<p>Resumen:</p><p>La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término <em>cultura</em> es clave para promover el desarrollo de <em>competencias interculturales</em> en los alumnos. El presente estudio describe la significación de<em> cultura </em>e<em> interculturalidad </em>que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto<em>. </em></p><p>Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de <em>cultura </em>e<em> interculturalidad</em> no siempre conllevan a la comprensión de otras <em>culturas</em> y al desarrollo de <em>competencias interculturales</em> y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.</p> / <p>Sammanfattning:</p><p>Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet <em>kultur</em> viktigt för att främja elevernas utveckling av <em>interkulturella kompetenser.</em> Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av <em>kultur </em>och<em> interkulturalitet</em>, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.</p><p>Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av<em> kultur </em>och<em> interkulturalitet </em>inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av <em>interkulturella kompetenser</em> och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk<em>.</em></p>

Resumen: La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término cultura es clave para promover el desarrollo de competencias interculturales en los alumnos. El presente estudio describe la significación de cultura e interculturalidad que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto. Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de cultura e interculturalidad no siempre conllevan a la comprensión de otras culturas y al desarrollo de competencias interculturales y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas. / Sammanfattning: Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet kultur viktigt för att främja elevernas utveckling av interkulturella kompetenser. Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av kultur och interkulturalitet, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det. Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av kultur och interkulturalitet inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av interkulturella kompetenser och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk.

En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

The main aim of this paper was to find out if and how teachers in upper secondary school use oral feedback when they correct their students' oral mistakes. I also wanted to find out which approach the teachers find most useful and if they use different approaches depending on the error made by the student. I have found that the majority of the teachers find oral feedback as an important tool to help students achieve a higher proficiency in a second and foreign language. My results also show that feedback is most often used when the student makes errors regarding content and pronunciation. Most of my respondents are aware of the necessity of applying different feedback approaches to different errors made by the students. My investigation shows that teachers chose to give feedback on different occasions, both directly, but more commonly, indirectly, to a single student or later on to a full class. Most teachers also prefer a mix of feedback approaches depending on the specific student and situation. My intention with this study has also been to determine what factors influence the students' uptake. My respondents have, among several factors, stressed the importance of comfortable learning situations, students' personal interest and size of group.

The syllabi for the subject English in both Swedish compulsory and upper secondary school state in the core content for English that it should provide the opportunity to learn how to use linguistic strategies in speech, i.e. oral communication strategies. However, we as teachers are not informed by these documents what oral communication strategies are and which ones are to be preferred. For this reason, we as future teachers of English, posed the following research questions: What are oral communication strategies according to the literature, and how are these assessed in terms of being positive and negative strategies? According to research what factors correlate with strategy use, and what are the potential pedagogical implications for the Swedish school context? To answer these questions, we have read and analyzed fourteen different empirical studies regarding communication strategies. The first question was answered by analyzing the empirical studies and relevant theory. We found various definitions in our studies, stemming from different theoretical perspectives. However, they all define oral communication strategies as serving the purpose of furthering interaction. Furthermore, by comparing the definitions in the Swedish syllabi for English and the Common European Framework of Reference for Languages to our literature, we were able to answer the second part of the first question. The literature shows that there is a preference for achievement strategies over avoidance or reduction strategies. To answer the first part of the second question, some studies indicated a positive correlation between strategy use and the level of proficiency. Regarding pedagogical implications, some studies indicate that explicit strategy training has a positive effect on oral performance. Drawing on the results of these studies and the theoretical framework provided, we conclude that achievement strategies are to be preferred and that they should be taught explicitly.

