Purpose: BIM have been criticised as a standalone framework and the believe is that the next step in BIM development is cloud computing. The technology simplify planning of a sustainable construction and hasten the building process through a collaborative friendly information management among different project actors. The implementation of the technology hasn’t been that noticeable since companies are struggling to understanding the technologies contribution. The goal of this research is therefore to investigate the potential of using cloud technology in architects daily work with room finish schedule. Method: To answer the goal of the study, interviews about room finish schedules have been made with five architect companies to collect empirical data. The company's internal documents of room finish schedule have been analysed and the research also makes a literature study and an observation of the cloud service BIMeye. Findings: The study shows that the main differences between an analogue and digital approach are: the link to the model, input of information and management of revisions. The companies have generally a positive attitude towards the technology, but there are doubts about changing their way of working. The cloud service BIMeye meets the companies needs and has great potential to make several tasks, that are considered time consuming in today´s work, more efficient, such as lay-up of rooms, input of information, review of conflicting documents and management of revisions. This mainly through the database's connection to the model and the database's way of managing information more automated. Implications: The conclusion that can be made is that great potential is seen with cloud services as a working method for producing room finish schedules. The transition process to cloud services implies a change of working method but not in the final result. Where cloud services entail additional work in the model to enable a connection to the description, but at the same time contributes to an automatic input of information about rooms. Another change in working method is the ability of cloud services to create parameters that differs from the otherwise analogue paper-work. Revisions in the database get a break through throughout the whole description, in contrast to individual adjustments in the document. Recommendations as a result of the study is to inform companies about the possibilities and impact the technology has on their work. In order to achieve an overall perspective in the industry, new solutions are required so that companies see internal profits with the implementation. Limitations: The result is considered to be applicable to other architect firms since it has appeared from interviews and document analyses that the companies work in similar ways. However, whether the result of the test of BIMeye can be applied to other cloud services is uncertain. The research’s limitation to disregard investment cost has restrict the study as it is a significant factor when implementing new technology. / Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar. Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye. Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen. Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.

Purpose: The construction industry loses a total of SEK 60 billion annually in the absence of communication. Svensk Byggtjänst has recently released CoClass, which is a new classification system for the construction industry. CoClass is considered to be the solution for the lack of communication and will eventually phase out the existing BSAB96 classification system. CoClass is a modern classification system and is adapted for digital information management. CoClass focuses on buildings' full life cycles, instead of production only as BSAB96 does. This gives rise to many benefits for the end user of the information. The digitization also gives rise to other uses. In order to deepen the knowledge of this system the goal was to compare the advantages of CoClass with BSAB96. In what areas can the system be used and what does it take to fully implement it in the field of work.  Method:  This final thesis work has contained several methods, also known as method-triangulation, to achieve the goals set up in the beginning of the work. Selected methods for carrying out this work are to work with a case study, where document analysis of published information about CoClass, literature studies about theories regarding the subject, calculations of the cost in real projects and supplementary interviews with the leading actors within the process of developing CoClass are included. Findings: The construction industry is an industry known for its conservative actions, which will also be reflected in the implementation of CoClass. Customers can however claim CoClass as a default in projects which will speed this up. CoClass brings many advantages and will be used in the future with ease. The benefits that the system brings to users varies between actors, but on the other hand, it is possible for everyone in the construction process to utilize benefits in their own niche. Implications: CoClass is a system that is not fully developed at the moment (2018) and therefore has few minor shortcomings. The fact that not more companies have implemented the system in their organizations is mainly due to a more final version, especially when their project "AMA function" has been completed and evaluated. Limitations: This final thesis work only corresponds to the versions of CoClass released in February 2018. The limitations set at the beginning of the work around the analyzed typing rooms discussed more specifically what inside the room would be calculated. The work has focused most around the leading actors within CoClass, which should have the most knowledge about the area. They have mostly been the subject to get information about their implementation-strategies and what they think is needed for it to happen.   Keywords: CoClass, BSAB96, Implementation, Classification, BIM, ICT. / Syfte: Byggbranschen förlorar årligen sammanlagt 60 miljarder kronor per år i bristande kommunikation. Svensk Byggtjänst har nyligen släppt CoClass som är ett nytt klassifikationssystem för byggbranschen. CoClass anses vara lösningen på problemet med bristande kommunikation och ska så småningom fasa ut det befintliga klassifikationssystemet BSAB96. CoClass är ett modernt klassifikationssystem och är anpassat för digital informationshantering. CoClass riktar in sig på byggnaders fulla livscykler, istället för enbart produktion som BSAB96 gör. Detta ger upphov till många fördelar för slutanvändaren av informationen. Digitaliseringen ger även upphov till andra användningsområden. För att fördjupa kunskaperna kring detta system har målet varit att jämföra fördelarna med CoClass jämfört med BSAB96. Vilka exempel på användningsområden som CoClass kan tillämpas på och vad som krävs för att en fullständig implementering ska ske. Metod: Detta examensarbete innehåller flertalet olika metoder för datainsamling, så kallad metodtriangulering, för att uppnå de mål som sattes upp i början av arbetet. Valda metoder för att genomföra detta arbete har varit att använda en fallstudie, där dokumentanalys av publicerad information kring CoClass, litteraturstudier kring teorier som anknyter till ämnet, beräkningar av kostnader på ett verkligt projekt samt kompletterande intervjuer med de ledande aktörerna kring framtagningen av CoClass ingår. Resultat: Byggbranschen är en bransch känd för sitt konservativa agerande, vilket även kommer återspeglas vid implementeringen av CoClass. Däremot kan beställare kravställa CoClass som standard i projekt, vilket kommer skynda på detta. CoClass bär med sig många fördelar och kommer i framtiden att kunna användas med enkelhet. Fördelarna som systemet bär med sig till användarna riktar sig olika till olika aktörer, däremot finns det möjlighet för samtliga inom byggprocessen att nyttja fördelar på ett eget nischat vis. Konsekvenser: CoClass är ett system som inte är fullt utvecklat för tillfället (2018) och har därför några mindre brister. Att inte fler företag har implementerat systemet i sina organisationer än beror främst på att de väntar på en mer slutgiltig version, främst när deras projekt ”AMA-funktion” har blivit avklarat och utvärderats. Begränsningar: Detta arbete svarar enbart för versionerna av CoClass utgivna under februari 2018. Avgränsningarna som sattes upp i början av arbetet kring de analyserade typrummen behandlade mer specifikt vad i rummet som skulle beräknas. Arbetet har även nischat sig kring de ledande aktörerna för CoClass när det gäller frågeställning 3 om implementering. Nyckelord: CoClass, BSAB96, Implementering, Klassificering, BIM, ICT.

