Digitaliseringen betraktas som en transformerande kraft i samhället med en betydande inverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas alltmer till att ske digitalt. Tidigare forskning har framhållit att revisorernas kompetensbehov har förändrats på grund av den tekniska utvecklingen. Revisionen har fungerat som en kontrollerande insats som säkerställer att den finansiella informationen är tillförlitlig. Syftet med studien är att öka förståelsen på hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbetssätt. För att besvara syftet har studien använt en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utfördes, från både mindre och större revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen och empirin följer en struktur av revisionsprocess, digitalisering och kompetensbehov. Resultaten visar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan på branschen och att effektivitet är en av dess främsta fördelar. Respondenterna upplever att digitaliseringen har förbättrat revisionsprocessen då arbetsutförandet har effektiviserats genom den ökade användningen av digitala verktyg. Vidare visar studien att det finns positiva konsekvenser av digitaliseringen inom revision. I enlighet med detta hävdar revisorerna i denna studie att digitala verktyg enbart bör betraktas som hjälpmedel vid revision. Respondenterna efterfrågar även att International Standards on Auditing, ISA, uppdateras för att bättre anpassas till den digitala utvecklingen, utan att hämma företagets förmåga att implementera nya tekniker. Slutsatsen av studien visar på möjligheter till att en ökad användning av digitalisering i revisionsprocessen kan leda till förbättrad revisionskvalité. / The process of digital transformations is regarded as game-changing power in the community, affecting the audit sector considerably. Digitalization is rapidly transforming the nature of audit work. Prior studies have emphasized that technological advancements have altered the competencies required of auditors. The primary function of the audit is to guarantee the credibility of financial data. The audit sector is one among others that is continually evolving in response to digitalization. The aim of the study is to enhance the comprehension of how the process of digitalization has transformed the approach of auditors towards their work. To achieve this aim, a qualitative method was used, in which eight certified auditors were interviewed through semi-structured means, from both smaller and larger audit organizations. The theoretical framework and empirical data follow a structure of audit process, digitalization, and competence needs. The analysis is grounded on the participants’ responses and relevant theory. The results indicate that the digitalization has yielded favorable outcomes for the industry, with enhanced efficiency being a significant benefit, and the respondents opine that the audit process has been enhanced by the adoption of digital technologies, leading to a more streamlined work execution.  Nonetheless, the study indicates that digitalization in auditing has both advantageous and disadvantageous outcomes. The auditors opine that drawbacks of digitalization can be remedied by implementing conventional audit techniques. Therefore, the auditors participating in this study contend that digital instruments must only be deemed as auxiliary aids to auditing. The participants additionally urge for the modernization of International Standards on Auditing, ISA, to effectively accommodate digital advancements, while not hampering the organization's capacity to implement new technologies. The conclusion of the study reveals that a higher utilization of digitalization during the audit process, can lead to improved audit quality.

The purpose of the present study was fourfold: First, to understand pre-service counselors&rsquo / primary sources of sexuality information / second, to examine pre-service counselors&rsquo / perceived competence level of providing sexuality related information to their clients / third, to identify pre-service counselors&rsquo / need to obtain more information on sexuality related topics, and finally, to assess pre-service counselors&rsquo / attitudes toward sexuality. Demographic Data Form, Sexuality Information Form, and Turkish version of the Sexual Knowledge and Attitude Test for Adolescents (SKAT-A) - Attitude Section were used as the data collection instuments. The data were gathered from 552 undergraduate students, recruited from three State universities that offer Psychological Counseling and Guidance undergraduate program in Ankara, Turkey. The results of the study revealed that mothers and peers were cited as the primary sources by pre-service counselors. School/teacher, educational materials, and TV/movie were also mentioned as the important sources of information in relatively a few sexuality related topics. Moreover, female and male pre-service school counselors&rsquo / perceived competence level of providing information to their clients was higher among students who are about to finish their education compared to those who are at first or second year of his/her education in many sexuality topics. The findings also yielded that the majority of the females primarily need more information regarding sexual activities, whereas the majority of the males mainly need more information regarding society, culture, and sexuality. The results of MANOVA demonstrated that freshman and sophomore students reported more conservative masturbation, conventional morality, and homosexuality attitudes in comparison with either of the junior and senior students. Furthermore, female pre-service counselors held more liberal homosexuality attitudes than male pre-service counselors. The results indicated no significant differences with respect to gender and mother education as well as gender and father education of pre-service counselors and their masturbation, conventional morality, pornography, and homosexuality attitudes. Additionally, results showed that pre-service counselors who received previous sexuality education endorsed more liberal masturbation, conventional morality, and homosexuality attitudes as compared with pre-service counselors who did not receive any education.

Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat. / Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.

De senaste åren har fenomenet molnbaserade affärssystem vuxit sig allt större eftersom de innefattar fördelar som mindre investeringar, högre tillförlitlighet och ökad flexibilitet jämfört med ett traditionellt on-premise system. Tidigare studier har undersökt vilka affärssystemkompetenser en ledning behöver i ett on-premise men lite är känt om vilka affärssystemkompetenser som en ledning behöver i ett molnbaserat affärssystem. Detta kompetensbehov beskrivs som kunskaper om systemet där en ledning bland annat ska besitta kännedom om såväl systemets olika anpassningsalternativ och integrationer som kunskap för att genomföra en systemuppdatering. Ett molnbaserat affärssystem skiljer sig ifrån ett on-premise vad gäller till exempel IT-infrastruktur. Studien utvidgar tidigare förståelse för en lednings kompetensbehov i ett molnbaserat affärssystem jämfört med ett on-premise system. Studiens forskningsfråga har besvarats genom en kvalitativ studie och med en tematisk analys. Resultatet av studien visar på ett nytt kompetensbehov hos en ledning inom datasäkerhet, avtal och affärsstrategier men resultatet visar även på ett förlegat kompetensbehov kring integrationer, anpassningar, rapportering och uppdatering. Nyckelord: affärssystem, molnbaserat affärssystem, ledning, kompetensbehov, kompetensförändring / In recent years, the phenomenon of cloud-based enterprise systems has grown larger as they include benefits such as lower investment, higher reliability and increased flexibility compared to a traditional on-premise system. Previous studies have examined what ERP system competencies a management needs in an on-premise, but little is known about the ERP system skills that a management needs in a cloud-based ERP system. This competence is described as knowledge of the system, where the management must, among other things, have knowledge of both the system's different customization options, integrations, but also knowledge to carry out a system update. A cloud-based ERP system differs from an on-premise in terms of, for example, IT infrastructure. This study extends previous understanding of management's ERP system competence in a cloud-based system compared to an on-premise system. The research question has been answered through a qualitative study and with a thematic analysis. The result of the study was that management acquires new competencies in data security, agreements and business strategies, but comes to the understanding of an older, outdated, competence regarding integrations, customization, reporting and updates.

