Syftet med detta examensarbete var att undersöka om regnbäddar utnyttjas till sin fulla kapacitet avseende dess multifunktionalitet i relation till miljönytta och klimatförändringar. Mer konkret ämnade studien att ta reda på om regnbäddar kan användas till att både ta hand om ökade regnmängder och skapa en magasinering av vatten för torrperioder. Vidare syftade studien till att förstå vilka möjligheter, hinder och utmaningar det finns vid implementering av regnbäddar utifrån klimatanpassningssynpunkt eftersom klimatförändringarna leder till både stora vattenmängder och extrema torrperioder. Strategiskt urval och snöbollsurval användes som urvalsmetod i enlighet med Bryman (2018) för att välja ut relevanta informanter inför utförandet av semistrukturerade intervjuer. Kodning av empirin visade att där fanns en stor variation av möjligheter, hinder och utmaningar.  Resultatet visade att både möjligheter, hinder och utmaningar förekommer i de två kustkommunerna relaterade till implementeringen av regnbäddar med kombinerade användningsområde. Resultatet påvisade att regnbäddar ofta implementeras för att uppfylla en fördröjande funktion. Dessutom framkom det att regnbäddar erhåller multifunktionalitet utifrån dess utformning, konstruktion och placering. Slutsatsen är att regnbäddar inte implementeras i de två undersökta kustkommunerna i syfte att samtidigt omhänderta stora vattenmängder vid skyfall, öka infiltrationen i områden med hårdgjord mark, rena regnvatten och magasinera vatten för användning vid torrperioder för bevattning av grönstruktur. Alltså kombineras inte olika användningsområden i regnbäddar. Det främsta syftet som regnbäddar implementeras för är fördröjning av vatten och därmed köpa sig tid så att ledningsnätet blir mindre belastat. / This bachelor thesis examined if rain gardens are used to their full capacity regarding their multifunctionality in relation to environmental benefits and climate change. More specifically, the study aimed to examine if rain gardens can be used to take care of increased rainfall and create a self-storage of water for dry periods. Furthermore, the study aimed to understand which opportunities, barriers and challenges there are implementing rain gardens from a climate adaptation point of view. Since climate change leads to both large amounts of water and extremely dry periods. Strategic sampling and snowball sampling has been used as sampling methods in accordance with Bryman (2018) to select relevant informants for the performance of semi structured interviews. Coding of the empirical data showed that there are a variety of opportunities, barriers and challenges. The result showed that there are both opportunities, barriers and challenges when it comes to implementation of rain gardens with combined functions in the two coastal municipalities.  The result also showed that rain gardens often are implemented with the purpose of fulfilling a delaying function. In addition, it emerged that rain gardens acquire multifunctionality based on how they are designed and their placement. The study’s conclusion is that rain gardens in the two coastal municipalities are not implemented in purpose to dispose large amounts of water during heavy rainfall, increase infiltration in areas with hard soil, purify rainwater and store water for usage during dry periods for irrigation of green structure. Therefore, different functions are not combined in rain gardens. The primary purpose for which rain gardens are implemented is to delay water and gain more time so that the pipeline system is less affected.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.

I Sverige förväntas klimatförändringar leda till ökad nederbörd med kraftiga skyfall samt längre regnvaraktighet, vilket resulterar i att en större mängd vatten behöver tas omhand. I urbana miljöer kan detta bli svårare eftersom mängden tillgängliga ytor minskar och andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till en snabb dagvattenavrinning med större tillförsel av föroreningar till recipienten. För att planera inför ett framtida klimat där både risken för översvämning och statusen på vattenkvaliteten inkluderas, kommer det krävas att höga krav på kommuners dagvattenhantering ställs. Ett sätt för kommuner att planera för detta är att implementera en dagvattenstrategi, vilket är en långsiktig plan som behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt vid drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Stockholms stad är en av kommunerna i Sverige med förorenade ytvattenförekomster som inte når upp till en god vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. För att ta itu med detta problem har Stockholms stad antagit en dagvattenstrategi, vilket inkluderar en åtgärdsnivå som ställer krav på hur stadens dagvatten ska hanteras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsnivån gäller för alla ny- och ombyggnationsprojekt och inkluderar ett dimensioneringskrav där dagvattenanläggningar ska dimensioneras utifrån ett regndjup på 20 mm för att uppnå en reningseffekt på minst 70% för fosfor, koppar och zink. Regndjupet motsvarar enligt åtgärdsnivån att 90% av de enskilda nederbördstillfällena under ett år som är mindre än eller lika med 20 mm nederbörd omhändertas. Åtgärdsnivåns dimensioneringskrav har resulterat i att stora ytor behöver tas i anspråk för dagvattenhantering i Stockholm, vilket inte alltid är möjligt då det är stor konkurrens om ytorna. Vid beräkning av dimensioneringskravet togs det inte i beaktning