Byggnader står för cirka 36% av koldioxidutsläppen och 40% av energianvändningen. I Sverige står hushållen för cirka 23 % av den totala energianvändningen. Valet av isoleringsmaterial är en bidragande faktor för att kunna minska energianvändningen i hushållen samt att dämpa påverkan på miljön. Därför viktigt att välja ett isoleringsmaterial som bidrar till lägre koldioxidutsläpp, är gjort på förnyelsebara material och som går att återvinna/återanvända.   Moderna Trähus är ett småhusföretag med visionen att bygga moderna trähus med så låg energianvändning och påverkan på miljön som möjligt. Den isolering som företaget använder just nu är stenull och de vill även kunna erbjuda ett miljövänligare alternativ till sina kunder.   De material som jämförs med stenullen är cellulosafiber (både skivor och lösull), träfiber och linull. De aspekter som undersöks för respektive material är väggens U-värde (samma väggtjocklek), byggnadens specifika energianvändning, koldioxidutsläpp, andra miljödata samt isoleringens kostnad.   Resultaten visar att alla material har samma U-värde och specifika energianvändning, medan träfiber och cellulosa har lägst koldioxidutsläpp. Kostnadsmässigt är stenullen och cellulosa – lösull billigast. Cellulosa – lösull är det bästa materialet  när miljö, energi och kostnad jämförs tillsammans. / Buildings account for about 36% of carbon dioxide emissions and 40% of energy use. In Sweden, households account for about 23% of total energy use. Valuation of insulation materials is a contributing factor in reducing energy consumption in households as well as dampening environmental impact. It is therefore important to choose an insulation material that contributes to lower carbon dioxide emissions, that is made of renewable materials and which can be recycled / reused.   Moderna Trähus is a small house building company with the vision to build modern wooden detached houses with as low energy consumption and environmental impact as possible. The insulation the company currently uses is stone wool and they also want to offer a more environmentally friendly alternative to their customers.   The materials that are compared to the stone wool are cellulose fiber (both slabs and bulks), wood fiber and flax. The aspects examined for the respective materials are the wall's U-value (same wall thickness), the building's specific energy use, carbon dioxide emissions, other environmental data and the cost of the insulation material.   The results show that all materials have the same U-value and specific energy use, while wood fiber and cellulose have the lowest carbon dioxide emissions. Costwise, stone wool and cellulose are the cheapest. Cellulose are the best material when environmental-, energy- and cost aspects are compared together.