The main aim of the present study was to identify examples of practical grammar instruction methods in an EFL/ESL classroom in Swedish upper secondary school. Data was collected through classroom observations and interviews. Four interview sessions were carried out with five teachers, and twelve observations were conducted in four different English classes. There are conflicting views and attitudes towards the role and place of grammar in EFL/ESL classrooms, but the participants agreed that the main goal of grammar instruction is to help students develop communicative skills. The interview results showed that four of the participants prefer inductive approaches, while the fifth regards deductive approaches as more effective. Characteristics such as student motivation, learning style, and experiences are considered equally vital for the choice of grammar instruction and application. The grammar instruction methods chosen and discussed are based on traditional structuralism, behaviourism, and the progressive natural approaches. Consistent with previous research, an eclectic grammar instruction approach was observed that blends both implicit and explicit methods to meet different learners’ needs. The methodologies which are often practically applied include grammartranslation, audiolingualism, and content- and/or task-based instruction. Nevertheless, a communicative framework using the communicative language teaching methodologies is often in the foreground, resulting in a Systemic Functional Grammar, SFG, approach. / Huvudsyftet med den aktuella studien var att identifieraexempel på praktiska grammatikundervisningsmetoder som används i ämnet engelska som andra- och/eller främmandespråk på gymnasienivå i Sverige. Data samlades in genom klassobservationer och intervjuer. Fyra intervjusessioner genomfördes med fem lärare och det gjordes även tolv klassrumobservationer i fyra olika klasser. Deltagarna hade motstridiga åsikter och attityder angående grammatikens roll och plats i klassrummet, men de var överens om att huvudsyftet med grammatikundervisning är att hjälpa eleverna att utveckla kommunikativa färdigheter. Intervjuresultaten visar att fyra av lärarna föredrar induktiva metoder, medan den femte betraktar deduktiva ansatser som effektivare. Egenskaper såsom lärstil, elevernas motivation och erfarenheter betraktas som lika avgörande för olika metodval och tillämpning. De valda grammatikundervisningsmetoderna som diskuteras i denna uppsats baseras på traditionell strukturalism, behaviorism samt de progressiva, naturliga tillvägsgångsätten. Ett eklektiskt tillvägagångssätt som blandar både implicita och explicita metoder för att möta elevernas behov observeras, vilket är i linje med tidigare forskning. De metoder som ofta praktiskt tillämpas innefattar bland annat grammatik-översättning, audiolingualism samt innehålls- och/eller uppgiftsbaserade instruktioner. Ett kommunikativt ramverk med kommunikativa språkundervisningsmetoder är ofta i förgrunden, vilket resulterar i ett tillvägsgångsätt med fokus på systematisk funktionell grammatik, SFG.

This project is researching how a comedy show on insanity could be created and aims to research the subject of madness and the performance of insanity. What is the creative idiot? How can play be an option for understanding the Other? The research is the phenomenology of crazy as the unknown, the stranger and the other.  This research questions the ethics of the performance as well as its aesthetics. How can crazy perform itself in an international performative arts context? The focus is to understand the Other as the unknown as unavailable to reason and therefore impossible to perform as understandable. The object of research is the conflict between reason and its negation as the unknown stranger.  The result of this project is an idea on how to create this performance, as a way of practicing madness in a safe space and enjoy insanity as a way of producing the not yet known, as a way of playing life. / Det här examensarbetet önskar resultera i en idé till en humorföreställning. Det undersöker tematiken kring galenskap och på vilket sätt det går att gestalta den. Undersökningens fokus är vansinnets fenomenologi och möjligheten till dess gestaltning inom internationell scenkonst.  Detta examensarbete undersöker föreställningens förutsättningar både etiskt och estetiskt via teori och praktik. Hur kan galenskapen gestaltas oavsett tid, plats och form? Fokus kommer först och främst att ligga på själva researchfasen i projektet men delar av materialet kan komma att användas i den framtida föreställningen. Resultatet är en idé till en humorföreställning som gestaltar galenskap och dess bakomliggande teorier om humor som en konflikt mellan förnuft och oförnuft.

The present thesis aims to describe teenagers as peer reviewers and explore possible benefits of giving feedback. My study was carried out in two EFL classrooms in year eight in a Swedish lower secondary school, where the pupils were engaged with the written task to write an informative reply letter in English. The teaching unit included negotiations of a joint criteria list, feedback training, peer review, and the production of first and final drafts of the reply letter. Data were collected from multiples sources: texts produced in class, audio- and video-recordings, questionnaires and interviews. My main findings suggest that pupils can learn about writing from giving feedback. By adopting a reader perspective, the pupils raised their genre and audience awareness. Moreover, the peer-reviewed reply letters served as inspiration both in terms of transfer of structure, such as rhetorical organisation, and of ideas and content. Self-reports indicated that the pupils in my study enhanced their ability to self-assess and edit their own writing, which suggests that transferable skills were developed as a result of peer review. As regards micro-level aspects of writing, reading and commenting on peers’ reply letters seemed to influence a smaller number of pupils to transfer patterns and spelling. In their role as peer reviewers, the pupils successfully identified strengths and weaknesses in their peers’ writing, but the feedback comments did not include much specific formative information. My findings contribute to research on L2 writing and peer feedback by showing that younger learners can benefit from giving feedback. This is significant since previous research has mainly been carried out at university and college level. In addition, by combining text analyses, classroom observation and pupils’ self-reports, my study offers a comprehensive understanding of peer review. / Syftet med min licentiatuppsats är att beskriva tonåringar som kamratbedömare och undersöka möjliga fördelar med att ge feedback. Min studie genomfördes i två engelskklassrum i årskurs åtta i en svensk högstadieskola där eleverna  arbetade med att skriva svarsbrev på engelska. Arbetsområdet inkluderade diskussioner om en gemensam kriterielista, träning i att ge feedback, kamratbedömning och skriftlig produktion av utkast och slutlig version av svarsbrevet. Material samlades in från flera olika källor: de texter som skrevs i klassrummet, ljud- och videoinspelningar, enkäter och intervjuer. Mina resultat visar att elevers eget skrivande kan gynnas genom att ge feedback. Genom att de fick ett läsarperspektiv på sitt skrivande ökade elevernas medvetenhet om genre och mottagare. Dessutom fungerade de brev som eleverna läste och gav feedback på som inspiration, vilket visades genom att de överförde disposition och strukturer, samt idéer och innehåll till sitt eget skrivande. Eleverna uttryckte själva att de förbättrade sin förmåga att självbedöma och rätta sina texter, vilket indikerar att det är möjligt att utveckla överförbara färdigheter genom att bedöma andras texter. Ett mindre antal elever överförde ord och grammatiska strukturer från sina kamraters texter, men överlag påverkades skrivandets mikronivå i mindre utsträckning än makronivån (organisation och innehåll). I sin roll som kamratbedömare kunde eleverna  identifiera styrkor och svagheter i sina klasskamraters texter, men deras feedbackkommentarer innehöll relativt lite formativ information. Tidigare forskning inom området har främst utförts på högskole- och universitetsnivå  och mina resultat bidrar till forskning om skrivande i främmande språk och kamratfeedback genom att visa att också högstadieelevers skrivande kan gynnas av att ge feedback.

