Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

Tidigare forskning visar på att professionella som arbetar i en verksamhet inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har en inverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet. Denna inverkan beror på de professionellas attityder samt förhållningssätt. Om attityderna samt förhållningssätten är negativa gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet, och inte fungerar normkritiskt, påverkas de individer som exempelvis bor på en LSS-bostad negativt.Syftet med den här undersökningen var att belysa attityder samt förhållningssätt hos professionella som arbetar på LSS-bostad, samt hur de resonerar i dilemman som berör sexualitetsfrågor. Det var av vikt att de professionella arbetar på LSS- bostad och ingen annan LSS verksamhet eftersom det var attityder samt förhållningssätt gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet i hemmet jag skulle undersöka. För att besvara undersökningens frågeställningar har den kvalitativa metoden fokusgrupp samt vinjettstudier använts. Teorin om sexuella script har använts vid analys av undersökningens empiri.I undersökningen synliggjordes en osäkerhet hos de professionella angående hur de bör arbeta med samt prata om sexualitetsfrågor gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning. Osäkerheten grundar sig i en otydlighet för vad som förväntas av de professionella i sådana situationer. / Previous scientific research has shown that professionals working in an activity within LSS (the Swedish Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) have an influence on persons with intellectual disability and their sexuality. This effect depends on the professional’s attitudes and approach. If the attitudes and approach are negative regarding persons with intellectual disability and their sexuality, and doesn’t work norm-critical, the individuals who live in LSS accomodations will be affected in a negative way.The purpose of this survey was to illustrate the attitudes and approach among professionals who works in an LSS accomodation and how they reason in dilemmas regarding sexuality questions. It was important that the professionals worked within an LSS accomodation and not another LSS activity, since it was the attitudes and approach regarding persons with intellectual disability and their sexuality in the home environment that I was going to survey. The qualitative method focus group and vignette studies have been used to answer the questions of the survey. The theory about sexual scripts has been used in the analysis of the empirics of the survey.The survey showed an uncertainty among the professionals regarding how they should handle and discuss questions concerning sexuality regarding persons with intellectual disability. The uncertainty is based on an ambiguity regarding the expectations on professionals in these situations.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.

Under de senaste åren har våld i nära relationer och hur våldet kan motarbetats fått ett allt större fokus. Forskning har visat att våldsutsatta mödrar är särskilt utsatta och att barn som bevittnat våld i hemmet är i stor risk att utveckla psykiska och fysiska hälsoproblem, även om barnet själv inte utsatts för våldet direkt. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga den forskning som finns om familjer som utsattas för våld i nära relation, är i behov av skyddat boende och om hur deras livssituation ser ut före och under placering på skyddat boende. Detta genomförs med forskning utförd i Sverige och publicerade mellan åren 2010–2022.    Genom en riktad innehållsanalys visar studiens resultat på att livssituationen och behoven hos våldsutsatta mödrar och deras barn varierar kraftigt samt att professionella som arbetar i anslutning till denna målgrupp kan erbjuda stöd med olika anpassningar, trots vissa begränsningar. Resultatet presenteras utifrån dessa barn och mödrars behov och livssituation, arbetsrelaterade utmaningar för de myndigheter och organisation som möter våldsutsatta samt förändringar som skett under corona-pandemin och när det inte finns plats på ett lämpligt skyddat boende.    Utifrån studiens teoretiska referensram BBIC förs en diskussion av studiens resultat. Med ett fokus på våldsutsatta föräldrar och deras barn som bevittnat våld i hemmet diskuteras barnets utveckling, förälderns förmåga, familj och miljö samt professionellas arbete med att underlätta samtliga av dessa punkter. Studiens slutsats är att professionella bör arbeta för att minska de organisatoriska hinder som finns och öka anpassningar efter våldsutsatta mödrars och deras barns individuella behov och livssituationer.

I den här kvalitativa studien har vi lyft fram hur tystnadskultur och misstro gentemot myndigheter påverkar det professionella arbetet. Syftet med studien var att förstå hur misstro mot myndigheter och valet att inte samarbeta eller prata med myndigheter påverkar det professionella arbetet med ungdomar. Det bristande förtroendet är förknippat med negativa erfarenheter som utsatthet och okunskap samt brist på kommunikation mellan ungdomar och professionella inom det sociala arbetet. Tystnadskultur grundar sig på kollektiva normer men även individuella skäl. Genom våra frågeställningar och intervjuer kunde vi undersöka vilka utmaningar som professionella möter i deras arbete relaterat till våra frågeställningar. Resultatet visar att misstro och tystnadskultur grundar sig på olika faktorer som negativa erfarenheter, normer i utsatta områden och ungdomars inflytande på varandra samt tankesätt.