att i vissa dagvattenanläggningar sker det en kontinuerlig avtappning under ett pågående regn. Kontinuerlig avtappning innebär att det sker ett utflöde från dagvattenanläggningen genom t.ex. dräneringsrör eller exfiltration. Detta innebär att dimensioneringskravet skulle kunna frångås för dessa anläggningar. Rapporten ämnar därför att utreda åtgärdsnivåns dimensioneringskrav samt de beräkningar som ligger till grund för kravet. Utredningen görs genom en litteraturstudie samt en fallstudie för en dagvattenanläggning i form av en växtbädd (som har kontinuerlig avtappning), där modelleringsverktygen Mike Urban och StormTac appliceras. I Mike Urban undersöks det vilket regndjup som motsvarar att 90% av den årliga avrinningsvolymen omhändertas. För att undersöka vilken reningseffekt som de modellerade regndjupen ger upphov till används StormTac, som beräknar reningseffekten för fosfor, koppar och zink. Resultatet visar att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå framförallt eftersom tillvägagångssättet inte presenteras till fullo. Modelleringsresultatet i Mike Urban visar att ett regndjup på 10 mm är tillräckligt för att omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen då hänsyn tas till avtappning. Däremot visar StormTac resultatet att en reningseffekt på minst 70% är svårt att garantera för de undersökta föroreningarna även om växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå, så kan det ändå anses vara bra att staden har ett dimensioneringskrav. Detta för att säkerställa i detaljplanen att tillräcklig yta planläggs för omhändertagande av dagvatten. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker samt att ytterligare kompletteringar görs till åtgärdsnivån för att skapa tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. / The effect of climate change is expected to cause an increase in precipitation with greater frequency and intensification in Sweden, which results in a larger amount of water that needs to be managed. In urban environments this could be challenging since useable spaces for stormwater management decreases and the portion of impervious areas increases, which leads to a rapid stormwater runoff and a higher release of pollution to receiving waters. To be able to plan for a future climate where both the risk of flooding and the quality of water bodies are included, higher demands need to be set on municipalities’ stormwater management. One way for municipalities to reach the demands is to implement a stormwater management strategy, which is a long-term plan that treats stormwater management at new constructions, reconstructions, change of land use and for operation and maintenance of buildings and facilities. Stockholm municipality is one of the municipalities in Sweden with polluted surface water bodies that does not meet the requirements of the Environmental Quality Standards (EQS) and the Water Framework Directive. To address this problem, Stockholm municipality has implemented a stormwater management strategy, which includes a “remediation standard” (åtgärdsnivå) with guidelines on how the city should handle their stormwater in order to reach the EQS. The guidelines apply to all new and reconstruction projects and includes a “design policy” (dimensioneringskrav) where stormwater facilities should be dimensioned after a rain depth of 20 mm to achieve a retention capacity of at least 70% for phosphorus, copper and zinc. The rain depth of 20 mm corresponds to handling 90% of the rain events that are less or equal to a precipitation of 20 mm during a year. The design policy has resulted in large areas in Stockholm being devoted to stormwater management. However, this is not always possible since there is a great competition regarding available spaces in urban areas. During the development of the design policy, no consideration was made to continuous outflow during rainfall in stormwater facilities. This means that the design policy could be deviated for these facilities. Therefore, the aim of the thesis is to investigate the remediation standard and the underlying computations in the design policy. The investigation consists of a literature study and a case study for a stormwater facility consisting of a rain garden with continuous outflow, where the modeling tools Mike Urban and StormTac are applied. In Mike Urban it is investigated which rain depth that corresponds to handling 90% of the yearly runoff. To investigate which retention capacity the modelled rain depths generates, StormTac is used. The retention capacity was estimated for phosphorus, copper and zinc. The results indicate that there are several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, especially since the full procedure is not presented. The modeling results from Mike Urban show that a rain depth of 10 mm is enough to handle 90% of the yearly runoff. On the other hand, the StormTac results indicate that a retention capacity of at least 70% will be difficult to ensure even though the rain garden is able to handle 90% of the yearly runoff. Despite the several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, it could nonetheless be considered better for the city to have a design policy to ensure that enough space is available to manage stormwater. However, it is important that the remediation standard is continuously updated and adapted to new research and technologies. Further amendments to the remediation standard need to be made to create clarity for when the design policy is applicable.

