Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. / The purpose of this study is to examine how the corona pandemic is framed in Swedish daily newspaper. The content of analysis was retrieved from Sweden’s two biggest daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical framework of the study is framing and the use of frames. The method used was a quantitative content analysis. A total of 100 different articles in the time interval 2021-04-28 and 2021-05-26 were randomly selected and analyzed. The study concludes that the most common frames used was attribution of responsibility and conflict frame. The results also showed that the most occurring theme of the articles were about politics and vaccine.

This essay is an analysis of a qualitative study made on 11 music teachers' view on distance learning during Covid-19. The purpose of this essay is, through a phenomenographic analysis, to see how music teachers who are working at the upper secondary school view distance learning and how they have worked with it since the spring of 2020.  The findings of this essay show that the delay and sound quality experienced during distance learning are the biggest issues according to the teachers. The findings also show that the students' motivation and grades have been affected negatively due to distance learning. The teachers' health has also been affected in such ways that their moral of work has been decreasing and the mental health for some has declined.

När det vid årsskiftet 2019-2020 rapporteras i media om ett nyupptäckt virus i Kina som börjar spridas, anade inte många vad som sedan skulle hända under året. Människor dör i hög takt och viruset som får folknamnet Corona hittar till Europa och Sverige i januari 2020. Vid denna tidpunkt har diskussioner inom FM (Försvarsmakten) startat om vad det kan komma att innebära och om FM kan bidra på något sätt till civila samhället. Till HKV (Högkvarteret) börjar olika begäran om stöd komma in från kommuner och regioner. Det resulterar kort därefter att Överbefälhavaren (ÖB) ger order om att flytta och upprätta ett, som det fortfarande kallas, ”fältsjukhus” i Ärna, Uppsala. Region Stockholm önskar sedan få det upprättat på Älvsjömässan istället. Vid ungefär samma tidpunkt begär VGR (Västra Götalandsregionen) stöd av FM med att få ett fältsjukhus vid Sahlgrenska Östra sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset får namnet Kronan. Det byggs upp under ledning av personal från FömedC (Försvarsmedicincentrum) med hjälp av bland annat Hemvärnspersonal som råkat vara inkallade på övning i Göteborg under samma tidpunkt. Kronan överlämnas till VGR en vecka efter order med 20st IVA-platser och 50st vårdplatser. FM har byggt tält, inrett med värme, belysning, vatten och övrig infrastruktur och skötte driften medan civila sjukvården stod för den medicintekniska utrustningen och sjukvårdspersonal. I Kronan vårdas patienter under ett par månader, till skillnad mot det i Älvsjö som inte användes. Kronan står upprättat fram till slutet av augusti då beslut om avveckling tas. Den civila sjukvården har då hunnit ställa om och utöka antalet IVA-platser inom sina ordinarie lokaler. Denna studie om FM stöd till civila samhället har tittat på frågeställningar inom förvaltning samt lednings & organisationsfrågor. Fokus har varit Kronan men till delar omfattar studien övrigt samhällsstöd ur FM perspektiv. Vi har genomfört intervjuer av personal inom FM och från VGR i olika befattningar och organisationstillhörighet. Den insamlade datan har analyserats dels mot den Svenska förvaltningsmodellen och lagstiftning, dels mot Bolman & Deals fyra nya perspektiv på organisation och ledarskap. Erfarenheter och lärdomar från denna studie bör komma till nytta för främst FM inför förberedelser och genomförande av stödinsatser i framtiden. De slutsatser som kommit fram i analyskapitlet har lett till ett antal rekommendationer till FM och förslag till vidare forskning. Ett urval av slutsatserna är bland annat att: De ekonomiska regler som styrs av nuvarande lagstiftning inte är praktiskt tillämpbara under fredstida nationell krishantering. Inte heller FM interna administration är inte anpassad eller tillräckligt flexibel för att medge effektiv krishantering. Den svenska förvaltningsmodellen med horisontell myndighetsstruktur med sektoriserat ansvar i ”stuprör” hindrar eller osynliggör mandat och beslutsrätt vilket försvårar effektiv krishantering. Den materiella beredskap som fanns för ett antal år sedan saknas i dagens krishanteringsorganisation. En hög ambition och lösningsvilja har genomsyrat all verksamhet. Detta har huvudsakligen gjort att stödinsatserna löpt på väl, men i vissa fall har den höga ambitionen gått över till att medföra förseningar och hinder för en effektiv och ekonomisk hantering. Kunskapen inom FM egen organisation med olika ansvarsområden är inte tillräckligt bra.

