Coronaviruset har orsakat restriktioner och nedstängningar världen över, vilket har tvingat folk att stanna hemma i större utsträckning. Således har ett omdiskuterat ämne varit hur detta påverkar sexuellt våld, då hemmet är en utsatt plats för detta. Sydafrika är ett av världens länder med högst andel sexuellt våld och dessutom har landet genomfört stränga nedstängningar under pandemin. Trots teorier om att sexualbrott bör ha ökat under pandemin visade den skattade paneldatastudien, genom i huvudsak en fixed effects modell, att COVID-19 hade negativa effekter på sexualbrott för landets nio provinser under tre kvartal under 2020. Utmärkande var minskningen för det andra kvartalet under år 2020. De negativa estimaten motsäger siffror rapporterade både i mediala sammanhang och tidigare studier vilket lyfter en diskussion om mörkertal och hur dessa resultat kan tolkas i termer av tidigare forskning. / Due to the coronavirus, countries all over the world have imposed restrictions and lockdowns. Therefore, people have been forced to stay at home to a greater extent. Thus, a controversial topic has been how this affects sexual violence, since one’s home is a vulnerable place for this. South Africa has one of the worlds highest rates of sexual violence. Furthermore the country has had severe lockdowns during the pandemic. Despite theories that sexual offenses should have increased during the pandemic, the fixed-effects panel data study estimated a negative correlation between COVID-19 and sexual offenses for the country's nine provinces during three quarters in 2020, especially for the second quarter. This contradicts numbers reported both in media and previous research, which raises a discussion about unreported sexual crimes and how these results can be interpreted in terms of previous research.

Denna studie har undersökt hur en svensk konsultbyrå som arbetar både internt och externt har implementerat digitala konferensverktyg som har blivit påtvingade av Covid-19 pandemin. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där totalt sex digitala intervjuer gjordes med tre konsulter, en konsultchef, en kommunikationschef och en försäljningschef. Resultatet har analyserats med hjälp av Kim och Chungs (2017) teoretiska ramverk. Studiens teoretiska implikationer är att tvång av anpassning förändrar dynamiken av en implementeringsprocess, att implementeringsprocessen ej är linjär. Studiens praktiska implikationer är att tvång, även om det anses oetiskt, kan användas som ett styrredskap, men även att en ledning som kompetensutvecklar och skapar trygghet underlättar innovationsimplementering. / This study has examined how a Swedish consulting firm which works both internally and externally has implemented digital conference tools that have been imposed by the global pandemic Covid-19. The study is based on a qualitative case study where a total of six digital interviews were conducted with three consultants, one consulting manager, one communications manager and one sales manager. The results have been analyzed using Kim and Chung's (2017) theoretical framework. The theoretical implications of the study is that the forced aspect changes the dynamics of an implementation process and that the process is not linear. The practical implications of the study is that force, even if it is regarded unethical, can be used as a management tool, but also that a top-management that develops the skills of the workforce and that creates a sense of safety facilitates innovation implementation.