Introduktion: Många städer i Sverige har fler lågpunkter i sin terräng och är drabbadevid kraftigt regn. Förtätning i städerna förvärrar ofta problemet ytterligare då mängdenhårdgjorda ytor utökas samtidigt som tillgänglig mark för dagvattenhantering minskar.Detta gör att dagvattenflöden som behöver hanteras kan vara mycket stora och avrinnamycket snabbt. Därför är det viktigt att städerna får till en långsiktig och hållbardagvattenhantering som klarar dagens och framtidens klimatförändring. Denna rapportska undersöka hur Karlstad och Växjö kommun arbetar och planerar för den ökaderisken av skyfall samt studera de olika lösningarna som används idag. Rapporten skaäven identifiera vilka omkringliggande faktorer som påverkar dagvattenlösningarna. Metod: Först har det utfört en litteraturstudie för att fördjupa kunskaper och få en bravetenskaplig grund som är baserad på ämnet. För att kunna svara på frågeställningar såhar det genomförts två fallstudier och tre intervjuer med respondenter från VAavdelningen på Växjö och Karlstad kommun samt en expert. Sedan utfördesdokumentanalys av respektive kommuner utifrån planbeskrivning, hållbarhetsindexsamt dagvattenutredningen för att kunna få så omfattande material som möjligt. Resultat: Planeringen och arbetet har påbörjats genom att en skyfallskartering ochförsta konsekvensanalys framtagits. Ingen fullständig handlingsplan har framställts avde tillfrågade kommunerna. För att komma igång med arbetet ska Karlstad kommunanställa en skyfallssamordnare. Lösningar som används mest i kommunerna ärreningsdammar, utjämningsmagasin, gatuhantering och förnyelse av ledningsnätet.Speciell lösning i Växjö kommun är reduktion av dagvattentaxan. Platsen som skaåtgärdas, kunskap, lagar, tidsåtgång och VA avdelningens samarbete medfastighetsägare och andra avdelningar i kommun är viktiga beståndsdelar som påverkarimplementeringen av olika lösningar. Analys: Av resultatet kan slutsatserna dras att kommunerna arbetar och planerar välmed den ökade risken av skyfall i sårbara lågstråk. Mer arbete kan dock göras genomatt framställa en handlingsplan anpassad efter VA. Vilken lösning som tillämpas berorpå en del faktorer. Klimatförändringen som är en viktig faktor tar kommunerna hänsyntill i planeringen och arbetet genom att säkerhetsfaktor tilläggs fördagvattenanläggningar och vid dimensionering av ledningsnätet. Arbetet fortsättergenom att få ett gott samarbete mellan VA-avdelningen och teknikavdelningarna ikommunen samt fastighetsägare då det ofta leder till en god och noga förberedd lösning.Kommunerna förklarar att använda sig av kosteffektiva lösningar är viktigt dåfinansiering kommer ifrån VA-taxan. Det spekuleras i att en förändring i lagen som gerVA avdelningen möjlighet att få finansiera för skyfalls åtgärder hade minimeratöversvämningsriskerna. Diskussion: Resultatet anses vara användbart då kommunerna kan ta del av varandrasplanering och arbete samt hjälpa varandra i utvecklingen av hållbaradagvattenlösningar. Resultatet främjar en större förståelse kring vilka faktorer somligger till grund för de valda lösningarna. Generaliseringen av resultatet kan sättas ifråga eftersom det är platsspecifikt. Men det går att tillämpa eftersom förståelsen ökarkring hur man kan hantera ett liknande problem på en annan plats eller kommun. / Introduction: Many cities in Sweden have many low points in their terrain and areaffected by heavy rain. Urban sprawl often exacerbates the problem by increasing theamount of paved surfaces while reducing available land for stormwater treatment. Thismeans that stormwater flows that need to be managed can be very heavy and drainquickly. It is therefore important that cities achieve long-term sustainable stormwatermanagement that can cope with current and future climate change. This report willexamine how Karlstad and Växjö municipalities are working and planning for theincreased risk of stormwater and study the different solutions currently in use. Method: This report began with a literature study to deepen knowledge and get a goodbase. In order to answer the research questions, two case studies and three interviewswere conducted with respondents from the Water and Wastewater Departments ofVäxjö and Karlstad Municipality. One expert was also interview. Document analysiswas then carried out based on the plan description, sustainability index and thestormwater study in order to obtain as comprehensive material as possible. Results: The planning and work started with the preparation of a flood mapping and afirst impact assessment. No full action plan has been prepared by the consultedmunicipalities. In order to start the work, Karlstad will employ a rainfall coordinator.Most common solutions used in municipalities are treatment ponds, levellingreservoirs, street management and renewal of the sewerage and stormwater system. Aspecial solution in Växjö is the reduction of stormwater tax. Location, knowledge, laws,time and the cooperation of the water department with property owners and otherdepartments in the