Sedert die uitbreek van die COVID-19-pandemie in Suid-Afrika, het die gevolglike inperking van kerke gevra om oor die formaat en inhoud van prediking te herbesin. Die vraag het ontstaan hoe prediking in tye soos hierdie lyk en kan lyk en spesifiek die inhoud van preke die week vóór en ná die staat van inperking. Hierdie artikel ondersoek die inhoud van preke wat in hierdie tydperk in Suid-Afrika gelewer is deur middel van gegronde teorie, ten einde die kerntemas in die prediking te midde van die COVID-19-pandemie en grendeltyd te identifiseer en vandaar ’n homiletiese praxisteorie vir prediking in tye soos hierdie daar te stel. Die naby-ver spanning wat in die wisselwerking tussen die beleefde realiteit van die hoorders en die realiteit wat verkondig word, na vore kom, word ondersoek. Geloofsgewoontes en geloofsonderkeid word ondersoek as kernkonsepte wat hierdie spanning kan vashou en wat hoorders kan help om die dun ruimtes wat deur liminale tye soos hierdie geskep word, te navigeer.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter där samhällsfarliga sjukdomar existerar. Covid-19 har resulterat i en förändrad vård och det finns idag bristande kunskaper kring hur svenska sjuksköterskor upplevde vården under pandemin. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med nio deltagande sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim& Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det att känslorna varierade i upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Det framkom en maktlöshetskänsla av att inte inneha kunskap om sjukdomen vilket ledde till psykisk stress hos sjuksköterskorna. Kunskapsbristen ledde också till en minskad trygghet och patientsäkerhet. Rädslan att själv bli smittad var lägre än att riskera smitta sina anhöriga. Dock var uppskattningen från patienterna en stor bidragande faktor att sjuksköterskor fortsatte gå till arbetet med glädje. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap och erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 vilket har haft stor betydelse för deras välmående samt patientsäkerheten. Användandet av skyddsutrustning har haft inverkan på den vård sjuksköterskorna bedrev. Det visade sig vara av stor vikt att ta hänsyn till vad sjuksköterskorna kände sig säkra i gällande skyddsutrustning. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik. / Background: Nurses will always play an important role in the care of patients where socially dangerous diseases exist. Covid-19 has resulted in a change in care and today there is a lack of knowledge about how Swedish nurses experienced care during the pandemic. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with Covid - 19. Method: The method chosen was a qualitative interview study with nine participating nurses. The material was analyzed based on a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The result showed that the emotions varied in the experience of caring for patientswith Covid-19. There were feelings of powerlessness from not having knowledge about thedisease that have led to mental stress among the nurses. The lack of knowledge also led to reduced security and patient safety. The fear of becoming infected yourself was lower than the fear of infecting someone in their family. However, the appreciation from the patients and a major contributing factor was the reason why nurses returned to work with joy. Conclusion: Nurses lack knowledge and experience of caring for patients with Covid-19, which has been of great importance for their well-being and patient safety. The use ofprotective equipment has had an impact on the care provided by the nurses. It turned out to beof great importance to take into account what the nurses felt safe in current protective equipment. The experience of the pandemic has been stressful but very instructive.