The main purpose of the study was to analyze and investigate the possible impact of the corona pandemic on a sport club´s external relationship-building communication on Instagram. The corona pandemic, and the audience restrictions it has brought, have meant that most sport clubs have been forced to create and maintain their relationships with their supporters in other ways than through the traditional arena experience. Several scholars suggest that social media has become an excellent platform for sport clubs to strengthen their relationship with their supporters. The method used was a qualitative content analysis of 60 Instagram posts. 30 of those posts where published before the pandemic and 30 during the pandemic. The theoretical framework consisted of relationship marketing and based on a version of Matthew Miles and Michael Huberman’s three-step process this study seeks to understand the possible difference between the relationship-building Instagram posts under a period before and during the pandemic. Based on our problem statement the findings show that Luleå Hockeys communication on Instagram, both during the analyzed periods in October 2019 and December 2020, overall was on monetary and social level. The findings also suggest that Luleå Hockey mainly used informing, sales, community and personal themes in their relationship-building communication during these months. In conclusion, the result of the study could not show that the corona pandemic had any significant effect on Luleå Hockeys external relationship-building communication on Instagram during the analyzed periods.

Syftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats avcoronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarnaindirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssättdär frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats medelektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar iAllsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar.Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommitsedan studien fastställdes.Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysaintressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används föratt visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat underkrisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionellafotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen harOrganisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativastrategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersöktaklubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska ochsportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en alltviktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiskaresurser. / The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by thecorona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs isindirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitativeapproach where the questions have been answered with semi-structured interviews andsupplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they representestablished clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sportingconditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelineshave been added since the study was established.The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims toelucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibilityis used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified anddiversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding ofhow the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series.Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have appliedinnovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that theresearched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economicand organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are givenan increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human andfinancial resources.

Syftet med denna rapport är att undersöka om kristna församlingar tvingats göra kompromisser eller anpassa sina begravningsritualer under corona-pandemin. Tidigare forskning om hur begravningar har hanterats vid andra epidemier, så som aids-epidemin på 80- och 90-talet och kolera-epidemin i Guinea-Bissau 1994, samt hur begravningstraditionen har utvecklats i slutet av 1900-talet har fungerat som inspiration för vad som ska undersökas i denna rapport. För att få ett svar på rapportens syfte har en kvalitativ insamlingsmetod bestående av strukturerade intervjuer av religiösa samfund och begravningsbyråer använts för att sammanställa ett empiriskt material i form av en databas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har dessa intervjuer analyserats för att ge ett svar på rapportens frågeställning. Genom denna analys av intervjuer med fem kristna församlingar och två begravningsbyråer så går det att konstatera att anpassningar och kompromisser har varit nödvändiga när det kommer till hantering av avlidna och planering samt genomförande av begravningar. Rapporten visar att under pågående pandemi har man lyckats hitta lösningar för att kunna genomföra begravningar, utan att ritualerna påverkas nämnvärt.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide.. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two oposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either students trust nor trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioral pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analyzing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analyzed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Neither social capital correlate in a significantly way with students behavioral pattern in this study.

No description available.

I dagens moderna samhälle är stress ett välkänt begrepp och är framför allt inom vården något som påverkar såväl personal som patienter. I samband med den pågående corona pandemin, har sjuksköterskor fått en ännu mer ansträngd arbetsmiljö och högre risk för utbrändhet. Studiens syfte har varit att undersöka och förstå hur sjuksköterskorna upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt hur de hanterar de höga kraven och arbetsbelastningen i samband med den pågående corona pandemin, vilket följaktligen ledde oss till frågorna: Hur upplever sjuksköterskor den psykosociala arbetsmiljön under corona pandemin och på vilket sätt har den oförutsebara krissituationen påverkat sjuksköterskans yrkesroll? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i vilken sju sjuksköterskor har medverkat. Deras upplevelse har analyserats utifrån sociologen Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv.Studiens resultat visar att sjuksköterskeyrket är ett arbete där sjuksköterskorna kontinuerligt utför någon form av emotionellt arbete, där sjuksköterskorna eftersträvar att skapa ett emotionellt tillstånd hos patienterna när de försöker att skapa en trygg, lugn och angenäm atmosfär. Den höga arbetsbelastningen på arbetsplatsen i samband med nya arbetsuppgifterna som sjuksköterskorna inte är utbildade för har lett till att sjuksköterskorna känner sig hjälp- och maktlösa och har medfört etisk stress hos sjuksköterskorna när det inte längre är möjligt att säkerställa och garantera för en god hälso- respektive sjukvård. Den nya arbetssituationen i samband med organisatoriska och strukturella hinder och svårigheter upplever sjuksköterskorna som en extrem fysisk, mental och emotionell belastning.

No description available.