Produktionsindustrin expanderar kontinuerligt med mer avancerad teknik och komplexa processer. Utvecklingstakten inom den svenska industrin är dock långsammare än förväntat på grund av bristande kompetens hos arbetskraften. Målet med projektet är att hitta de viktigaste utmaningarna som svenska industriföretag står inför och att koppla dessa frågor till aktuella kompetensbehov och kompetens försörjning. Dessa resultat kommer sedan att kartläggas så att problemet kan identifieras i den nära framtiden. Slutligen kommer flera rekommendationer att tas fram för att motverka dessa problem. Med hjälp av KTH, ett av Europas ledande tekniska universitet i Sverige, och Svenskt Underhåll, en riksorganisation med 140 medlemmar som syftar till att främja kompetensen inom produktionsunderhåll inom svensk industri, genomfördes en metod med kvalitativ datainsamling i form av en enkät som besvarades av 18 medlemmar i riksorganisationen Svenskt Underhåll. Detta skulle bidra till att kartlägga uppgifterna för att identifiera eventuella problem. Resultaten från undersökningen bekräftade några av de problem som företagen har kämpat med, nämligen brist på kompetens, men vilka kompetenser som det var brist på varierande. Detta visar att alla typer av kompetens efterfrågas. En kvalitativ datainsamling i form av djupintervjuer genomfördes också med både experter och företagsrepresentanter för att bekräfta det aktuella läget. Både experter och företagsrepresentanter hade unika perspektiv på dagens kompetensproblem och delade även liknande åsikter om den aktuella frågan. Båda parter hade dessutom föreslagit lösningar som ligger till grund för de rekommendationer som ges i denna rapport. Med hjälp av de insamlade data utarbetades ett stort antal rekommendationer och genom att filtrera fram de mest rimliga lösningarna blev det sammanlagt sju rekommendationer. Olika utvärderingsmetoder användes sedan för att rangordna den bästa rekommendationen till den minst effektiva. Sådana utvärderingsmetoder är grovsortering och pugh matrisen. Efter en noggrann utvärdering av varje rekommendation i samband med aktuellt läge visade sig 6 av de 7 rekommendationerna ha samma effekt samtidigt som de var utförbara. / The manufacturing industry is constantly evolving, with more advanced technologies and complex processes. However, due to a lack of competence in the workforce, the rate of improvement in the Swedish industry is slower than expected. The goal of this project is to identify the major issues confronting Swedish industry companies and to connect those issues to current competence needs and supply. These findings will then be mapped out so that the problem can be identified as soon as possible. Finally, several recommendations will be made to address these issues. With the assistance of KTH, one of Europe’s leading technological universities in Sweden, and Svenskt Underhåll, a national organisation with 140 members that aims to promote competence in production maintenance in Swedish industry. A method of qualitative data collection in the form of a survey was carried out, which was completed by 18 members of the maintenance organisation. The survey results confirmed some of the issues that companies have been dealing with, such as a lack of competence, but the types of competenc ewere all different. This demonstrates that all types of expertise are in demand. In order to confirm the current state, a qualitative data collection was also used in the form of in-depth interviews with both experts and company representatives. Both sides had unique perspectives on today's competency problem and also shared similar views on the current issue. Furthermore, both parties had provided solutions in which the recommendations given in this report stems from. Based on the collected data, an analysis was conducted to generate recommendations. A final set of 7 recommendations was identified. To prioritise these recommendations, various evaluation methods, including sorting and the Pugh matrix, were employed. After an evaluation, it was determined that 6 out of the 7 recommendations exhibited relatively similar impact and feasibility in combination with the current situation.

Technical development creates new opportunities for technical solutions, but also places higher demands on both users and people who develop it. In addition, trends and organizational changes in the workplace constantly place new demands on employees. Consequently, competence development is a key for companies that want to be at the forefront of technical development. This is sometimes arranged in the form of blended learning which refers to a blending of traditional face-to-face instruction and remote online teaching. The latter - online teaching - has become an increasingly popular and important method for competence development and is not seldom provided via a certain type of digital platform called learning management system (LMS). Consulting companies strive to offer customers smart solutions and competent consultants. While there are many stakeholders, managers, in particular, at consulting companies play a key role in meeting these aspirations. Therefore, this study focuses on three parameters of competence development among managers at consulting firms: what competencies