Småföretag är just nu en av de branscher som kämpar mest med sin överlevnad i den pågående krisen. Med hjälp av sociala medier som kan vara de mest effektiva plattformarna i en kris kan småföretag sprida information och skapa ett mer personligt förhållande med sina kunder (Alves et al., 2020). Under en kris är det otroligt viktigt att kommunikationen sker löpande då nya kunder behövs till butiken för att den skall överleva under kommande period. Pandemin har bidragit till att många småföretag förväntas läggas ner, men det är för tidigt att se några tydliga effekter av detta (Fairlie, 2020). Medvetenheten om vikten av kriskommunikation skapar mer gemenskap och delaktighet hos medarbetarna i organisationen (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Kriskommunikation har blivit mer viktigt än någonsin och även en nödvändighet för småföretag, och därför anser författarna att en studie om småföretags tillvägagångssätt i hur de arbetar med kriskommunikation på sina sociala medier ligger rätt i tiden med tanke på pandemin.Syftet med studien är att undersöka hur småföretag arbetar med kriskommunikation på sociala medier. Författarna har valt att undersöka respondenter som arbetar i modeinriktade småföretag för att få fram tydliga faktorer som Covid-19 bidragit med. Den teoretiska referensramen grundar sig i Covid-19 och sociala medier. Tidigare forskning kring småföretag och kriskommunikation påvisar ett kunskapsgap, vilket studien till viss del skall fylla. Studien genomförs med intervjuer genom den kvalitativa undersökningsmetoden. För insamlad empiri har det utförts semistrukturerade intervjuer med fem butikschefer. Respondenterna valdes ut genom tre kriterier, att de måste vara ett småföretag, vara påverkade av Covid-19 och slutligen använda sig av sociala medier. Genom en analys har ett resultat kommit fram, med hjälp av insamlad data och den teoretiska referensramen. Studiens resultat visar att alla intervjuade småföretag är påverkade av krisen, men att de inte besitter tillräckligt med kompetens för arbetet med kriskommunikation på sociala medier, vilket tidigare forskning betonar som avgörande. / Small businesses are currently one of the industries struggling most with their survival in the current crisis. With the help of social media that can be the most effective platforms in a crisis, small businesses can spread information and create a more personal relationship with their customers (Alves et al., 2020). During a crisis, it is incredibly important that communication takes place on an ongoing basis as new customers are needed for the store to survive in the coming period. The pandemic has contributed to the fact that many small businesses are expected to close, but it is too early to see any clear effects of this (Fairlie, 2020). Awareness of the importance of crisis communication creates more community and participation among employees in the organization (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Crisis communication has become more important than ever and a necessity for small businesses, and therefore the authors believe that a study of small business approaches in how they work with crisis communication on their social media is timely given the pandemic.The purpose of the study is to investigate how small businesses work with crisis communication on social media. The authors have chosen to examine respondents who work in fashion-oriented small companies to obtain clear factors that Covid-19 has contributed. The theoretical frame of reference is based on Covid-19 and social media. Previous research on small businesses and crisis communication shows a knowledge gap, which the study must some extent fill. The study is conducted with interviews through the qualitative survey method. For collected empirical data, semi-structured interviews have been conducted with five store managers. The respondents were selected by three criteria, that they must be a small business, be influenced by Covid-19 and finally use social media. Through an analysis, a result has emerged, with the help of collected data and the theoretical frame of reference. The results of the study show that all interviewed small businesses are affected by the crisis, but that they do not possess sufficient competence for the work with crisis communication on social media, which previous research emphasizes as crucial.

Being an adolescent today is about being in the transition between childhood and adulthood and living in a society that is characterized by individuality. The opportunities to shape one's own life in today's society have increased compared to the past when there are more choices around work and education. As the COVID-19 pandemic spread around the world, our everyday lives changed drastically in different ways, high school students' studies switched to distance and traditional student celebrations were cancelled, an important milestone in young people's lives on their way to the adult world. The purpose of this study is to develop in-depth knowledge of how the young people who graduated in 2020 feel that the COVID-19 pandemic has affected and/or changed their vision and thoughts about their future. In this study, a qualitative method with elements of discourse analysis has been used where the empirical material was collected through semi-structured interviews. The study involved eight young people, including four boys and four girls. To analyze the empirical, discourse theory and theories of individualization were used. The results showed that young people's faith in the future as a whole has not been affected by the COVID-19 pandemic but is strongly influenced by individualization and the power to shape their own lives. The results also showed differences between the sexes in how formulated the future plans were and to varying degrees. / Att vara ungdom idag handlar om att befinna sig i övergången mellan barndom och vuxenliv och att leva i ett samhälle som präglas av