municipality are important elements that influence theimplementation of different solutions. Analysis: From the results it can be concluded that the municipalities are working andplanning well with the increased risk of rainfall in low-lying areas. However, morework can be done by producing an action plan adapted to these areas. The solutionapplied depends on a number of factors. These factors are adding safety factors tostormwater facilities and increasing the capacity of the pipeline system. The work iscontinued through good cooperation the different technical facilities in themunicipalities but also property owners as it often leads to a good and carefullyprepared solution. The municipalities explain that using cost-effective solutions isimportant because the funding comes from the water and wastewater departments tax.It is speculated that a change in the law allowing the water and wastewater departmentto receive funding for stormwater measures would have minimized flood risks. Discussion: The results are considered useful because the municipalities can learn fromeach other's planning and work as well as help each other in developing sustainablestormwater solutions. The result promotes a better understanding of the factorsunderlying the chosen solutions. The generalization of the results can be questioned asit is site-specific. However, it can be applied because it increases understanding of howto address a similar problem in another location or municipality.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1. Projektet ritas av White arkitekter och ska certifieras enligt BREEAM och där nå den högsta klassningen Outstanding. Hållbar användning av mark och vatten är därför en av de viktiga frågorna i detta projekt. Syftet med arbetet är att omarbeta ett gestaltningsförslag av PARK1´s takpark samt att presentera lösningar för dess dagvattenhantering. Detta utförs med hänsyn till framtida klimatförändringar och byggnadens vattenkretslopp samt samordning och tillgänglighet. Arbetet utförs främst genom litteraturstudier, men har också kompletterats genom samtal, diskussioner och studiebesök. AutoCAD, SketchUp och Photoshop används för att illustera den planerade parken samt dess växter, funktioner och konstruktionslösningar. Dimensioneringen av brunnar och stammar görs med hänsyn till 100-årsregn för att klara framtida klimatförändringar. Med hjälp av nederbördsstatistik beräknas sannolik nederbörd för parken, denna mängd motsvara det dagvatten som ska hanteras lokalt. Avrinningsytan går från att vara en parkeringsplats där allt dagvatten belastar VA-nätet till att bli en takpark där dagvattnet utnyttjas till bevattning och 25 procent av byggnadens WCspolning. Dagvattnet blir direkt på platsen omvandlat till spillvatten och som följd blir tillförseln till vatten- och avloppsnätet från byggnaden jämn och stabil och färskvattenförbrukningen sänks. / As a result of ongoing urbanization, natural conditions for rain and meltwater to infiltrate in the ground and regress to the natural water cycle have disappeared in cities. About half of the stormwater in Stockholm is transported through the municipal water sewerage system directly to sewage treatment works. The flow of stormwater varies vigorously, causing flow peaks that overburden the system and treatment works. The aim should be to handle and use the stormwater locally instead of releasing it to the system. The focus of this bachelor thesis is how stormwater from a soon to be built construction project in Stockholm can be handled. The project, PARK 1, is designed by the architectural  firm White Arkitekter and is set to be BREEAM certified and to reach the classification outstanding. Therefore, sustainable use of land and water resources is one of the key matters in the project. The purpose of the study is to rework a existing design proposal for the rooftop garden planed on PARK1 and present solutions for stormwater usage. Consideration must be taken to future climate changes, coordination among disciplines and accessibility. The work was conducted mainly through literature studies and complemented by discussions and site visits to reference projects. AutoCAD, SketchUp and Photoshop were used to illustrate plans and details of the park proposal with its plantations, activities and technical solutions. Estimations of the quantity of roof outlets and dimensions of vertical downpipes were made for 100-year rain conditions. Through quantitative analysis of precipitation statistics the expected precipitation were calculated. Which after runoff covers the irrigation needs of the  park and 25 percent of the water needed for flushing of the buildings WC:s. The runoff surface is altered from being a parking lot where all stormwater ends up in the municipal water sewerage, to a rooftop garden where all of the stormwater is handled locally. This allows stormwater to be transformed into wastewater on sight, thereby contributing to a steady flow in sewer pipes in addition to help lower the buildings fresh water consumption.