are needed, wanted or expected from managers? what are the attitudes and expectations from managers on a digital platform for learning? and how can a LMS benefit managers’ competence development? To answer these questions, a literature review was performed in order to map features of LMS and create an understanding of workplace learning. Then, data was collected through the combination of semi-structured interviews and a collaborative creation of concept maps with seven managers from two departments of the Swedish engineering consulting company Etteplan. Subsequently, a thematic analysis of the collected data was performed, where interesting features of the data were coded. These codes were then arranged into 13 unique themes which represented common expressions and ideas. The themes were then grouped into categories: needs and wishes, expectations on and from Etteplan and learning opportunities and obstacles. Finally, each theme was clarified with definitions and exemplifying quotes from the interviews. The results show 13 concepts that managers want, need or are expected to develop, but also opportunities and obstacles related to competence development. Furthermore, most interviewed managers hold positive attitudes towards a digital platform for learning. Then, ten characteristics of how an LMS could benefit managers’ competence development are presented. Lastly, a discussion of functional design requirements on LMS systems from a literature review was provided to give a useful interpretation of the results. / Teknisk utveckling skapar nya möjligheter för tekniska lösningar, men ställer också högre krav på både användare och de människor som utvecklar den. Dessutom ställer trender och organisatoriska förändringar på arbetsplatser ständigt nya krav på medarbetare. Därför är kompetensutveckling en nyckel för företag som vill ligga i framkant av teknisk utveckling. Detta arrangeras ibland i form av blandat lärande vilket avser en blandning av traditionell klassrumsundervisning och distansundervisning online. Den senare delen– onlineundervisning – har blivit en alltmer populär och viktig metod för kompetensutveckling som inte sällan tillhandahålls via en viss typ av digitalplattform som kallas learning management system (LMS). Konsultföretag strävar efter att erbjuda kunder smarta lösningar och kompetenta konsulter. Även om det finns många inblandade aktörer spelar chefer på konsultföretag en nyckelroll för att uppfylla dessa ambitioner. Därför fokuserar denna studie på tre parametrar av kompetensutveckling bland chefer på konsultföretag: vilka kompetenser behövs, önskas eller förväntas av chefer? vilka attityder och förväntningar har chefer gemtemot en digital plattform för lärande? och hur kan ett LMS gynna chefers kompetensutveckling? För att besvara dessa frågor genomfördes en litteraturöversikt i syfte att kartlägga fördelar med LMS-system och skaffa en förståelse för lärandemiljöer på arbetsplatser. Sedan samlades dataunderlag in genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och ett gemensamt skapande av koneceptkartor med sju chefer från två avdelningar på det svenska ingenjörskonsultföretaget Etteplan. Därefter genomfördes en tematisk analys av den insamlade datan, där intressanta drag av datan kodades. Dessa koder arrangerades sedan i 13 unika teman som representerade gemensamma tankar och idéer. Temana grupperades sedan i kategorier: behov och önskemål, förväntningar på och från Etteplan samt lärandemöjligheter och hinder. Slutligen förtydligades temana med definitioner och exemplifierande citat från intervjuerna. Resultaten visar på 13 områden som chefer vill, behöver eller förväntas utveckla, men även möjligheter och hinder kopplade till kompetensutveckling. Vidare visas att de flesta intervjuade cheferna hyser positiva attityder till en digital plattform för lärande. Därefter presenteras tio karakteristikor för hur ett LMS skulle kunna gynna chefers kompetensutveckling. För att slutligen ge en användbar tolkning av resultaten diskuterades funktionella designkrav på LMS-system från en literaturöversikt av publicerad forskning på området.

Das Working Paper Nr. 1 basiert auf der Studie „Ergebnisse der Situationsanalyse“, welche von der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Prof. Dr. paed. habil. Hanno Hortsch, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn durchgeführt wurde. Die vollständige Studie, die für den vorliegenden Bericht durch die Herausgeberin gekürzt und redaktionell weiterverarbeitet wurde, wird nicht als eigene Publikation der Öffentlichkeit zugänglich gemacht. Diese Studie und das Working Paper sind Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.:1 Ziele und Inhalte der „Zusatzqualifikation Interkulturelle Kompetenz“ 2 Gegenstand und Methode der Situationsanalyse 3 Ergebnisse der Situationsanalyse 3.1 Vorhandene Unternehmensstrukturen 3.2 Stellenwert und Bedeutung von interkulturell qualifiziertem Personal 3.3 Anforderungen an interkulturell qualifiziertes akademisches Fachpersonal 3.4 Inhalte der Zusatzqualifikation Interkulturelle Kompetenz 3.5 Zielländer/-kulturen/-regionen in der Konzeption der Zusatzqualifikation 3.6 Didaktisch-methodische Empfehlungen für die Konzeption 3.7 Befragung der Studierenden des Studiengangs Industrie 4 Fazit