sexual labelling of sports is a reflection of the societal context, including sport practicing for women. The second study (n = 522) examines the link between practice and sexual typology of sports. This study points out the fact that, in a social scene that advantages men, sexual appropriation of sports becomes a way for sportive women to improve their status in relation to sportive men. Indeed, in search of a favourable social identity, they use social competition by changing the gender typology of masculine sports. This mechanism also exists between women according to the sexual type of sport they practice. The third study (n = 80), including qualitative and quantitative approaches, focuses on the expected characteristics of an ideal coach for high performance athletes in opposition sports. The specificities, identified through qualitative approach, were put in parallel with the dimensions of several theories focus on the coach/the coaching, as well as with an example in the world of opposition sports. The deeper quantitative reflection of these characteristics reveals the fact that sexual type of sport as well as sex of the athlete play a role on the preference of the desired characteristics for an ideal coach. Indeed, sportive women use social creativity based on the ideal image of their coach in order to maintain a positive image of themselves. In conclusion, this work shows that Iranian sportswomen use two collective strategies of identity management to deal with their threatened social identity. They generally use social competition and social creativity in the case of high-level amateur sport.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder. / The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.

En difficulté dans un système économique et managérial qui ne leur convient plus, certains cadres choisissent de quitter leur organisation pour devenir coach. Par-delà la normativité des transitions de carrière en sciences de gestion, nous montrons qu’il s’agit d’une bifurcation. Au sein du courant des Critical Management Studies et à partir d’une perspective foucaldienne du pouvoir, nous interprétons la bifurcation comme un processus de saturation lié aux effets de subjectivation de la gouvernementalité managériale. La bifurcation constitue une distanciation critique, notamment chez les jeunes managers et les managers à mi-vie, et amorce une microémancipation vers et par le coaching, via une réappropriation subjective de techniques de souci de soi. Cette recherche est basée sur un protocole de Grounded Theory et sur la méthode des récits de vie. L’attitude analytique mobilise des énoncés phénoménologiques, une thématisation a posteriori et une analyse critique de discours. Notre modèle théorique repose sur une population de 25 cadres devenus coachs et met en évidence un processus générique qui s’exprime différemment selon l’âge lors de la transition, selon le vécu de l’expérience professionnelle, le sexe ou encore le poste avant la transition (manager, consultant). / Some executives, facing an economical and managerial system that doesn’t suit them anymore, chose to leave their position in a structure to become coaches. Beyond the managerial norms of career change, we explain that it is a turning point. This change of career, within the Critical Management Studies movement, and with a Foucauldian power perspective, is interpreted here as them reaching saturation point, due to the effects of subjectivation related to managerial governmentality. Those former executives, especially young and middle-aged managers, find themselves gaining a critical detachment. Furthermore, we notice a phenomenon of microemancipation through being coached … in the training of becoming a coach, by reappropriating the techniques of the care of the self. This research process involves Grounded Theory and life narratives. Firstly, we worked on phenomenological texts, then on an a posteriori coding by themes, and finally on a critical discourse analysis. Our resulting theoretical framework is anchored on a population of 25 former executives who have become coaches. It underlines a generic process with differences related to criteria such as gender, age when the career change happens, previous professional experience and position (manager or consultant).

Title: The Competency Profile of the Rhythmic Gymnastics Coach Objectives: The main aim of this thesis is to create the competency profile of the rhythmic gymnastics coach from the perspective of current and former rhythmic gymnasts, based on the identification of important competencies that Czech rhythmic gymnastics coaches lack. Methods: The thesis uses qualitative and quantitative methods. According to the expert literature studies, researches and interviews with the qualified rhythmic gymnastics coaches was created a list of four competency groups that should be needed for quality work of rhythmic gymnastics coach. After that current and former rhythmic gymnasts of the senior age category evaluated the importance of individual competencies and assessed the existence of these competencies in their rhythmic gymnastics coaches by electronic questioning. Results: Two theoretical competency profiles of the rhythmic gymnastics coach are created in the thesis, including competencies from all competency groups: personal characteristics, abilities and skills, education and knowledge, other specific competencies. The first profile includes 23 competencies that Czech coaches lack but the competencies are considered as important ones by the most rhythmic gymnasts. The second profile focuses on ideal...

