This thesis aims to provide recommendations for interfacing two memory-safe programming languages, Rust and SPARK. The comparison of Rust and C/C++, as well as SPARK and C/C++, has been thoroughly researched. However, this level of investigation hasn’t been as extensive between memory-safe languages. SPARK is a subset of Ada, a programming language with a long track record in safety-critical applications. Rust is a multi-paradigm language that has gained popularity since its emergence roughly a decade ago. Both languages implement ownership systems and type safety, which are instrumental in developing safe and reliable software. Memory-safety bugs in code written in C/C++ account for about 70 % of major vulnerabilities in the industry, as reported by organizations such as Microsoft, Apple, and Google. While tools to avoid memory errors exist, code cannot be made safe retroactively, which creates a need for languages designed with safety in mind, such as Rust and SPARK. Combining those two languages is a very promising path for low-level and systems programming and safety-critical applications (automotive, avionics, medical etc.). This thesis identifies best practices for safe bindings between Rust and SPARK, focusing on ensuring memory safety, type safety, and ownership, and then analyzes how to maintain or transfer those properties. The thesis provides clear recommendations based on control study programs and a real-world example using BBQueue, a circular buffer library suitable for embedded systems implemented in both languages. The identified best practices can be used for safe bindings and automated tools/code generation. This thesis fills a gap in existing research, primarily focusing on combining safe and unsafe languages. It provides a valuable contribution to software security and safety-critical systems. / Denna avhandling syftar till att ge rekommendationer för att koppla samman två minnessäkra programmeringsspråk, Rust och SPARK. Sådana kombinationer har redan studerats utförligt mellan Rust/SPARK och de osäkra språken C/C++, men det finns relativt lite information och forskning angående minnessäkra språk. SPARK är en delmängd av Ada, ett språk som har använts i decenier i säkerhetskritiska applikationer. Rust är ett multiparadigmatiskt språk som har blivit populärt sedan dess skapande för ungefär ett decennium sedan. Båda språken implementerar ägarskapssystem och typsäkerhet, vilka är avgörande för att utveckla säkra och tillförlitliga programvaror. Minnesfel i C/C++ står för cirka 70 procent av de stora sårbarheterna i branschen, som rapporterats av organisationer såsom Microsoft, Apple och Google. Även om det finns verktyg för att undvika minnesfel kan koden inte göras säker retroaktivt, vilket skapar ett behov av språk som är designade med säkerhet i åtanke. Att kombinera Rust och SPARK är en mycket lovande väg för systemprogrammering, låg nivå och säkerhetskritiska applikationer (bilindustri, flygavionik, medicinskt etc). Denna avhandling identifierar bästa praxis för säkra bindningar mellan Rust och SPARK, med fokus på att säkerställa minnessäkerhet, typsäkerhet och ägarskap, och analyserar sedan hur man kan behålla eller överföra dessa egenskaper. Avhandlingen ger klara rekommendationer baserade på kontrollstudieprogram och ett exempel med hjälp av BBQueue, ett cirkulärt buffertbibliotek som används i inbyggda system. Dessa resulat kan användas för att skapa säkra bindningar, manuelt eller med ett automatiserat verktyg. Denna avhandling fyller en lucka i befintlig forskning, som främst fokuserar på att kombinera säkra och osäkra språk. Den bidrar värdefullt till programvarusäkerhet och säkerhetskritiska system.

Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas.        En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción.       El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación. / Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning.      Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion.       Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning. / The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education.       This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction.      The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is.

<p>On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (<em>Deutsches Universalwörterbuch</em>).</p><p>The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.</p>

On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (Deutsches Universalwörterbuch). The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.

Anyone who has been learning a new language knows the feeling of anxiety when facedwith the task to use it in the classroom and in real life. Foreign Language Anxiety isconcept developed by Horwitz et al. (1986) to describe and measure this specific form ofanxiety. In this study, the anxiety levels of a class of Chinese senior middle schoolstudents taking an English class have been measured. The levels were measuredaccording to the Foreign Language Anxiety Scale, developed by Horwitz et al. (1986). 59informants participated in the study. The data were analysed to find which factors invokethe most anxiety. To gather qualitative data and gain further insight, two sets of groupinterviews were performed. The results show that a majority of the students suffer fromanxiety in class. Teacher-generated anxiety seems to be the most provoking factoraccording to the analysis. / Alla som har studerat ett främmande språk känner igen den ängslan man upplever närspråket ska användas i klassrummet eller i en autentisk situation. Språkängslan införfrämmande språk är ett begrepp som utvecklats av Horwitz et al. (1986) för att beskrivaoch mäta den här specifika formen av ängslan. I den här studien har nivån av ängslan ien kinesisk högstadieklass som studerar engelska mätts. Nivån har mätts i enlighet medskalan för språkängslan i samband med undervisning i främmande språk (författarensöversättning) utvecklad av Horwitz et al. (1986). 59 informanter deltog i studien. Datananalyserades för att se vilka faktorer som framkallar mest ängslan. För att samlakvalitativ data och få djupare insyn genomfördes också två gruppintervjuer. Resultatetvisar att en majoritet av studenterna lider av ängslan i klassrummet. Lärargenereradängslan är den mest bidragande faktorn enligt analysen.

For a long time, the research of communication strategies has played an important role in the study of second language acquisition. They are a criterion for the evaluation of the oral presentation and interaction in the Swedish curriculum of modern languages. Unfortunately, there are only few examples of communication strategies in the curriculum and teachers may ask themselves how different types of communication strategies can be distinguished and categorized. This study showcases how communication strategies used by 9th graders in group discussions can be identified and categorized based on a taxonomy of strategies and how this may contribute to evaluating the use of communication strategies. The research method used in this study is based on qualitative deductive content analysis. Results show, that communication strategies can be assigned uniquely to two major types of strategies, namely avoidance and resource expansion strategies. However, the assignment of communication strategies to different sub-categories proved to be more problematic. Furthermore, it could be determined that knowledge about the two major types of strategies contributes to the evaluation of communication strategies in oral presentation and interaction.

