In order to efficiently manage the large amounts of video data stored in a digital video archive, computerized management systems must be developed for storing and making the video available to users. In this thesis, we study tertiary storage technologies and storage architectures for storing and retrieving digital video in video archives. We evaluate serpentine tape as a storage medium for digital video. In order to increase the performance of storage systems using serpentine tape, we present and evaluate a detailed access-time model for serpentine tape and a novel scheduling algorithm for optimizing concurrent accesses to the tape. The scheduling algorithm is used for evaluating serpentine tape for storing images and video sequences. The main conclusion is that by using the access-time model and the proposed scheduling algorithm, it is possible to achieve significant improvements in initial latency, average access time, and the number of requests that can be served by a single tape drive. Tertiary storage technologies including magnetic tape and DVD are evaluated for use in digital video archives. The evaluation is performed using a simulator of the storage system of a video archive. The simulation model is based on the architecture of the Elvira~II video archive server. Different configurations for the storage system are evaluated with regards to performance and cost. In the evaluation different allocation strategies, access distributions, and user loads are studied. The effect of using a cache based on magnetic disks is investigated. The main conclusion is that the choice of architecture and storage technology for a video archive depends on the user generated load, the size of the requested video sequences, and the access distribution for the stored videos. It also depends on whether throughput, response time, storage cost, or cost per retrieved video is the main evaluation criterion. Furthermore, we show that a video archive based on DVD as the main storage technology outperforms a video archive using magnetic tape, and that including a relatively small disk cache in most cases improves the performance and reduces the total cost of the archive. The ideas and results presented in this thesis are also useful outside the video archive context. The strategies and results are beneficial for applications that require hierarchical storage management systems for managing large data volumes.

I dagens samhälle använder 2.7 miljarder människor internet, vilket motsvarar 39 % av världsbefolkningen (ICT, 2013). Internetanvändandet ökar och den snabba utvecklingen är en av de absolut största förändringarna i vår generation (Dicken, 2007). Mängden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). År 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde månad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskåp med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internetanvändandet ökar och datalagringen ökar, vilket är en trend som även medför en fysisk utbredning, Internets fysiska dimension. Denna trend inbjuder till att nya affärsmöjligheter skapas. Ett praktiskt fall som behandlar samtliga av dessa områden är Facebooks byggande av serverhallar i Luleå, vilket är en mångmiljardsatsning. Uppsatsen inriktar sig på att undersöka vem som tagit tillvara på affärsmöjligheten, identifierade en ökad efterfrågan av datalagring och fick Facebook att etablera sig i Luleå. Avsikten är att beskriva personens entreprenöriella tillvägagångssätt. Arbetet är en s.k. tvåstegsraket. Första fasen är att identifiera personen för att sedan beskriva dennes entreprenöriella tillvägagångssätt. Metodmässigt har en kvalitativ undersökning genomförts med ett deduktivt synsätt. Studien har en beskrivande design och det främsta insamlingsverktyget har varit semistrukturerad intervju.  Det entreprenöriella tillvägagångssättet beskrivs genom fyra faser, från förarbetsfasen till avslutningsfasen, där olika entreprenöriella faktorer för respektive fas framgår. Det entreprenöriella tillvägagångssättet diskuteras utförligt i slutet av uppsatsen, men kan sammanfattas enligt följande: Faser – Entreprenöriella faktorer 1. Förarbetsfasen – Relationer, Bryter ny mark och Beslut. 2. Planeringsfasen – Beslut samt Fart och tvära kast. 3. Genomförandefasen – Relationer och Måldriv. 4. Avslutning/utvärderingsfasen – Bryter ny mark och Måldriv. / In todays society 2.7 billion people use the Internet, which represents 39% of the world population (ICT, 2013). Internet usage is growing and the rapid development is one of the biggest changes in our generation (Dicken, 2007). The amount of data sent and processed is increasing parallel with technology and the Internet rampage (Plant 2011). In 2012 2.5 exabytes of data was created every day, and this colossal number doubles every 40 months. This equates to 50 million file cabinets with paper subtitled (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internet usage is increasing, and data storage is increasing, a trend that also brings a physical distribution, the Internet's physical dimension. This trend creates new business opportunities. A practical case dealing with all of these areas is Facebook’s data centers based in Luleå, which is a multi-million dollar venture. This thesis focuses on who took advantage of the business opportunity, identified an increased demand for data storage and got Facebook to establish itself in Luleå. The intention is to describe the person's entrepreneurial approach. The work is divided according to a two-stage development. The first phase is to identify the person and then describe their entrepreneurial approach. In terms of methodology, a qualitative study was conducted with a deductive approach. The study has a descriptive design and the primary collection tool has been semi-structured interview.  The entrepreneurial approach is described by four phases, from preparatory work to completion, where various entrepreneurial factors of each phase are indicated. This entrepreneurial approach is extensively discussed in the conclusion of the thesis, but it can be summarized as follows:   Phases – Entrepreneurial factors: 1. Preparatory work phase – Relationships, Breaking new ground, and Decision. 2. Planning Phase – Decision, and Speed & abrupt shifts. 3. Implementation phase – Relationships, and Goal drive. 4. Completion/evaluation phase – Breaking new ground, and Goal drive.