The shrinking of permeable areas in favour of urban development is a phenomenon described in both scientific literature and policy documents. Changes in rainfall intensity and frequency following climate change are expected, but predicting the exact magnitude of these changes remains unclear. The uncertainty of what we will have to face in the future and when it will happen causes a blur of activities that may successively influence the mitigation of climate change. This study aims to explore and understand sustainable stormwater management within nature-based solutions (NBS) by reviewing both scientific and grey literature, as well as development plans in a specific area in southern Stockholm. Both risks and benefits of NBS implementation in urban stormwater management have been reviewed and described. Moreover, it is found in the literature that conceptual ambiguities and uncertainties of the NBS concept lead to weaker decision-making and planning processes. The goal of this study was to understand stormwater management recommendations for climate change mitigation, how these recommendations relate to detailed planning documents, what types of solutions are considered and proposed in the planning process, whether there is a link between the NBS and the proposed solutions, and finally, whether spatial analysis can help in the planning process in locating the strengths and weaknesses of the planned construction in flood-prone areas. The results of this study indicates whether the selected detailed development plans follow the recommendations of strategic documents. Detailed planning documents followed the recommendations to a limited extent. Moreover, in terms of spatial analysis, the analysed plans rarely referred to Skyfallsmodell, the model used to represent the flood-risk caused by 100-year rain event. In one of the cases of the early-stage detailed development plan, the new construction area were proposed inside an area with significant risk of flooding. The use of spatial analysis could help urban planners to identify both areas unsuitable for development and locate places suitable for NBS implementation. / Minskningen av genomsläppliga markområden till förmån för stadsutveckling är ett fenomen som beskrivs i både vetenskaplig litteratur och policydokument. Förändringar i nederbördsintensitet och storlek efter klimatförändringar förväntas, men det är fortfarande svårt att förutsäga den exakta storleken på dessa förändringar. Osäkerheten om vad vi kommer att behöva möta i framtiden och när det kommer att hända orsakar en oklarhet kring vilka aktiviteter som kommer att kunna påverka och mildra effekterna av klimatförändringarna. Denna studie syftar till att utforska och förstå hållbar dagvattenhantering genom naturbaserade lösningar (NBS) genom att granska både vetenskaplig och grå litteratur, samt utvecklingsplaner i ett specifikt område i södra Stockholm. Både risker och fördelar med NBS-implementering i urban dagvattenhantering har granskats och beskrivits. Dessutom framgår av litteraturen att begreppsmässiga oklarheter och osäkerheter i NBS-begreppet leder till svagheter i beslutsfattande och planeringsprocesser. Målet med denna studie var att förstå rekommendationer för dagvattenhantering för att mildra klimatförändringar, hur dessa rekommendationer relaterar till detaljerade planeringsdokument, vilka typer av lösningar som övervägs och föreslås i planeringsprocessen, om det finns en koppling mellan NBS och de föreslagna lösningarna, och slutligen - om rumslig analys kan hjälpa till i planeringsprocessen för att lokalisera styrkor och svagheter med den planerade konstruktionen i översvämningsutsatta områden. Resultaten av denna studie indikerar hur de valda detaljutvecklingsplanerna följer rekommendationerna i strategiska dokument. Detaljerade planeringshandlingar följde rekommendationerna i begränsad omfattning. Dessutom, när det gäller rumslig analys, hänvisade de analyserade planerna sällan till Skyfallsmodellen, som används för att representera översvämningsrisken orsakad av 100-årsregn. I ett av fallen med en tidig detaljplanen föreslogs nybyggnadsområdet inom ett område med stor risk för översvämning. Användningen av rumslig analys skulle kunna hjälpa stadsplanerare att identifiera både områden som är olämpliga för utveckling och att lokalisera platser som är lämpliga för implementering av NBS.