individualitet. Möjligheterna att forma sitt eget liv i dagens samhälle har ökat jämfört med förr i tiden då det finns fler valmöjligheter kring arbete och utbildning. När covid-19 pandemin spreds över världen förändrades vår vardag drastiskt på olika sätt, gymnasieungdomars studier övergick till distans och det traditionella studentfirandet ställdes in, en viktig milstolpe i ungdomarnas liv på väg mot vuxenvärlden. Syftet med denna studie är att utveckla fördjupade kunskaper om hur de ungdomar som tog studenten under 2020 upplever att covid-19 pandemin påverkat och/eller förändrat deras syn och tankar kring deras framtid. I denna studie har en kvalitativ metod med inslag av diskursanalys använts där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta ungdomar varav fyra killar och fyra tjejer. För att analysera empirin användes diskursteori och teorier om individualisering. Resultatet visade att ungdomarnas framtidstro i sin helhet inte påverkats av covid-19 pandemin utan är starkt präglat av individualiseringen och makten att forma sitt eget liv. Resultatet visade även på skillnader mellan könen kring hur formulerade framtidsplanerna var och i olika utsträckning.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Symtomen karaktäriseras av en luftvägsinfektion, men symtomen kan variera. Viruset spreds snabbt, vilket ledde till att sjuksköterskornas risk för att smittas av viruset ökade. Att studera sjuksköterskornas erfarenheter är relevant inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie med induktiv design baserad på åtta kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med totalt nio subkategorier. Dessa kategorier är Brister, Arbetsförhållanden, Sjuksköterskan och samhället, Försämrad psykisk hälsa och Positiva erfarenheter. Konklusion: Med utbildningar inom akutvård skulle vården bli mer säker och belastningen för de mer erfarna sjuksköterskorna skulle minska. Arbetsgivaren kan bygga upp ett lager med skyddsutrustning inför kommande pandemier och erbjuda psykosocialt stöd till sjuksköterskorna som vårdar patienter med Covid-19. Vidare forskning som kan genomföras är till exempel att undersöka sjuksköterskornas, som vårdat patienter med Covid-19, psykiska hälsa efter att pandemin är slut för att se hur den långsiktigt påverkat deras psykiska hälsa. / Background: Covid-19 was detected in China at the end of 2019. Symptoms are characterized by a respiratory infection, but symptoms may vary. The virus spread rapidly, which led to an increase in nurses' risk of contracting the virus. Studying the nurses´experiences is relevant for future pandemics. Aim: The aim of this study was to investigate registered nurses´experiences of caring for patients with Covid-19. Methods: A literature review based on eight qualitative empirical scientific articles retrieved from the databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The content analysis resulted in five categories with a total of nine subcategories. These categories are Insufficiency, Working conditions, The nurse and society, Deteriorated psychologial health and Positive experiences. Conclusion: With training in emergency care, the given care would be more secure and the burden on the more experienced nurses would be reduced. The employer can build up a supply of protective equipment for upcoming pandemics and offer psychosocial support to nurses who take care of patients with Covid-19. Further research that can be carried out is, for example, to examine the mental health of nurses who have cared for patients with Covid-19 after the end of the pandemic to see how it has affected their mental health in the long term.

Bakgrund: Det finns mycket forskning som beskriver följsamhet till hygienrutiner på operation. Florence Nightingale har med sin omvårdnadsteori bidragit till att skapa grunden för hygienrutiner som praktiseras i samtidens omvårdnad. Följsamhet till hygienrutinerna på operationsavdelningen är en viktig aspekt för att undvika postoperativa komplikationer, samt smitta mellan personal och patient. Covid-19 pandemin har påverkat hela sjukvården, mycket fokus har lagts på ändrade hygienrutiner. Syfte: Att undersöka operationspersonalens upplevelser av hygienrutiner under covid-19 pandemin. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationspersonal och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, ökad medvetenhet om användandet av hygienrutiner, påverkad arbetsmiljö, osäkerhet kring riktlinjer och otrygghet. Konklusion: Operationspersonalen har under covid-19 pandemin fått en ökad medvetenhet om hygienrutiner och varit positiva till att använda skyddsutrustning. Dock har skyddsutrustningen av sämre kvalité bidragit till upplevelser som påverkad arbetsmiljö, osäkerhet och otrygghet. / Background: There are several studies that describe compliance with hygiene routines on surgery. Florence Nightingale has with her nursing theory contributed to creating the basis for hygiene routines that are practiced in contemporary nursing. Adherence to the hygiene routines in the operating room is an important aspect in order to avoid postoperative complications, as well as infection between staff and patient. The Covid19 pandemic has affected healthcare in several ways and hygiene routines have changed.  Aim: To investigate the operating staff's experiences of hygiene routines during the covid-19 pandemic. Method: Five semi-structured interviews were conducted on surgical staff and analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The results revealed four themes, increased awareness of hygiene routines, affected work environment, uncertainty about guidelines and false security. Conclusion: During the covid-19 pandemic, the operating personnel have gained an increased awareness of hygiene routines and have been positive about using protective equipment. However, protective equipment of inferior quality has contributed to an affected work environment, insecurity and false security.