El presente estudio examina las percepciones de los estudiantes sobre el uso del video en una actividad de comprensión auditiva. La actividad se llevó a cabo con 22 estudiantes de noveno grado que habían estado estudiando español desde el sexto grado en una escuela primaria sueca. Basado en un marco teórico de perspectiva multimodal, el proceso analítico y sintético y escucha extensa se realizó una actividad audiovisual usando el método de experimento. El resultado, las percepciones de los estudiantes son positivos. Ellos sienten que es posible aprender un lenguaje más avanzado y auténtico y que las actividades audiovisuales conectan más con el mundo real, debido a la ayuda visual, como el lenguaje corporal, expresiones faciales y contexto que el vídeo proporciona. En conclusión es necesario educar a los docentes en cómo se enseña comprensión auditiva con el uso de video y desarrollar o complementar los materiales de enseñanza con materiales audiovisuales. / This study examines students' perceptions of the use of video in a listening comprehension activity. The activity was carried out with 22 students in the ninth grade who have studied Spanish since the sixth grade in a Swedish primary school. Based on a theoretical framework of multimodal perspective, the analytical and synthetic process and an extensive listening, an audiovisual activity was carried out using the experimental method. The result, the students' perceptions are positive. They experience that it is possible to learn a more advanced and authentic language and that audiovisual activities connect more to the real world, thanks to the visual aids, such as body language, facial expressions and context that the video provides. In conclusion, it is necessary to educate teachers on how to teach listening comprehension with the use of video and to develop or complement teaching materials with audiovisual materials. / Denna studie undersöker elevernas uppfattningar om användningen av video i en hörförståelseaktivitet. Aktiviteten genomfördes med 22 elever i årskurs nio som har läst spanska sedan årskurs sex i en svensk grundskola. Utifrån ett teoretiskt ramverk av multimodalt perspektiv, den analytiska och syntetiska processen och ett omfattande lyssnande genomfördes en audiovisuell aktivitet med en experimentell metod. Resultatet, elevernas uppfattningar är positiva. De upplever att det går att lära sig ett mer avancerat och autentiskt språk och att audiovisuella aktiviteter kan kopplas mer till den verkliga världen, tack vare de visuella hjälpmedel, som kroppsspråk, ansiktsuttryck och sammanhang som videon ger. Sammanfattningsvis är det nödvändigt att utbilda lärare i hur man lär ut hörförståelse med användning av video och att utveckla eller komplettera läromedel med audiovisuellt material.

Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species.

El objetivo de esta monografía es tratar de determinar en qué medida y de qué manera cuatro manuales didácticos suecos de español como lengua extranjera (ELE), usados en la enseñanza en el nivel de bachillerato, tratan aspectos pragmáticos. Además, evaluaremos el potencial y la relevancia de la información metapragmática y las actividades relacionadas a los aspectos pragmáticos para el proceso de adquisición de una competencia tanto metapragmática como pragmática. En este estudio se parte de la noción de la competencia pragmática como una destreza orientada a saber crear y comprender significados en la interacción de manera eficaz (Thomas, 1995), que supone, más que los conocimientos lingüísticos en una interacción intercultural, los conocimientos extralingüísticos (cf. Bravo, 2005). La hipótesis de partida de este trabajo postula que los manuales no explican a fondo por qué cierto lenguaje se utiliza en ciertos contextos y que el contenido pragmático sería poco variado y difícil de asimilar y que los ejercicios no estarían diseñados principalmente para desarrollar la competencia pragmática. Hasta cierta medida se puede decir que los resultados de esta investigación confirman la hipótesis: los manuales podrían efectivamente ser más exhaustivos en cuanto a los temas que abarcan, asimismo podrían variar y explicar más a fondo aquellos temas. No obstante, parece haber un esfuerzo de incorporar actividades comunicativas e información extralingüística, sin embargo, hace falta una conceptualización y progresión en cuanto a cómo tratar estos temas como el propósito principal. Ni siquiera se ofrecen en las guías del profesor modelos didácticos o información adicional, y por lo general, no se combina la información metapragmática en los manuales con actividades complementarias que pretenden desarrollar las destrezas comunicativas. / The purpose of this paper is to try to determine to what extent and in what way four Swedish textbooks on Spanish as a foreign language (SFL) treat pragmatic aspects, as well as to evaluate the potential and relevance of the metapragmatic information and activities related to pragmatic aspects provided by the textbooks, for the development of pragmatic awareness and competence in Spanish. This study parts from the notion of pragmatic competence as a skill of knowing how to create and understand meanings in interaction effectively (Thomas, 1995), which in intercultural interaction probably requires extra-linguistic knowledge more than language skills (cf. Bravo, 2005). The hypothesis postulated at the beginning of the study was that the manuals would not fully explain why certain language is being used in certain contexts, that the pragmatic content would be scarcely varied and rather difficult to assimilate and that the exercises would not be designed primarily to develop a pragmatic competence. To some extent it can be said that the hypothesis is confirmed: the manuals could have been more comprehensive in terms of the topics covered, they could also have varied and explained those issues further. Despite the fact that there seems to be an effort to incorporate extra-linguistic information and communicative activities, the results indicate that there is a lack of emphasis on or progression on how to treat these issues. For example, there are no didactic models or suggestions in the teacher’s guide, nor is additional information provided elsewhere; usually the metapragmatic information is not combined with any activities, and the activities that aim to develop communicative skills are not combined with further metapragmatic information.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler. / Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values ​​found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.