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved. This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management. The information is digitized and made available to all affected departments in the municipality via the internal GIS. Through literature review this thesis highlights even the legal provisions for the supervision and its importance to the environmental quality standards and also consider the importance of the expected climate change for the stormwater pollution. The work emphasizes the importance of increased information flow and communication between the different actors that are significant for surface water management and environmental quality standards for water. For being able to look at the examination area from an international perspective the essay does a simpler comparison of the municipal supervision of stormwater management between Sweden and the state of Schleswig Holstein in Germany. / EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser och ska säkra en god vattenkvalitet i Europas vattenförekomster. Utsläpp av förorenat dagvatten till recipienterna kan vara ett hot för deras ekologiska och kemiska status. Kommunerna har tillsynsansvar för miljökvalitetsnormerna (MKN) och därför behov att få kunskap om nuvarande dagvattenhantering, förväntad föroreningsgrad av utsläppen och eventuella lämpliga reningsåtgärder för att säkerställa att målet med en god vattenkvalitet uppnås. Arbetets syfte är att hjälpa till att skaffa denna kunskap i exempelfallet Vallentuna tätort och förbereda framtida tillsyn så att det kan göras en bedömning av hur pass mycket utsläppet av förorenat dagvatten till den lokala recipienten är ett hot för dess status. Med hjälp av kartor, flygbilder, platsobservationer och enskilda samtal kartläggs områden där man kan förvänta sig uppkomsten av måttligt till starkt förorenat dagvatten. Föroreningsgraden vid utsläppspunkterna bestäms utifrån markanvändning uppströms och använder schablonvärden enligt handläggarstödet "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). Undersökningen pekar ut 100 områden som har behov av tillsyn rörande deras dagvattenhantering. Informationen digitaliseras och görs tillgänglig för alla berörda enheter i kommunen via det interna GIS-systemet. Genom granskning av litteraturen belyses bl.a. även de rättsliga bestämmelserna för tillsynen och dess betydelse för miljökvalitetsnormerna samt att det tas hänsyn till förväntad klimatförändring. Arbetet betonar vikten av ett ökat informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna som har betydelse för dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormerna för vatten. För att se på uppsatsens undersökningsområde ur ett internationellt perspektiv görs även en enklare jämförelse av tillsynen för dagvattenhanteringen mellan Sverige och förbundslandet Schleswig Holstein i Tyskland.

Förekomsten av vattenrelaterade problem som extrem nederbörd, översvämningar, torka och vattenbrist kommer att öka i urbana områden till följd av de globala klimatförändringarna. Sponge city-konceptet är ett urbant dagvattenhanteringssystem som lanserades i Kina och syftar till att förbättra vattenhanteringen i städer genom att återställa stadens kapacitet att absorbera, infiltrera, lagra och rena vatten. Den här studien syftade till att undersöka om sponge city-konceptet hade kunnat implementeras i Malmö genom att besvara frågeställningen ” Vilka möjligheter respektive hinder finns det för Malmö att implementera sponge city-konceptet?”. Genom en systematisk litteraturstudie och innehållsanalys i kombination med det teoretiska ramverket som baserades på konceptet sårbarhet för klimatförändringar visade resultatet på att det både finns en del möjligheter men också hinder. Det huvudsakliga hindret som identifierades är att en stor del av marken i Malmö består av täta moränleror vilket utgör ett hinder för de infiltrationsåtgärder som ingår i sponge city-konceptet. Några möjligheter som identifierades är att sponge city-konceptet kan minska känsligheten för skada som uppstår i förhållande till exponeringsnivån, samt att Malmös anpassningskapacitet är relativt hög. På grund av att den här studien enbart undersökte specifika fysiska/miljömässiga aspekter inom sponge city-konceptet krävs däremot fler studier som tar hänsyn till fler aspekter om en implementering av konceptet skulle bli aktuell. / The occurrence of water related problems such as extreme precipitation, floods, drought and water scarcity will increase in urban areas as a result of global climate change. The sponge city-concept is an urban stormwater system launched in China and aims to improve the water management in cities by restoring the city’s capacity to absorb, infiltrate, store and purify water. This study aimed to investigate if the sponge city-concept could be implemented in Malmö by answering the question “What possibilities and obstacles exist for Malmö to implement the sponge city-concept?”. Through a systematic literature review and content analysis in combination with the theoretical framework, which was based on the concept climate change vulnerability, the results showed that there are some possibilities but also obstacles. The main obstacle that was identified is that the ground in Malmö largely consists of dense moraines which forms an obstacle for the infiltration measures that are included in the sponge city-concept. Some possibilities that were identified is that the sponge city-concept can decrease the sensitivity to harm that occurs in relation to the exposure level but also that Malmö’s adaptation capacity is relatively high. However, because this study only investigated specific physical/environmental aspects within the sponge city-concept, more studies that consider more aspects are required if an implementation of the concept would become prevailing.