World health organization (WHO) har listat tio hot mot världshälsan varav två av dessa är pandemier och vaccinskepticism. Enligt forskare kommer pandemier drabba mänskligheten samtidigt som vaccinskepticismen ökar. Individer som är kritiska till vaccin tillhör antivaccinationsrörelsen och de menar på att vaccin är ett sätt att skada befolkningen. Antivaccinationsrörelsen använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Idag pågår covid-19 pandemin och på kort tid har vaccin tagits fram och befolkningen erbjuds möjligheten att vaccinera sig. Det finns personer som är kritiska till vaccinet och de restriktioner som regering och riksdag infört för att minska smittspridningen av SARS-CoV-2. Studiens syfte är att få en förståelse för hur antivaccinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen agerar för att påverka människor. Den metod som ligger till grund för arbetet är netnografi och syftet med en sådan studie är att studera sociala och kulturella sammanhang på internet. För att samla in empiri har inlägg på Twitter studerats genom en icke-deltagande observation. För att analysera inläggen har Anthony Giddens begrepp tillit och expertsystem samt Ulrick Becks begrepp risksamhället använts. Studiens resultat visar på att individer som uttrycker sig negativt om vaccinet besitter ett lågt förtroende för de experter som uttalar sig gällande SARS-CoV-2 och vaccinet som utvecklats. De som är kritiska till vaccin menar på att vaccinet mot SARS-CoV-2 och de restriktioner som finns på grund av covid-19 pandemin är ytterligare ett sätt att begränsa människor fri- och rättigheter. De individer som är kritiska till vaccin menar vidare att covid-19 pandemin är skapad för att the big pharma ska tjäna pengar. Vaccinet mot covid-19 anses vara farligare än att genomgå sjukdomen och det är en anledning till att inte vaccinera sig. / The World Health Organization (WHO) has listed ten threats to the world health, two of which are pandemics and vaccine skepticism. Scientist agree that pandemics will affect humanity andat the same time people are being more skeptical about vaccine. Individuals who are critical of vaccine belongs to the anti-vaccination movement and believe that vaccines are a way of harming the population. The anti-vaccination movement use social media to spread their message. The ongoing pandemic is called covid-19 pandemic, vaccines have been developed in a short time and the population is offered the opportunity to be vaccinated. There are people who are critical of the vaccine and the restrictions that the government and the parliament hade decide about to reduce the spread of the SARS-CoV-2. The purpose of this study is to establish an understandig of how the work of the anti-vaccination movement is expressed on social media and how they act to influence people. The method for this study is netnography and it is used to study social and cultural contexts on the internet. To gather empirical data posts on Twitter have been studied through a non-participatory observation. Anthony Gidden’s concepts of trust and expert systems as well as Ulrich Beck’s concepts of the risk society have been used to analyze the posts. The results of this study show that individuals who express themselves negatively about vaccines have a low level of trust in the experts who are commenting about SARS-CoV-2 and they believe that vaccines are a way to control people. They believe that the restrictions that exist due to covid-19 pandemic are another way to restrict people’s freedom and that it was the big pharma that created the covid-19 pandemic. The anti-vaccination movement considered that the vaccine against the SARS-CoV-2 is more dangerous than the disease.

Sedan covid-19-pandemins inträde i Sverige i mars år 2020 har vi uppmanats att hålla avstånd till varandra, och framförallt i början av pandemin betonades att den äldre befolkningen inte borde träffa människor utanför det egna hushållet om inte avståndet gick att säkerställa. Goda intentioner kan därför beskrivas ha utmynnat i negativa konsekvenser för denna del av befolkningen, delvis orsakade av att många äldre tvingats ändra livsstil. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i begreppen livsstil och självidentitet reflektera kring de äldres sätt att leva sina liv under covid-19-pandemin. Anthony Giddens (2014) menar att vår livsstil utgör en berättelse om vår självidentitet och berör själva kärnan av vårt jag, och det är också denna förståelse av begreppen som utgör den teoretiska referensramen. Semistrukturerade intervjuer med sju personer i åldrarna 70 år och uppåt visar att de äldres livsstil utmanas på många sätt och i synnerhet deras sociala livsstil. Särskilda prövningar uppstår för dem som inte träffar sina närstående fysiskt men de har alla hittat alternativa sätt att umgås. Somliga har dock valt att fortsätta träffa andra i en liknande utsträckning som tidigare men livsstilen har ändå utmanats på grund av inställda aktiviteter och framförallt för att många upplever att deras val inte uppskattas av omgivningen. Trots att de hanterat utmaningarna olika visar resultatet att detta är trygga individer och att deras sätt att leva under pandemin kan beskrivas styrka deras självidentitet vilket gör att denna vilar på en stabil grund. / Since the outburst of the COVID-19 pandemic in Sweden in March 2020, there has been a request of maintaining a social distance between one another in society. Especially in the beginning of the pandemic it was emphasized that elder people should limit the number of interactions and keep a safe distance. However, good intentions may have turned out into negative consequences for the elderly, partly caused by having been forced to a change of lifestyle. The aim of this study is consequently to reflect the lives of the elderly during the COVID-19 pandemic based on the concepts lifestyle and self identity. Anthony Giddens (2014) claims that our lifestyle represents a story about our self identity and that it touches the core of our own self, and his understanding of the concepts constitutes the theoretical frame of reference. Semi-structured interviews have shown how seven informers, aged 70 and older, express how lifestyles of the elderly have been challenged in many ways during the pandemic. Special trials arise for the ones that are not seeing others like they used to but they have all found alternative ways of interacting. However, some of the elderly have chosen to continue to interact like they used to but their lifestyle has still been challenged caused to cancelled activities, and above all because many of them feel that their choise to do so is not appreciated by the environment. Even though they are handling the challenges differently, the results show that they all are confident individuals and that their way of living during the pandemic even can strengthen their self identity.