Bakgrund: Corona-pandemin är högaktuell i dagens samhälle och sjuksköterskor har erhållit erfarenheter i vårdandet av patienter med Covid-19 världen över. Över 4 800 000 människor har avlidit i sviterna av Covid-19 och forskning visar att endast sju procent av 150 vårdavdelningar hade en budget för isolering och karantän samt att sjuksköterskor under tidigare virusutbrott fått erfara hopplöshet och ensamhet samtidigt som de utförde krävande arbete i skyddsutrustning som var svår att arbeta i. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 13 empiriska studier med kvalitativa ansatser. Databassökning utfördes i databasen PubMed genom sökningar som berör ämnet. I granskningen av valda studier kunde två huvudkategorier, nio underkategorier som följdes av fem underkategorier läggas fram. Huvudresultat: Negativa erfarenheter som att inte känna sinnesro var något sjuksköterskor fick erfara samtidigt som de led av utmattning och utbrändhet. Deltagare fick erfara att inte känna uppskattning. Skyddsutrustning var utmanande för sjuksköterskorna. Dels genom användningen, förekommande materialbrist samt att det ställde deltagarna inför etiska dilemman. Sjuksköterskorna fann positiva erfarenheter som stolthet och teamkänsla, men även professionell utveckling. Socialt stöd och egna strategier utgjorde grunden för att bemästra utmaningarna hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter är viktig då det ger förståelse om sjuksköterskors arbete och utmaningar i vården av patienter med Covid-19. Kunskapen ger möjligheter till förbättringsarbete som gynnar sjuksköterskor i deras arbete för att bidra till en bättre vård för individen. / Background: The corona pandemic is a high topic in today's society and nurses have gained experience in caring for patients with Covid-19 worldwide. Over 4,800,000 people have died in Covid-19 and research shows that only seven percent of 150 wards had a budget for isolation and quarantine and that nurses during previous viral outbreak experienced hopelessness and loneliness while performing demanding work in protective equipment that was difficult to work in. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 at hospitals. Method:A descriptive literature study that consisted of 13 empirical studies with qualitative approaches. Database searching was performed in the PubMed database through searches related to the topic. In the review of selected studies, two main categories, nine subcategories followed by five subcategories could be presented. Main result: Negative experiences such as not feeling at mindpeace were something nurses experienced at the same time as they suffered from fatigue and burnout. Participants had experience of not feeling appreciated. Protective equipment was challenging to wear for the nurses, through the use of these and also lack of materials and that it caused ethical dilemmas for the concerned participants. The nurses found not only positive experiences such as pridefulness and teamwork, but also professional growth. Social support and own strategies formed the basis for overcoming the challenges of nurses. Conclusion:Knowledge of nurses' experiences are important as these provide an understanding of nurses' work and challenges in the care of patients with Covid-19. The same knowledge provides opportunities for work improvement that benefits nurses in their work to contribute to better care for the individual.

The SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) pandemic has led to widespread socioeconomic and clinical damage. The coalescent response from the global scientific community has been unparalleled, both in speed and furor. Numerous efficacious interventions have been developed and deployed, including several vaccines, antibody therapies, and drugs. Yet, SARS-CoV-2 embodies the quintessential virological issue which threaten these achievements; rapid evolution in the face of selective pressure. This dissertation investigates such adaptations by SARS-CoV-2, and accordingly, modalities to combat this virus despite such evasive measures. To this end, we first studied the antigenic properties of several members of the B.1.1.529 or Omicron lineage of SARS-CoV-2. We observed that B.1.1.529.1 (BA.1), B.1.1.529.1.1 (BA.1.1), and B.1.1.529.2 (BA.2) are the most antibody resistant SARS-CoV-2 variants to-date, while being antigenically unique between each other. Consequently, we turned to explore modalities which may withstand such formidable resistance. We undertook some of the first explorations of a heterologous booster vaccination regimen, finding expanded breadth and potency against SARS-CoV-2, suggesting it may be one simple measure that could be utilized. We also sought to identify broadly neutralizing SARS-CoV-2 antibodies, isolating several with breadth against coronaviruses beyond that of SARS-CoV-2. One of these antibodies, 10-40, was determined to be the broadest receptor-binding domain-directed antibody reported to-date. Finally, we examined an alternative viral target, the 3CL protease. We discovered several SARS-CoV 3CL protease inhibitors that could be repurposed for inhibition of SARS-CoV-2 and determined their crystal structures, which could allow for their use as lead compounds. We further developed and conducted a deep mutational scan of the 3CL protease to examine the activity of all possible single point mutants, revealing that the enzyme had unexpected malleability, as well as several conserved sites that may be targeted by future inhibitors. The SARS-CoV-2 pandemic has been a remarkable trial, but has also served to demonstrate the good that science can do. We hope that this work has been a small contribution among such difficult times.

Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.

Bakgrund: Covid-19 spred sig snabbt och snart var hela världen drabbad och sjukhusen överbelagda med covid-19-smittade patienter. Sjuksköterskor hade ansvaret att ge patienter adekvat och säker vård samtidigt som sjuksköterskors kompetensbeskrivning var att ge personcentrerad vård samt vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjukvårdsorganisationen hade svårt att tillgodose vårdavdelningar med tillräckliga resurser vilket resulterade i att sjuksköterskors arbetsmiljö påverades negativt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod:Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som tagits fram genom systematisk artikelsökning i olika databaser. Resultat: I studiens resultat indentifierades tre huvudteman: Fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor som beskriver utmanande arbetssituationer,stressfaktorer, prioriteringar av vårdinsatser, erfarenheter av hjälplöshet samt känsla av skyldighet. Det andra huvudtemat som togs fram var organisation och ledarskap som beskriver vikten av närvarande ledning, sjuksköterskors behov av stöd, organisatoriska utmaningar samt otillräckliga resurser. Information och utbildningsbehov är tredje huvudtemat som förklarar brist på information och utbildning samt betydelsen av yrkeserfarenheten. Konklusion: Sjuksköterskor var i behov av tillräckliga resurser från sjukvårdsorganisationen för att ge säker vård till patienterna. Erfarenheter tyder på att stöd var av största vikt för att förebygga fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor. / Background: Covid-19 spread rapidly and soon the whole world was affected and the hospitals were overcrowded with covid-19-infected patients. Nurses were responsible for providing patients with adequate and safe care, while at the same time the nurses' description of competence was to provide person-centered care and care for patients from a life-world perspective. The healthcare organization found it difficult to provide care wards with sufficient resources, which resulted in the nurses' work environment being negatively affected. Aim: Highlight nurses' experiences of working during the covid-19 pandemic. Method: The method used was a general literature review of articles with both qualitative and quantitative methods developed through systematic article search in various databases. Findings: The results of the study identified three main themes: Physical and psychological impact on nurses that describe challenging work situations, stress factors, priorities of care interventions, experiences of helplessness and feelings of guilt. The second main theme that was developed was organization and leadership, which describes the importance of present management, nurses' need for support, organizational challenges and insufficient resources. Information and training needs are the third main theme that explains the lack of information and training and the importance of professional experience. Conclusion: Nurses were in need of sufficient resources from the healthcare organization to provide safe care to the patients. Experience suggests that support was of paramount importance in preventing physical and psychological impact on nurses.