Small and new companies are important for the Swedish economy and are the main source of employment. However, these face challenges in the possibility of obtaining financing, where venture capital becomes an important tool for achieving this. Venture capitalists does not only contribute with capital, but also usually take an active role in the portfolio companies. This study examines what roles the venture capitalist undertakes and what values they contribute with. The study also intends to compare the results with research that has begun to examine value creation from the portfolio company's perspective. Where scout roles are preferred over coach roles, which differs from the venture capitalist's perspective. To achieve the purpose of the study, a quantitative survey method is used, where a questionnaire has been applied for data collection. Based on the results, it can be stated that the roles most used are board member, counseling/mentorship, obtaining alternative sources of funding and contributing with contact networks. These are also the roles that the portfolio companies consider contributing with the highest value. According to the portfolio companies, however, there are more roles that CAN contribute with high value than those that venture capitalists have today, such as the role of strategic planning. The study can both confirm and deny research on scout and coach roles, as the portfolio companies prefer network (scout) over strategy and monitoring (coach). However, the study shows that strategic roles CAN contribute value, which indicates that the portfolio companies see a certain value in scout roles. / Små och nya företag är viktiga för den svenska ekonomin och den främsta källan till sysselsättning. Dessa möter dock utmaningar i möjligheten att få finansiering, där riskkapital blir ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Riskkapitalister bidrar inte enbart med kapital, utan brukar även ta en aktiv roll i portföljföretagen. Denna studie undersöker vilka roller riskkapitalisten åtar sig och vilka värden dessa bidrar med. Studien avser även att jämföra med forskning som har börjat undersöka värdeskapandet utifrån portföljföretagets perspektiv. Där scout-liknande roller föredras framför coach-liknande roller, vilket skiljer sig mot riskkapitalistens perspektiv. För att uppnå syftet med studien används en kvantitativ undersökningsmetod, där en enkät har tillämpats för datainsamling. Utifrån resultatet kan det konstateras att rollerna som använts mest är styrelsemedlem, rådgivning/mentorskap, erhålla alternativa finansieringskällor och bidra med kontaktnätverk. Detta är även rollerna som portföljföretagen anser bidrar med högst värde. Enligt portföljföretagen finns det dock flera roller som KAN bidra med högt värde, än de som riskkapitalisterna har idag som exempelvis rollen strategisk planering. Studien kan både bekräfta och dementera forskning om scout och coach-liknande roller, eftersom portföljföretagen föredrar nätverk (scout) framför strategi och övervakning (coach). Dock visar studien att strategiska roller KAN bidra med värde, vilket indikerar att portföljföretagen ser ett visst värde i scout-liknande roller.