No description available.

I databasapplikationer är det viktigt att kunna minska belastningen på en databas i syfte att minska responstiden. Detta kan exempelvis åstadkommas med hjälp av olika metoder för temporär lagring av data, något som studerats i detta arbete. De metoder som utvärderats och jämförts i detta arbete är Redis och memcached. Utvärderingen jämförde Redis och memcached med avseende på minnesanvändning, CPU-användning och tidsåtgång för hämtning av data i respektive cache. Dessa egenskaper beräknades med hjälp av verktygen SYSSTAT och valgrind. Det visade sig i slutändan att den interna fragmenteringen i memcached är dess största nackdel, medan Redis är något långsammare än memcached när det gäller att hämta stora mängder data. Utifrån de resultat som anskaffats var det tänkt att använda den metod som är mest lämpad för SysPartners ändamål, vilket ansågs vara Redis.

Title: Information storage - A growing problem? Authors: Göran Svanhall Pär Truedsson Erik Ponnert Tutor: Bengt Carlsson Problem: Every day companies, regardless of size, produces new information that needs to be stored. In the information society of today, the characteristics of the information changes both in size and complexity. This results in higher demands on which storage solution that suits the company and their field of business. New and more innovating storage solutions enters the market, but are they necessary to smaller companies of development active in the IT society? Questions to Answer: Is data storage a growing problem for companies of development active in the IT society? How do traditional storage solutions manage the information growth of today? How urgent is the need of a new storage solution? Which features are prioritized in the future storage solution? Method: By performing a quantitative survey we delivered an inquiry to several companies, which answers will help us answering our above mentioned questions. Conclusion: The consulted companies experience no growing problems what so ever regarding their existing storage solution. / Titel: Datalagring - Ett växande problem? Författare: Göran Svanhall Pär Truedsson Erik Ponnert Examinator: Bengt Carlsson Problemområde: Varje dag framställer företag, stora som små, ny data som skall lagras och i dagens IT-samhälle växer komplexiteten och mängden data konstant. Några av de faktorer som till stor del påverkar denna utveckling är marknadens förväntningar på att företagen skall vara online dygnet runt, ha snabba accesstider och ha en god säkerhet. Informationen har ändrat skepnad i det avseendet att förekomsten av ljud, bild och video inte längre hör till ovanligheterna, vilket resulterar i allt större filer som sedan skall lagras. En ytterligare faktor som bidrar till ökade datamängden är företagens förståelse för hur gammal information, såsom källkod, dokument etc. kan vara av stor betydelse i framtiden. Detta i sin tur ställer högre krav på vilken lagringslösning som tillämpas i verksamheten. Nya innovativa datalagringslösningar gör sitt intåg, men är dessa verkligen nödvändiga för dagens utvecklingsföretag inom IT-sektorn? Frågeställning: Är datalagring ett växande problem hos utvecklingsföretag i IT-branschen? Hur klarar traditionella datalagringslösningar av dagens informationsmängd? Hur akut är problemet/behovet av en ny lagringslösning? Vilka egenskaper prioriteras vid valet av en framtida lagringslösning? Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ undersökning i form av en enkät som skickas till ett flertal företag. Deras svar utgör grunden till besvarandet av ovan nämnda frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att det inte föreligger något växande problem vad gäller våra tillfrågade företag och deras datalagringslösning. / Göran Svanhall 0709275506 Pär Truedsson 0705646486 Erik Ponnert 0703682335