Invasive alien species (IAS) pose a serious threat to global ecosystems, economy and human and animal health. The spread of IAS leads to a global depletion of biological diversity, through homogenization of landscapes and reduced genetic variation within species. Canadian goldenrod (Solidago canadensis L.) is an IAS that occurs widely throughout most of Sweden and it is considered to be one of the country’s most problematic terrestrial IAS. The purpose of this study was to investigate the occurrence of the Canadian goldenrod in Värmland county, Sweden, in relation to land use type and soil moisture category. Species observation data was retrieved from the Analysis Portal for Biodiversity Data. National Land Cover Database (NMD) and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes Canadian goldenrod had been associated with. Results of this study shows that there is an association between Canadian goldenrod occurrence and land cover class, which implies that land cover seems to have an effect on the spread of the species. The area of land cover classes within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective land cover classes within Värmland county. Land cover classes such as other open land, artificial surfaces and forests were most commonly found within Canadian goldenrod observations. This indicates that this species occurs with higher frequency on other open land and artificial surfaces, which corresponds with the literature findings. Moreover, the area of certain soil moisture class within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective soil moisture class within Värmland. Among soil moisture classes, mesic-dry soil was most commonly found within goldenrod observations. This did not confirm the hypothesis that Canadian goldenrod occurs more commonly on wet-moist soils. The literature shows that this species has a great ability to adapt to different environments. The outcome of this study suggests that Canadian goldenrod might prefer certain land use categories more or less affected by human activity. This is consistent with previous studies about abundance and spread of invasive species and indicates that human activity is an important factor contributing to the spreading of IAS. / Invasiva främmande arter (IAS) utgör ett allvarligt problem för globala ekosystem, ekonomi och människors och djurs hälsa. Spridningen av IAS leder till en global utarmning av biologisk mångfald, genom homogenisering av landskap och minskad genetisk variation inom arter. Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis L.)  är en IAS som förekommer vitt spridd över så gott som hela Sverige och bedöms vara en av landets mest problematiska invasiva terrestra arter. I denna studie kartläggs utbredningen av kanadensiskt gullris i Värmlands län, i syfte att undersöka om utbredningen kan kopplas till viss typ av markanvändning eller markfuktighet. Artobservationsdata hämtades från Analysportalen för biodiversitetsdata. Nationella Marktäckedata (NMD) och SLU Markfuktighetskarta (klassad) användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser kanadensiskt gullris associerats med. Studiens resultat talar för att det finns ett samband mellan förekomst av kanadensiskt gullris och marktäckeklasser, dvs. marktäckning verkar påverka utbredning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris var inte proportionell till arean för respektive marktäckeklasser inom Värmlands län. Marktäckeklasserna övrig öppen mark, exploaterad mark och skog var vanligast förekommande inom kanadensiskt gullrisobservationer. I studien indikeras att kanadensiskt gullris oftare förekommer inom klasserna övrig öppen mark och exploaterad mark, vilket överensstämmer med litteraturen. Dessutom var arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Värmland. Bland markfuktighetsklasser var torr-frisk vanligast inom kanadensiskt gullrisobservationer. Detta bekräftade inte hypotesen att kanadensiskt gullris har en högre förekomst inom klassen fuktig-blöt, men stöds av litteraturen som talar om artens anpassningsförmåga till olika fuktighetsnivåer. Resultatet av denna studie tyder på att kanadensiskt gullris verkar föredra platser som mer eller mindre påverkas av mänsklig aktivitet, något som går i linje med tidigare studier gällande spridning och förekomst av invasiva arter och lyfter vikten av den mänskliga faktorns betydelse i spridningen av IAS.

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.