Den 11 mars 2020 klassades Coronaviruset som en pandemi och har sedan dess kommit att påverka såväl den svenska ekonomin som arbetslöshet och bostadsmarknad. Till följd av Coronapandemin sköts allt fler jobb på distans och efterfrågan på större bostäder har ökat. Likaså har efterfrågan på utbildning växt och antalet studerande ökat. Den lågkonjunktur som förväntades drabba ekonomin har lett till beslut om slopat amorteringskrav och att behålla reporäntan på noll procent. I uppsatsen analyseras data från Svensk Mäklarstatistik, som inkluderar bostadsrätter sålda under perioden 1 mars 2019 till 31 december 2020, samt kompletterande data från Booli för perioden 1 januari 2019 till 28 februari 2019. I syfte att fokusera på unga förstagångsköpare som riskerar att bli utkonkurrerade när efterfrågan på bostäder ökar, inkluderas endast bostadsrätter mindre än 50 kvadratmeter i studien. Genom metoden difference-in-difference analyseras prisförändring på bostadsmarknaden i Uppsala kommun perioden före och efter att Covid-19 etablerat sig. Som jämförelsegrupp används bostadsrätter sålda under samma period ett år tidigare. De huvudsakliga resultaten visar att effekten av Covid-19 på priserna för bostadsrätter under 50 kvadratmeter var positiv. Statistiskt signifikanta resultat fås när kontrollvariabler för BNP och ränta inkluderas. / March 11th, 2020, the Coronavirus was classified as a pandemic and has since come to affect the Swedish economy, unemployment and the housing market. As a result of the Covid-19 pandemic, more jobs are being managed remotely and the demand for larger homes has increased. Similarly, the demand for education has grown and the number of students has increased. The recession, which was expected to hit the economy, led to a decision to abolish amortization requirements and to maintain the repo rate at zero percent. The thesis uses data from Svensk Mäklarstatistik, which includes condominiums sold between the period March 1st 2019 to December 31st 2020, as well as supplementary data from Booli.se for the period January 1st 2019 to February 28th 2019. Only condominiums under 50 square meters are included, in order to focus on first-time buyers who risk being outcompeted when the demand for condominiums increases. Through a difference-in-difference study, the aim is to analyze price changes in the housing market in Uppsala municipality, analyzing the period before and after Covid-19 established. As a comparison group, condominiums sold during the same period one year earlier are used. The main results show that final prices for condominiums under 50 square meters increased. Statistically significant results are obtained when control variables for GDP and interest rates are included.