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram. / What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to somethingthat is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city asbefore? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smallerresidence? Can a concept be drawn up just for this assignment?This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get toa simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenancepurposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a smalltown three kilometer north of Borlänge.In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations isneeded. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics.Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed aretwo scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five yearsof ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides abroad ground for the conclusions drawn in the report.A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of theinterviewees as appearance, functional requirements and location. The house has allaccessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is aconcept and not the finished product.Important conclusions that have been made during this study are how important the housingdesign is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and thatthe need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importanceof housing design and how it affects older people are some major key factors that allmunicipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

The building industry is facing large changes regardingtechnology: paper drawings are transforming into 3D models andmore information is becoming digital. This report diagnosesweaknesses that exist in today’s quality controls of 3D models andcreates the foundation for quality control of 3D models.An ambiguous review process for 3D models exists due to a lack ofclear guidelines for quality control. This report examines thecurrent methods used for reviewing 3D models and defines the areaswhich need improvement.The study is made at White Arkitekter in conjunction with anongoing project, Celsius, which is modeled in 3D. The model ismade in Revit and the construction documents are delivered as partof the 3D model.The information for this study is based on relevant literature andinterviews with four respondents. Each respondent has a differentrole within and experience from the Celsius project. Qualitativeinterviews were performed.The result of the study shows that the respondents performedquality control within the area they were responsible for. Inaddition, the study shows that the existing quality controlmethods were not compatible for 3D modeling.Furthermore, it shows that proper filters for model objects makesthe quality control of 3D models easier. All respondents agreedthat they could achieve their main aim.This study has resulted in guidelines for creating a qualitycontrol routine when working with 3D modeling.Finally, there are recommendations for potential tools regardingquality control of 3D models for future research. / Byggbranschen står i dagens läge inför stora tekniska förändringar,pappersritningar blir till 3D-modeller och allt mer information hanteras digitalt.Rapport har diagnostiserat svagheter som existerar inom dagens granskning av3D-modeller samt legat till grund för utveckling av kvalitativa och struktureradestödpunkter för kontroller av 3D-modeller.I dagens läge saknas tydliga riktlinjer för granskning av 3D-modeller och dettaresulterar i otydligheter gällande granskningsprocessen. I rapporten kommer dennuvarande arbetsmetoden av 3D-granskning undersökas för att identifiera demoment ur granskningsprocessen som behöver förbättras.Arbetet utfördes på White arkitekter där arbetet genomfördes parallellt medprojektering av projektet Celsius i Uppsala. All typ av projektering har skett iRevit och det som gör projektet extra unikt är att all avlämning av bygghandlingar sker i form av 3D-modeller.Informationsinhämtningen för arbetet har skett via relevant litteratur ochintervjuer, dessa var av kvalitativ karaktär och utfördes på fyra personer medvarierande befattningar och erfarenhet från Celsiusprojektet. Resultatet visar att alla respondenter sköter egenkontroller på delarna deansvarar för. De listor som existerar för egenkontroll är inte anpassade för 3Dmodeller.Vidare hävdar de att filtrering av objekt används för att lättare kunnasortera ut information och på så sätt underlätta granskningen. Alla respondenteranser sig kunna utföra sitt huvudsyfte.Denna rapport har tagit fram ett antal stödpunkter, dessa redovisar de steg somkrävs för uppbyggnaden av rutinmässig granskningsmetod vid 3D-modellering.Slutligen återfinns rekommendationer för eventuella framtida verktyg som anses extra intressanta för vidare studier inom 3D-granskning.

Mobile Video streaming has become popular with the arrival of high capability smart phones on Mobile Networks. Users are streaming high definition (HD) videos and have high expectations on Mobile Quality of Experience (QoE). Fourth Generation Mobile Networks are being deployed recently in many regions of the world and have capability to efficiently handle high definition video traffic. YouTube is one of the most extensively used Video on Demand Service on smart phones where wide range of people do video streaming. Most of the QoE experiments on 4g networks have been conducted in lab environment but they do not capture the daily routine of user experience on viewing videos. The user experiments in this thesis are conducted in natural life settings to capture Quality of Experience based on context of the user location. User experiments are designed and conducted for collecting Mean Opinion scores (MOS) in four different context based locations and have been collected using Experience Sampling Method (ESM). The Contribution of thesis is applying linear mixed effect Modeling on data collected to develop Quality of Experience (QoE) models of video streaming for Mobile YouTube on 4G Network. This thesis is one of the first works on modeling QoE experience at different context based physical locations in natural settings for mobile YouTube video streaming in 4G networks.

