Uppsatsen hade sin utgångspunkt i hur lärarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvårigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svårigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en fastställd diagnos. Jag har även valt att studeraelevernas möjlighet till måluppfyllelse beroende på lärarens didaktik och måluppfyllelsenutgick ifrån strävansmålen för ämnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lärares matematiklektioner i klasser på högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lärarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att läraren som person hade en stor inverkan påelevernas lärandeprocess samt möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse i undervisningen.Däremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna åsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum från lärarens personlighet till didaktikens innebörd. Lärarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade på elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för måluppfyllelse och delaktighet. Denna reflektion speglade även hurläraren såg på elever med koncentrationssvårigheter samt individens behov ochförutsättningar inför lärarens val av undervisningsform. Lärarens didaktik kunde sålundastärka eller försvaga elevens självförtroende och inställning till matematiken. Genom dessaresultat diskuteras att läraren i sitt arbete aktivt kan utveckla reflektioner över sin didaktik.Läraren kan även bli medveten om vilka dörrar de öppnar respektive stänger för elevenslärandeprocess. Resultaten ifrån studien synliggjorde aspekten att respondenterna glömde sinegen roll att kunna påverka sin situation genom att fokusera på möjligheterna i verksamhetenoch hos eleven, istället för att endast se hindren. / The essay was based on the teacher's choice of mathematics education created opportunitiesfor educational and social inclusion, for students who had expressed difficulty inconcentration. This definition included the students who showed difficulties in implementingand completing tasks, and students who did not have to have a positive diagnosis. I have alsodecided to study students' ability to goal attainment according to teacher teaching and thecompliance rate was based on the goals to strive for mathematics.The study included observations through three teachers' math lessons in classes in highschool. After the observations have since conducted interviews with teachers. The resultsshowed that the respondents shared conviction that the teacher as a person had a big impacton students' learning process and the opportunity for participation and achievement ineducation. However, respondents chose various reasons that supported this view. Thesentences consisted of a broad spectrum from the teacher's personality to the meaning ofdidactics. The teacher's reflection on the choices of education and pupil view affect students'ability to place in programs for effectiveness and participation. This reflection also reflectedhow the teacher looked at students with attention deficit and individual needs andcircumstances before the teacher's choice of teaching method. Teacher education was able tostrengthen or weaken students' confidence and attitude toward mathematics. These results arediscussed for the teacher in its work actively to develop reflections on their education. Theteacher may also become aware of the doors they open and close the student's learningprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser av utomhuspedagogikens påverkan på elever i koncentrationssvårigheter och vilka positiva samt negativa effekter de ansåg vara mest framträdande. Studien utgår från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) i synen på elevers olikheter. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare i grundskolan (f-9) från tre olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat visar på en övervägande positiv upplevelse av utomhuspedagogikens effekter på eleverna, där inte enbart koncentrationsförmågan upplevdes öka utan också andra viktiga faktorer. Slutsatsen är att koncentrationsförmågan är en viktig del i de upplevda effekterna men att inkluderingsaspekten upplevdes vara minst lika viktig. Dock kräver utomhuspedagogiken med elever i koncentrationssvårigheter ett konsekvent arbete över längre tid med tydlig planering och struktur. / The aim of this study was to examine how teachers perceived outdoor education could impact pupils in concentrations difficulties and which positive, but also negative effects seemed the most prominent. The study is based on the communicative relationsbased perspective (KoRP) in how pupils differences are viewed. The data was gathered through semi-structured qualitative interviews with five teachers in elementary school from three different schools located in southern Sweden. The result of the study indicates a predominant positive experience of outdoor educations effects on the pupils, where not only the ability to concentrate was  perceived to improve but also other major factors. The conclusion is that the ability to concentrate is an important part of the perceived effects, but that the inclusion side was perceived just as important. Outdoor education for pupils in concentrations difficulties does however require consistent work over a longer period of time with a distinct planning and framework.

Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan bli extra bekymmersam för elever med NPF-problematik. Detta gör att det finns en svenskämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen fungerar ur ett NPF-perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma klasslärare och speciallärare upplever att ASL fungerar för elever med NPF-problematik. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Vilka möjligheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Och Vilka svårigheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med klasslärare/speciallärare. Resultatet av studien pekar på att ASL inte främst är en metod för att läs- och skrivundervisning, utan ett inkluderande arbetssätt som fungerar för alla elever och för svenskämnets alla delar.