Våren 2021 noterades den första SPAC:en på Nasdaq Stockholm efter att trenden slagit igenom i USA. Amerikanska studier har visat att det finns både för- och nackdelar med SPAC-investeringar och den här studien syftar till att kartlägga det nya fenomenet i Sverige. Studien tar avstamp ur ett professionellt investerarperspektiv, vilket genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet indikerar att det är investerares förtroende för SPAC:arnas sponsorer och ledning som är avgörande för investeringsbeslut. En utmärkande risk som tycks föreligga är den potentiella målkonflikten mellan parterna, vilket är i linje med agentteori. Andra risker och möjligheter har identifierats, varav flertalet i likhet med tidigare forskning. En distinktion som görs i den här studien är att investerare tycks ha större förtroende för SPAC:ens initiativtagare än vad som visats tidigare. Det har även framkommit att investerare har en försiktig syn gällande SPAC:ars framtid i Sverige.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden. Studiens ambition är att kunna bidra till ökad förståelse för ämnesområdet och de påverkansfaktorer och förutsättningar som synliggörs genom empiri och teori. Genom följande frågeställningar vill jag uppnå mitt syfte: Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa möjligheter i mötet med ensamkommande ungdomar? Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa svårigheter i mötet med ensamkommande ungdomar?Studien har ett hermeneutiskt inspirerat, tolkande syfte med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet av intervjuerna har analyserats och kopplats till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys KASAM teori, vilka utgör studiens teoretiska ramverk. I resultatet har faktorer och förutsättningar som kan skapa möjligheter eller svårigheter inte delats upp eftersom jag sett att det tematiskt tenderar att höra ihop.Genom undersökningen kan jag se följande tendenser: Synen på ungdomen som ett aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning uppfattar jag som en återkommande faktor och förutsättning genom resultatet i fråga om att skapa möjligheter i mötet med de ensamkommande ungdomarna. Resultatet motiverar att denna värdeföreställning erkänner ungdomens integritet, upplevelse och likvärdighet, samt kan lägga grunden för en ömsesidig respektfull relation. Att realisera ett sådant förhållningssätt går ut på att backa från definitionsmakten och inta en sensitiv, inkluderande, autentisk och prestigelös hållning i både sitt ledarskap och i det kollegiala samarbetet. I resultat syns flera paralleller med konklusioner som återges i tidigare forskning och litteratur. Genom studiens framställning har aktualisering av teorierna genererats.Jag tror att det gynnar mig som specialpedagog, mina kollegor, (både inom den specialpedagogiska professionen och andra) och inte minst barnen och ungdomarna att vi har kunskap om samspelets möjligheter och svårigheter. En förhoppning är att denna studie ska kunna underbygga utvecklingsarbete i verksamheter och institutioner där vuxna och minderåriga möts.

I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet på försäkringskassan, samt om vägledning (med inriktning på studier, yrke och framtid) är en viktig del vid rehabilitering av långtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsområden där kommunikation och personliga möten är av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra några generella slutsatser utifrån vår ringa undersökning, det vi däremot kan göra är att skönja mönster hur studie- och yrkesvägledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. Utifrån vår undersökning finner vi belägg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare inom försäkringskassan och då främst inom rehabilitering. / In this essay have we made a research regarding the need and significance of professional conversation on the försäkringskassan, and if career guidance (towards studies, occupation and future) is an important part of rehabilitation of long-term sick listed. We believe that career guidance can be useful in a number of different working areas, when communication and personal meetings is of conclusive meaning. We realize that we not can make any general conclusions from this investigation. However, we see a pattern that career guidance can be used in rehabilitation of long-term sick-listed in försäkringskassan.

I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till attbedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelateradeskolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Denomfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn tillkunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiskabedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är attbelysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömerelever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vidiskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktikgenom ständiga samtal. Vi försöker svara på frågorna: Vilka riktlinjer för bedömning avelevers kunskaper och utveckling finns det i de nationella styrdokumenten? Hur tolkasoch implementeras de givna riktlinjerna på de lokala skolorna och i de enskildaklassrummen? För att svara på frågorna utgick vi från styrdokumenten, som beskriverhur skolan ska fungera och Skolverkets undersökningar av skolans arbete, sombeskriver hur den i praktiken fungerar. Vi valde att arbeta med Grounded theory ochKvalitativ textanalys i vilken man låter det analyserade materialet utveckla denteoretiska modellen. Detta resulterade i en kategorisering av den insamlade data vibedömde vara intressant för vår undersökning, kategorierna belyste olika aspekter avfrågan om bedömning. Vårt huvudsakliga resultat är att det finns brister i förståelsen avmålen och att detta äventyrar elevernas rätt till en likvärdig och kvalitativ bedömning. Ivår tolkning av materialet är en av orsakerna till detta att det på många skolor finns enavsaknad av professionella samtal om målen med hänsyn till frågan om bedömning.Framåtsyftande efterlyser vi en fortsatt diskussion om det professionella samtaletsutformning och plats i skolan.

The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how do the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples’ stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How do the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data is based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We conclude that the couples’ experiences of the second-parent adoption process is that it is a long, time-consuming, and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples have mostly received positive responses and a lot of support from their surroundings. Despite that, they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing in the world.