Examensarbetet har genomförts som en Minor Field Study (MFS), i Kina med fokus på hållbar fysisk planering. Begreppet hållbar utveckling är omfattande varför arbetet har begränsats att belysa fyra viktiga områden med stark koppling till fysisk planering; Energi, Transport, Vatten och Avfall. Examensarbetet har delats upp i två delar; Teori och Fältstudie - Shidao. Utvecklingen i Kina går snabbt och städer växer med en rasande fart i en process som många gånger dominerats av kortsiktigt ekonomiskt fokus. Under senare år har fysisk planering med fokus på hållbar utveckling uppmärksammats. Hållbarhetsbegreppet har bland annat sin utgångspunkt i det ekologiska kretsloppet. Industrialiseringen har inneburit kraftigt ökad energiförbrukning i Kina och kol används i stor utsträckning vilket är en av orsakerna till ökade föroreningar i landet. 16 av världens 20 mest förorenade städer ligger i Kina och lösningen på problemet är bl.a. förnyelsebara energikällor och att hushålla med energin. Den kraftigt ökande efterfrågan på bilar och ökade trafikmängderna orsakar allvarliga problem med föroreningar i storstäder runt om i Kina. Välfungerande kollektivtrafik lyfts fram som ett viktigt element i ett hållbart samhälle samtidigt som gång- och cykeltrafik ska uppmuntras och prioriteras i den fysiska planeringen. Hantering av vatten och avfall får också stora konsekvenser i den snabba utveckling som Kina står i. Efterfrågan på vatten ökar samtidigt som det uppstår stora problem med förorenat vatten. Dagvattenhanteringen är ett viktigt område där fysisk planering kan spela en avgörande roll. Vad gäller avfallshanteringen måste mängden avfall minskas samtidigt som allt mer av avfallet återanvänds eller återvinns. Följande referensområden har studerats med syfte att lyfta fram stadsutvecklingsprojekt med fokus på hållbarhet: Bo01/Västra hamnen i Malmö, Viikki i Helsingfors och Luodian Town i Shanghai. Cheklista som utgångspunkt för fältstudien i Shidao, Kina: Energi NYTTJA FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR EFFEKTIV DISTRIBUTIONSTEKNOLOGI ENERGI-EFFEKTIVT BYGGANDE UPPMUNTRA TEKNOLOGI/SYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDNING INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Transport PRIORITERA KOLLEKTIVTRAFIK UPPMUNTRA MILJÖVÄNLIG FORDONSTEKNIK MINSKA BILANVÄNDNING UPPMUNTRA GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Vatten SÄKRA PRODUKTION OCH DISTRIBUTION RENA DAGVATTNET FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING BIDRA TILL MÅNGFALD OCH ESTETISKA VÄRDEN Avfall MINSKA, ÅTERANVÄND, ÅTERVINN FÖRBÄTTRADE, SANITÄRA DEPONIER INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Området, ett nedlagt industriområde, står inför en omvandling till bostäder, kontor och handel och under den tidiga planeringen har hållbarhetsaspekterna fått mycket lite fokus. Fältstudien omfattar en inventering av området men också en analys av de tidigare planerna som redovisats för den nya bebyggelsen. Analysen av tidigare planförslag har sin utgångspunkt i den nämnda checklistan och följs av förslag på ändringar av det befintliga planförslaget. Två områden, en offentlig miljö och en privat miljö har detaljstuderats. Befintligt planförslag arbetades om i två detaljerade planförslag för att rymma de åtgärder som lyfts fram i analysen. Stadsplaneringen i Kina står inför avgörande beslut vad gäller miljön. Planering på lång sikt kommer att krävas och många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom hållbar planering ryms i den cheklista som presenteras i examensarbetet. / Josef Erixon, tel: 070-3329196, Tina Bosnjak, tel: 070-6078064

Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

Nowadays most communication networks like GSM, WLan or WiMAX are based on pre-existing infrastructure. These infrastructures are complicated, costly and difficult to deploy in very short time. Whereas Wireless Ad Hoc Networks are infrastructure-free self organizing networks which consist of co-operating nodes. These networks are highly desirable for various emerging applications for military and to extend the range and capacity of infrastructure based wireless networks. One critical issue that we face in Ad Hoc Network is the problem of scheduling. Scheduling algorithms in an Ad Hoc Network allows the nodes to share the wireless channel efficiently. But on the other hand, the scheduling algorithm needs to be easily implementable in a distributed fashion with little, if any, coordination between nodes in the network. Spread spectrum technologies allow interference averaging and therefore are employed in Ad Hoc networks. There are two major types of spread spectrum physical layer, which are frequency hopping (FH) spread spectrum and direct sequence (DS) spread spectrum. FH-CDMA divides the bandwidth into M sub channels, the receiver only sees the interference from the transmitter side which is on the same sub channel whereas in DS-CDMA we increase the spreading code M to decrease the signal to interference plus noise ratio (SINR) requirement. The purpose of research is to study a hybrid spread spectrum based on physical layer, in which the direct sequence signal is also frequency hoped. The DS will reduce the region of dominating interferes, while frequency hopping will be used within this region intelligently and allow the dominating interferes to transmit on different frequencies. First the system bounds on the transmission capacity of the proposed scheme is evaluated, and than a comparative analysis of different multiple access schemes is done with our proposed model with respect to their transmission capacity to evaluate its performance.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.