I lärarutbildningen har det funnits möjlighet att tillägna sig olika tillvägagångssätt för hur undervisning i klassrummet planeras och struktureras. Detta har utvecklat ett starkt intresse hos mig för att söka vidare kring hur elever i koncentrationssvårigheter hanteras i klassrum. Inom området koncentrationssvårigheter och läsinlärning fattas det forskning. Därmed är området i behov av vidare forskning. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i skolans tidigare år beskriver läsinlär- ning hos elever som bedöms vara i koncentrationssvårigheter. Detta gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex lärare från tre olika skolor och intervjumaterialet analysera- des genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de lärare som blev intervjuade har en överensstämmande syn på elever i koncentrationssvårigheter. Lärarna anser att undervisningen bör vara strukturerad och väl planerad, men även att undervisningen bör variera inom det igenkända. Möjligheterna att dela på gruppen och att fler lärare arbetar tillsammans ses som mycket positivt. Men att nivåanpassa de texter som eleverna stöter på anses vara en utmaning. Studien visar att koncentrationssvårigheter påverkar läsinlärningen till viss del, men att andra faktorer kan påverka läsinlärningen. / In the teacher education, there has been the opportunity to adopt different approaches to how classroom teaching is planned and structured. This has, for me, developed a strong interest to investigate further how students in concentration difficulties are handled in classrooms. However, in the area of concentration difficulties and reading learning, research is scarce. Thus, the area is in need of further research. The purpose of this study is to investigate how teachers in the earlier years of the school describe reading learning among pupils who are considered to be in concentration difficulties. This was done through semi-structured interviews with six teachers from three different schools and the data was analyzed through a qualitative content analysis. The result shows that the teachers who were interviewed have a consistent view of pupils in concentration difficulties. The teachers believe that the teaching should be structured and well planned, but also that the teaching should vary within what is familiar to the pupils. The opportunities to divide the group of pupils and the fact that more teachers work together are seen as very positive. Adapting the level of texts that pupils encounter, though, is considered a challenge. The study shows that concentration difficulties affect reading learning partially, but that oth- er factors also affect reading learning.

Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPFproblematik är ofta problematisk på grund av de svårigheter de befinner sig i. Lärare saknar också ofta kunskap om och har därför svårt att möta och anpassa undervisningen för elever med den här typen av problematik. Eftersom skolans kunskapsinhämtning bygger på det skrivna ordet är det av största vikt att eleverna så fort som möjligt tillgodogör sig läs- och skrivundervisningen. Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan blir extra bekymmersam för elever med NPFproblematik. Detta gör att det finns en ämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen ur ett NPF- perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur verksamma lärare upplever att ASL som metod för läs- och skrivinlärning fungerar för elever med NPF-problematik. Den teoretiska utgångspunkt som används är sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden för undersökningen är halvstrukturerade intervjuer.

The purpose of this study is to examine how educators in preschool and kindergarten handle children with ADHD diagnosis or concentration difficulties. Are the educators based on a special way of working with these children? We have chosen to use the theory of Vygotskijs sociocultural perspective. We have also chosen to carry out the study with a qualitative method by doing six interviews and two observations at a preschool we choose to call ́Sommarängen. We believe that these methods are the optimal ones to obtain the answers to our questions. Our questions focus on how educators based on their experiences and knowledge create environments and working methods that can either promote or inhibit children with ADHD diagnosis or concentration difficulties, and if it is possible to discover signs of ADHD before diagnosis is made and in such cases, in what way may it appear? The main result of this study is that there were differences in the respondents' answers about their thoughts on diagnosing children already in preschool age. The results show that the preschool teachers had common opinion that children with ADHD diagnosis have greater opportunities for support and thanks to that early efforts can be made for future schooling. However, the child caregiver had other thoughts about the diagnosis and claim preschool teachers should be careful about placing children in compartments and that it could have negative consequences for the child in the future. A common response was that materials and environments were central to helping children with ADHD or concentration difficulties in their daily lives.

Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. / Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.