Under december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten ett nytt coronavirus från Kina som kan ge sjukdomen covid-19. Viruset spred sig snabbt globalt och blev en pandemi. För att minska på smittspridningen och begränsa den fysiska kontakten så övergick många arbetsplatser till distansarbete. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur det ofrivilliga distansarbetet påverkar chefers arbetssituation och balans samt vilka strategier de använder sig av för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv när arbetsplatsen och hemmet, som tidigare varit två starkt åtskilda domäner, i stället delar på samma plats. Undersökningens empiriska material har samlats in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) modell kring gränsteori. Vi valde att avgränsa studiens urvalsgrupp till individer med någon form av chefsposition som i samband med covid-19 tvingats att arbeta på distans. Resultatet visar på att informanternas upplevelser och strategier för gränsdragning skiljer sig åt beroende på individuella förutsättningar, som till exempel ålder, hur mycket arbetslivserfarenhet individen har eller familjesituation. Vissa av informanterna har som strategi att bryta arbetsdagen med en promenad eller liknande, andra började i stället dagen med att göra sig i ordning som om de ska till den fysiska arbetsplatsen. De individer som föredrog att segmentera domänerna såg framför allt till att stänga av notiser på mejlen efter att arbetsdagen tagit slut. De av informanterna som i stället valde att integrera domänerna gjorde det bland annat genom att vara tillgänglig på tekniska hjälpmedel utöver arbetstiden. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen utifrån tidigare forskning och studiens resultat att distansarbete kommer till viss del fortsätta även efter covid-19 pandemin. / In December 2019, the authorities discovered a new coronavirus from China that could cause the disease covid-19. The virus spread rapidly globally and soon became a pandemic. To reduce the spread of infection and limit physical contact, many workplaces switched to teleworking. The purpose of the study is to develop knowledge about how involuntary telework affects managers' work situation, balance, and what strategies they use to maintain a good balance between work and private life. Previously work and home were two separate domains, however since individuals must work from home now, it is becoming increasingly important to be able to draw a line and separate work from private life and not to risk blurring the boundaries between them. The studies empirical material has been collected through eight qualitative semi-structured interviews and then analyzed based on Clark's (2000) model on boundary theory. We chose to limit the studies sample group to individuals with some form of managerial position who in connection with covid-19 were forced to work remotely. The results show that the informants experiences and strategies for demarcation differ depending on individual conditions, such as age, how much work experience the individual has or family situation. Some of the informant’s strategy is to break the working day with a walk or something similar, others instead started the day by getting ready as if they were going to the physical workplace. The individuals who preferred to segment the domains mainly made sure to turn off notifications on the email after the working day ended. Those of the informants who instead chose to integrate the domains did so, among other things, by being available on technical aids in addition to working hours. Finally, we discuss the results of the study based on purpose and questions and previous research.

Covid-19-pandemin har resulterat i en påskyndad och plötslig implementering av digitala verktyg och distansarbete, något som för många verksamheter inneburit stora förändringar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts på sju gruppchefer inom en svensk myndighet. Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För att uppfylla syftet formulerades forskningsfrågorna; ”hur beskriver intervjupersonerna omställningen till distansarbete?”, ”hur kan intervjupersonernas upplevelser förstås i enlighet med begreppen kommunikation, information och delaktighet?” och ”vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i den genomförda omställningen?”. Vidare analyserades det insamlade materialet med grund i tidigare forskning och teorier inom ämnena organisationsförändring, kommunikation, information och delaktighet.  Resultatet visar att den plötsliga omställningen till distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar för många av verksamhetens funktioner. Det påvisasatt kommunikation, information och delaktighet är faktorer som anses vara av stor vikt under tider som denna, präglade av kriser och förändring. Det implementerade distansarbetet tycks även ha resulterat i en närmare relation mellan chefer och medarbetare, då dessa fått mer sändningstid tillsammans. Slutligen framkommer det att distansarbetet uppskattas av intervjupersonerna och är något som kan komma att bli en fråga i huruvida verksamheten anses vara en attraktiv arbetsplats eller inte i framtiden.