Bakgrund: 2019 drabbades världen av en global pandemi. Det har påverkat det sociala arbetet i Sverige på olika sätt. Rekommendationer och restriktioner gällande exempelvis social distansering har påverkat vissa grupper i samhället. För arbetstagare inom daglig verksamhet har detta inneburit att man inte fått kramas eller på annat sätt vara fysiskt nära varandra. Ibland har också den sociala distanseringen varit svår och ibland omöjligt att genomföra för denna specifika målgrupp. Det har rått en frustration bland arbetstagare kring detta och flera av dem har känt en avsaknad av att få vara nära andra och till exempel kramas och ta i hand. Syfte: Studien syftar till att undersöka arbetstagares behov av fysisk kontakt på en daglig verksamhet under coronapandemin. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts inom ramen för denna studie. Detta innebär att sex arbetstagare har intervjuats.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika teman som upptäcktes i och med intervjuerna. Det första temat, Bristen av fysisk kontakt, rör arbetstagarnas upplevelser av att hålla avstånd under pandemin. Det andra temat, Fördelar med restriktionerna, handlar om arbetstagarnas uttryck om de positiva sidor som de ansett pandemin fört med sig. Det sista temat, Upplevelsen av munskydd, sätter fokus på arbetstagarnas tankar om att coacherna på den dagliga verksamheten burit munskydd och visir under pandemin. Slutsats: Min slutsats är att arbetstagarna har olika upplevelser gällande behovet av fysisk kontakt på den dagliga verksamheten. Majoriteten anser att fysisk kontakt är någonting betydelsefullt som finns i deras vardag dagligen och som visar sig på olika sätt; man tar i hand, kramas eller gör high fives. Andra tyckte att det inte var lika viktigt med fysisk kontakt och hade inga problem med att pandemin innebar en begränsning av detta.  Diskussion: Då det faktiskt visade sig att arbetstagarna tycker olika gällande fysisk kontakt så kanske den dagliga verksamheten kan börja ta hänsyn till detta på olika sätt. Till exempel uttryckte arbetstagare att det var positivt att coacher besökte dem hemma under pandemin. Kanske kan detta vara ett, av eventuellt flera nya arbetssätt, som verksamheten kan fortsätta arbeta med? / Background: In 2019, the world was hit by a global pandemic. It has affected social work in Sweden in different ways. Recommendations and restrictions such as social distancing have affected certain groups in society. For workers at daily activities, this meant that they were not allowed to hug or otherwise be physically close to each other. Sometimes social distancing has also been difficult and sometimes impossible to implement for this specific group. There has been frustration among workers about this and several of them have felt a lack of being able to be close to others and, for example, hug and hold hands. Aim: This study aims to study workers need for physical contact at a daily activity during the corona pandemic. Method: Qualitative interviews have been conducted within the framework of this study. This means that six workers have been interviewed. Results: The results are presented based on three different themes that were discovered through the interviews. The first theme, Lack of physical contact, concerns workers' experiences of keeping distance during the pandemic. The second theme, Benefits of the restrictions, is about the workers' expressions about the positive aspects that they considered the pandemic brought with it. The last theme, Experience of face masks, focuses on the workers thoughts about the fact that the coaches wore face masks and visors during the pandemic in their daily activities. Conclusion: My conclusion is that the employees have different experiences regarding the need for physical contact in daily operations. The majority consider that physical contact is something significant that exists in their everyday life and that manifests itself in different ways; you hold hands, hug, or do high fives. Others thought physical contact was not as important and had no problem with the pandemic limiting this. Discussion: As it turned out that the workers have different opinions regarding physical contact, perhaps the daily activity can start to take this into account in different ways. For example, workers expressed housecalls as a positive element of the pandemic. Perhaps this could be one, of possibly several new ways of working, that the daily activity can continue to work with?

No description available.

Det finns olika definitioner av vad en ledare är, vad som är bra ledarskap och det finns en mängd olika ledarskapstyper. En ledare för ett lag är någon som oftast i huvudsak har ansvar att planera träningen. Idag ställs det högre krav på tränare och det krävs mer planering för att nå goda resultat på hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka elittränares syn på att bli och vara elittränare. Metoden var en kvalitativ metod där åtta stycken intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de flesta tränarna har liknande egenskaper och tankesätt. Dessutom har samtliga tränare utbildningar kopplade till idrotten och några har även läst på universitet. De viktigaste egenskaperna hos en tränare enligt respondenterna är att elittränare ska vara bra på att kommunicera, ha positiv inställning och vara tydliga. De ska även vara omtänksamma, ha en bra kompetens och vara målinriktade. / There are different definitions of what a leader is, what is good leadership and there are a variety of leadership types. A leader of a team is someone who usally primarily responsible to plan the training. Today is it a higher burden on the coach and it requires more planning in order to achieve good results at high level. The purpose of this study is to investigate the elite coach´s vision of becoming and being elite coaches. The method was a qualitative method where eight interviews have been conducted. The results show that most of the coaches have similar characteristics and way of thinking. In addition, all the coaches have training linked to sport and a few have also studied at university. The main characteristics of a coach according to respondents is that elite coaches should be good at communicating, have a positive attitude and be clear. They should also be considerate, to have good skills and targets.

No description available.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng. / The purpose of this study is to attain a deeper insight in how vocal coaches view Time and Groove and in what way they use these aspects didactically. Extensive research in this area is lacking, only a few papers and research studies exist. With this in mind, my intention is to acquire a deeper insight in questions concerning various methods in how vocalists can develop their abilities in Time and Groove, and what Time and Groove, both generally and from an educational point of view, is. The theoretical starting point of this study is a socio-cultural perspective focused on how people use various tools to communicate. I have worked with the semi-structured interview method when speaking to the informants. The informants work as vocal teachers; two are primarily teaching jazz music, whereas the other two are more oriented towards pop music. The results demonstrate that all of the informants believe that Time and Groove in music is very important. Their approach on how to work with Time and Groove differ slightly, which can be seen in their use of a variety of tools for practicing, teaching and learning Time and Groove.