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende. Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant. Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form. / The project revolves around the idea of a storage format, shaped like a table, that's not bound to a specific platform or a specific file system and that has capabilities to work as a cloud service. This storage format is also a bit more advanced than a regular table because it has three dimensions. The idea came from a lecture about Google app engine where it was explained that google uses a self made system called BigTable for storing large amounts of data. This project is similar to BigTable but is built from scratch and has key features such as being open source and is based on Java for platform independency. The purpose of this project is to create a simple platform for data storage that can be used as a cloud service and where the underlying technology is able to utilize a wide variety of systems and hardware. By using limited computing resources you are supposed to be able to create a data storage where the traditional file server is phased out and the modern cloud concept is used in its place. It would in theory be possible to create a global storage network with almost unlimited storage capacity though in practice it may be more suitable for private clouds. Also it doesn't matter if you only have one server or several hundreds of them, to the user it will function just the same. This project takes on the problem of solving data storage in an economical, scalable and usable way. It also solves the issue of versioning data, something that similar services don't offer, take good money for or only offer in a limited form.

Sedan företag började använda sig av internet som ett verktyg för sitt arbete har bekymmer uppstått som de inte haft tidigare, som hur företagsdata ska lagras, vad för utrustning som är bäst för deras behov. Genomförandet av arbetet delades in i tre delar, där det första var att ta reda på vilka olika datalagringslösningar som fanns och användes i servermiljöer. Detta gjordes via litteraturstudier. Den andra delen var att intervjua kundföretag om deras lagringslösningar samt intervjua leverantörer av datalagringslösningar med ett antal frågor som berörde deras datalagringlösning(ar), rekommendationer och framtidsutsikten för datalagring. Den tredje och slutgiltiga delen var att skriva samman analysen över den information som tillförskaffats och de iakttagelser som gjorts. Resultatet av intervjuerna visade på flera pålitliga och snabba alternativ för datalagring som kunder använde och leverantörer sålde.  Lösningar som användes och levererades var NAS(Network Attached Storage), molnlagring av data och SAN(Storage Area Network). Vid genomförande av analysen togs både intervjumaterialet och litteraturmaterialet i beaktning för att kunna komma fram till adekvata slutsatser. Syftet med slutsatserna var att kunna ge ett bra svar på de frågor i frågeställningen som låg till grund för examensarbetet. Vad man har kommit fram till är att det finns inget bra svar för vilken lösning är bäst utan att olika lösningar är anpassad till olika syften och behov.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.

<p>Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka nya krav som kan tänkas uppstå i och med det nya dataskyddsdirektivet, och hur uppfyllandet av dessa krav kan underlättas, i form av riktlinjer utformade för att säkerställa en systemutveckling i enlighet med de säkerhets- och integritetskrav som ställs i och med GDPR. De behov och kravområden som identifierats, har sedan kategoriserats och konkretiserats i form av riktlinjer som skall kunna användas då personuppgifter hanteras. För att belysa hur GDPR kan förändra kravbilden har främst “Privacy by Design”, kravspecificering, samt de allmänna juridiska förändringar GDPR kommer att innebära studerats. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en studie baserad på främst semistrukturerade intervjuer utförts. Detta för att identifiera potentiella nya krav som kan tänkas uppstå i och med det nya dataskyddsdirektivet. Med avstamp i teorin, samt intervjuunderlaget har sex stycken kategorier tagits fram. Dessa är samtycke, Privacy by Design, rätten att bli meddelad om intrång, rätten att bli glömd, dataportabilitet samt rätten till åtkomst. Dessa kategorier har sedan legat till grund för de riktlinjer som utgör resultatet av detta arbete.