Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.

Ternström, Lena & Weclewicz, Olivia (2020). Det är mer komplicerat än att bara översätta - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet.  Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Vår studie synliggör problematiken som finns i tolkade samtal. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge en inblick i hur samtalsledaren kan förebygga och förbereda inför tolkade samtal för att minska problematiken och öka kvaliteten i tolkade samtal.  Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Frågeställningarna är följande,   ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används?   Studien utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi valt att fokusera på fyra specifika begrepp. Begreppen är hierarki, helhet, påverkansfaktorer och nivåer. Systemteorins helhetstänkande har hjälpt oss att förstå samtalet som ett system som påverkas av olika faktorer (Öqvist, 2018). Metoden vi valt är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologi. Urvalsgruppen bestod av fyra förskollärare och fyra specialpedagoger.  Resultatet visar att tolkade samtal är komplicerade men att tolken är nödvändig för förståelse. Resultatet visar även att olika strategier bör tillämpas för att det tolkade samtalet ska bli framgångsrikt. De specialpedagogiska implikationerna sammanfattas på följande vis.  Specialpedagogen bär ansvaret som samtalsledare i samtal med vårdnadshavare, därför bör hen vara medveten om speciella strategier som kan öka förståelsen i tolkade samtal.

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan. / Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

Syftet med denna studie är att uppnå ny kunskap om professionellas berättelser om metoder som används i motivations- och behandlingsarbetet med personer som har ett sexmissbruk, utmaningar och hantering av dessa utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet samt relationer och bemötande som viktiga dimensioner. Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med semistrukturerade intervjuer där åtta professionella har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån Von Wrights (2000) teori om de punktuella och relationella perspektiven samt tidigare forskning om det undersökta fenomenet. Professionella berättar om behandlingsmetoder som har, enligt manualbeskrivning, en kognitiv bas. Klienternas motivation till förändring beskrivs vara en viktig dimension i arbetet. De professionellas utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet som uppmärksammas i berättelser är att vara professionell i alla lägen, att inte ta med sig arbetet hem, arbeta efter realistiska mål och vara klar i sin egen sexualitet. För att hantera detta återges professionella arbeta utefter realistiska mål, samtalar med kollegor, har ett empatiskt förhållningssätt och låter inte arbetet präglas av personliga värderingar. Analysen visar på två viktiga dimensioner i motivations- och behandlingsarbetet. Dessa är relation och bemötande. De professionella beskriver ett inkluderande förhållningssätt där de arbetar tillsammans med klienterna för att få dem delaktiga i behandlingsprocessen. De professionella berättar att de arbetar med att bekräfta klienterna, förstärka deras självbild och bygga upp en liksidig relation. De professionella beskriver även att de bemöter klienterna med acceptans, utan förmaningar och påpekanden. Detta för att klienterna ska åstadkomma en god relation till sig själva och kunna möjliggöra det socialpedagogiska erkännandet.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa analysmetod, har varit att få en bredare förståelse för hur personal inom LSS-verksamheter arbetar utifrån ämnet Sexualitet. Utifrån syftet valdes tre olika huvudämnen ut, som handlade bland annat om hur personalen hanterar frågor kring sexualitet, om personliga åsikter påverkar stödet och vilken kunskap som finns och om det behöver utvecklas. Vi intervjuade sex personaler från fem olika gruppbostäder i södra Sverige, där vi har varit i kontakt med stödassistenter och stödpedagoger. Vi valde semistrukturerade intervjufrågor för att på så sätt kunna fånga upp deras tankar. Samtliga respondenter upplevde på något sätt en brist på utbildning och kunskap, att personalens personliga värderingar kunde påverka bemötandet men även att det sociala arbetet bygger på respekt och lyhördhet till stödanvändaren. Vi valde ut två teorier som var passande för ämnet och den tidigare forskningen som vi kom i kontakt med. Stigma och sociala band var de teorier som vi kunde koppla till vår analys. Resultatet som framkom hörde samman med den tidigare forskningen som framkom inom ämnet, men poängterar vikten av fortsatt forskning för att en förändring ska ske på nationell nivå om riktlinjer och kunskapsutveckling.

Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret. Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar som handlar om vilka strategier, stöd och utmaningar lärarna använder för att öka elevernas motivation till studier i moderna språk samt vilka faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De personer som valdes till intervjuer är fem erfarna lärare i moderna språk på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige.Studiens resultat visar att lärarna i moderna språk definierar begreppet motivation som en drivkraft, att ha ett syfte för inlärning och att få eleverna intresserade av att lära sig något. Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter och det är något som man alltid måste ha i bakhuvudet. Läraren har ett väldigt stort ansvar för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull men även den enskilde eleven har till viss del ett eget ansvar för sin egen inlärning. När det gäller undervisningsinnehåll och genomförande ser de intervjuade lärarna att det spelar mindre roll vilket läromedel läraren använder utan att det är lärarens intresse för sitt ämne och att relationen till eleverna är i bra balans som är avgörande.

Bakgrund   I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys.  Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.   Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.

Bakgrund Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar sjuksköterskor världen över. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att det inom hälso- och sjukvården finns ett samband mellan en negativ arbetsmiljö och sjuksköterskors välmående vilket kan ha negativa konsekvenser för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevda erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod Studien använde allmän litteraturöversikt som metod. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut till resultatet som sammanställdes i en matris. Data analyserades genom integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfar olika typer av sexuella trakasserier från olika förövare och att synen på begreppet påverkade huruvida en händelse klassades som sexuella trakasserier eller inte. Upplevda konsekvenser var en negativ påverkan på sjuksköterskan samt olika strategier för att hantera händelserna. Vidare beskrevs arbetsplatsens betydelse i relation till sexuella trakasserier, i form av attityder, vårdkultur och makt samt brister i rutiner. Slutsats Då sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans psykiska mående, försämrad arbetsprestation och arbetsmiljö samt försämrat teamarbete, utgör detta ett hinder för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Resultatet indikerar även att sexuella trakasserier kan leda till att sjuksköterskor sjukskriver sig samt slutligen lämnar sitt yrke. Vidare utgör sexuella trakasserier mot sjuksköterskor ett hot mot patientsäkerheten.