The change in property management during a crisis - Covid19. Crisis management and commercial property management are two phenomena that are well documented in each field, but there is a lack of research regarding what crisis management looks like in the real estate industry. This essay intends to combine these and describe how the management of commercial properties handles crises and how they need to change their management work. The purpose of this thesis is thus to describe how the property management of commercial properties has changed during a crisis with Covid-19 as a starting point. The study intends to account for the basics of how commercial property management has been affected and what measures the property managers have had to take. Based on the problems underlying the study, a qualitative research method was applied. During the collection of data, a number of interviews were conducted with respondents who worked with management of commercial properties. A total of seven interviews were conducted which were transcribed, coded and interpreted. The essay also contains a method chapter where we describe in detail how the study was conducted and how we took into account the respondents participating in the study. After the method chapter, we have a chapter where we set the conditions that are specific to the Covid-19 pandemic. The results of the survey show that managers who work in commercial management have needed to take measures to ensure the safety of both themselves, employees and their tenants. How prepared they have been for a similar crisis has varied and so have the measures implemented. The results also show how customer contact has changed and how the finances have been affected by the measures they have had to implement. After the results were presented, an analysis was performed where the results are linked to previous literature. Then a conclusion is presented where we summarize the main points of the results and it also describes the study's contribution to the field of research. Finally, opportunities for future research are presented. / Krishantering och kommersiell fastighetsförvaltning är två fenomen som på varsitt håll är väldokumenterade men det finns brist på forskning gällande hur krishanteringen ser ut inom fastighetsbranschen. Denna uppsats avser därmed att kombinera dessa och beskriva hur förvaltningen av kommersiella fastigheter hanterar kriser och hur de behöver ändra sitt förvaltningsarbete. Syftet med detta examensarbete är därmed att beskriva hur fastighetsförvaltningen av kommersiella fastigheter har ändrats under en kris med Covid-19 som utgångspunkt. Studien avser att redogöra grunderna för på vilka sätt kommersiell fastighetsförvaltning påverkats och vilka åtgärder som fastighetsförvaltarna har blivit tvungna att vidta. Utifrån den problematik somligger till grund för studien tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Vid insamlingen av data genomfördes flera intervjuer med respondenter som arbetarinom förvaltningsområdet med kommersiella fastigheter. Totalt genomfördes sju intervjuer som transkriberades, kodades och tolkades.  Uppsatsen innehåller också ett metodkapitel där vi ingående beskriver hur studien har genomförts och hur vi tagit hänsyn till medverkande respondenter i studien. Efter metodkapitlet finns ett kapitel där vi presenterar förutsättningarna som är specifika för Covid-19 pandemin. Undersökningens resultat visar att förvaltare som jobbar inom kommersiell förvaltning har behövt vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten för både sig själva, medarbetare och för sina hyresgäster. Hur förberedd de varit inför en liknande kris har varierat och det har även åtgärderna gjort. Resultatet visar även hur kundkontakten ändrats och hur ekonomin i företagen påverkas av åtgärderna de varit tvungna att ta. Efter att resultatet presenterats genomfördes en analys där resultatet sammankopplas med tidigare litteratur. Därefter presenteras en slutsats där vi sammanfattar resultatets huvudpunkter och det redogörs även för studiens bidrag till forskningen. Sist presenteras möjligheter till framtida forskning.

Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion. / In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.

Syftet med denna studie är undersöka projektledarens upplevelse kring krishantering genom att undersöka den aktuella situationen med Covid-19 samt vilka nya utmaningar dem stöter på grund av pandemin. För att ta reda på detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiens urvalsprocess var målinriktat till projektledare från byggbranschen. Datamaterialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem teman. Resultatet i studien visar på ett krishanteringsplan är ett viktigt verktyg när en kris väl inträffar samt att projektledare med större erfarenhet har lättare att hantera sina arbetsuppgifter under en kris jämfört med nya projektledare. Resultatet visar också att projektledarna har stött på flera utmaningar under en kris såsom kommunikation och social närvaro. En kommunikationsplan bör finnas ifall en kris inträffar för att underlätta för projektledare delegering av arbetsuppgifter samt effektivisering. Distansarbetet på grund av Covid-19 ledde till också att den personliga kontakten mellan projektledaren och medarbetaren minskade vilket skapade en utmaning till projektledare att hålla koll på sina medarbetares mående. / The purpose of this study is to investigate the project manager's experience of crisis management by examining the current situation with Covid-19 and what new challenges they face due to the pandemic. To find out, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The study's selection process was targeted at project managers from the construction industry. The data material from the interviews was analyzed through a thematic analysis and resulted in five themes. The results of the study show that a crisis management plan is an important tool when a crisis occurs and that project managers with greater experience have an easier time managing their work tasks during a crisis compared with new project managers. The results also show that project managers have encountered several challenges during a crisis such as communication and social presence. A communication plan should be in place in the event of a crisis to make it easier for project managers to delegate tasks and streamline operations. The telework due to Covid-19 also led to a reduction in the personal contact between the project manager and the employee, which created a challenge for project managers to keep track of their employees' well-being.