Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats. Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

Idag anses innovation och kunskap leda till konkurrenskraft. Antalet kunskapsintensiva företag har därför ökat och autonomi lyfts som en byggsten för att utforma framgångsrika organisationer med ett starkt kunskapskapital. Forskning har dock visat att kunskapsintensiva företag kan innehålla byråkratiska strukturer, så kallade mjuka byråkratier. Tidigare forskning har kartlagt byråkratiska strukturer men inte fokuserat på anställdas upplevelser och önskemål kring ledarskapet där mjuk byråkrati råder. Därav utfördes en kvalitativ fallstudie på ett professionellt serviceföretag som är en typ av kunskapsintensivt företag. Syftet var att skapa förståelse för hur anställda upplever byråkratiska strukturer och autonomi samt deras önskemål kring ledarskapet för att uppnå en balans mellan dessa i ett professionellt serviceföretag. Mjuk byråkrati och ledarskapsstilarna laissez-faire, transformerande, karismatisk samt transaktionell bildade det teoretiska ramverket. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer, interna dokument samt tematisk analys. Sex byråkratiska strukturer identifierades och resultatet visade att de anställda upplevde fyra av dem som positiva medan två upplevdes som negativa. Resultatet visade även att de anställda önskar en transformerande ledare, men med inslag från de andra tre ledarskapsstilarna. Därmed belyste studien vikten av att ledare kombinerar ledarskapsstilar vilket vidare tolkas kunna vara balansen mellan styrning och självstyrning i ett professionellt serviceföretag.

En av de största bristerna i företags hållbarhetsrapportering är upplysningar om mänskliga rättigheter, samtidigt finns det ett allt större tryck från investerare att företag ska respektera mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan. Vidare har majoriteten av de studier som undersöker vilken påverkan olika typer av hållbarhetsupplysningar har på investerare, undersökt det ur ett professionellt investerarperspektiv. Icke-professionella investerare får dock allt större inflytande och det är därför intressant att undersöka hur information om mänskliga rättigheter och dess utformning påverkar denna grupps beslutsfattande. Denna studie undersöker detta genom en experimentstudie. Studien är utförd i Sverige på ekonomistudenter och har 340 deltagare. Resultatet i studien tyder på att icke-professionella investerares prestationsbedömning och investeringsbeslut i företag påverkas av människorättslig information, främst om information är negativ och presenteras på ett numeriskt sätt.

The awareness of older women being subjected to violence in intimate relationships is increasing. It is a growing national problem, coupled with a higher general life span. Older women can be subjected to violence by a variety of people they depend upon, and are seen as an especially vulnerable group, both because of their age and because of their gender. Knowledge in this area is limited, due to it being a relatively recent area of study.  The aim of this study is to explore how the professionals within their different professions, talk about and understand abuse in women over 65 years of age. In addition to this, the study seeks to analyse how the professionals´ help and support older women subjected to violence. Eight semi structured, qualitative interviews were conducted with professionals within different fields of expertise, who could potentially meet women over 65, that had been subjected to violence in an intimate relationship.  The approach of the study was abductive, and the theories used to analyse the results were Ageism, Intersectionality and Accounts. The analysed data resulted in three main themes: The Professional’s knowledge and prerequisites needed, View of older women in abuse, and The scope of violence.  The result was analysed into two main themes: Against the Wind and Contradictions.  The main result shows how older, abused women are the ones who suffer most with the disparity between knowledge and action. These older, abused women, therefore, become invisible in society. This is highlighted by looking at the professionals´ interpretation of societies view of older women, and how the group themselves view their situation; together with the professionals’ difficulties reaching out to the group and working within their own resources. / Medvetenheten om att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer har ökat i världen och i takt med en ökad livslängd är detta även ett växande samhällsproblem. Äldre kvinnor kan utsättas för våld från flera olika omsorgspersoner som de står i beroendeställning till och tillhör en särskilt sårbar grupp både utifrån sin ålder och sitt kön. Att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer, tillhör ett relativt nytt forskningsområde och kunskapen om våld i äldre kvinnors nära relationer är begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkespersoner från olika professioner talar om och förstår äldre kvinnors våldsutsatthet. Studien avser även att undersöka om, hur och på vilket sätt, de professionella arbetar för att kunna erbjuda stödinsatser till äldre kvinnor som utsatts för våld. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom olika professioner, vilka kunde tänkas möta äldre våldsutsatta kvinnor.  Studien använde sig av en abduktiv ansats, där resultaten analyserades med hjälp av teorierna Ålderism, Intersektionalitet och Accounts. Empirin resulterade i tre huvudteman: De professionellas kunskap och förutsättningar, Bilden av den äldre våldsutsatta kvinnan och Våldet.  Slutresultatet av studien utmynnade i två analytiska teman: Att arbeta i motvind och Motsägelsefullheten med ett huvudresultat som pekade på hur de äldre utsatta kvinnorna hamnar i kläm mellan kunskap och handling och därav tycks verka som en osynlig grupp. Detta i hur de professionella uppfattar att både samhället och kvinnorna själva talar om äldre kvinnors utsatthet, samt utifrån de professionellas egna svårigheter att nå och arbeta med gruppen.

Denna studie fokuserar på hur de professionella, som har erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga vuxna som har haft tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, uppfattar gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnas integration, känsla av trygghet samt strategier för att hantera gymnasielagens krav. Studien är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tio professionella. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån tidigare forskning och Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet. Resultaten från innehållsanalysen visar att de professionella anser att de ensamkommande unga vuxnas integration försvårades under tiden de har omfattats av gymnasielagen då de bland annat har upplevt maktlöshet och kontrollförlust som en konsekvens av en otydlig och komplex lag, en osäker asylprocess, strukturella begräsningar samt en dålig interaktion med myndigheter på grund av låg tillit. Dessutom visar studiens resultat, utifrån de professionellas berättelser, att de ensamkommande unga vuxnas tid under gymnasielagen har präglats av osäkerhet, oförutsägbarhet och en ständig stress, något som har lett till känslor av skam och ångest. Vidare framkom det att de ensamkommande unga vuxna har använt sig av olika strategier för att hantera gymnasielagens krav som till exempel kollektivitet och att söka stöd från de professionella. De huvudsakliga slutsatserna, utifrån de professionellas beskrivningar, är att de ensamkommande unga vuxnas integration och trygghet försämrades av gymnasielagen, men att de ensamkommande unga vuxna, trots de svåra omständigheterna, använde olika strategier för att kunna hantera gymnasielagens stress- och ångestfyllda situationer.

The number of athletic migrants has increased over the last 20 years. In the past, transitions have been difficult for transnational and migrant athletes. The objective of this study was to explore professional cultural transition experiences of Icelandic handball players who moved to Denmark in terms of demands, resources, barriers, and coping strategies throughout three phases of the transition process. The study used a qualitative approach centred on postpositivism. Eight active professional handball players were interviewed about their cultural transition experiences on moving to Denmark, and the data was then analysed using a thematic analysis. The focus was to identify themes in the data within each category and phase of the transition. In the findings, we present an empirical model of the cultural transition of Icelandic professional handball players. The model provides a description of the players' transition experiences (i.e., perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes) within each of the three cultural transition phases (pre-transition, acute cultural adaptation, and sociocultural adaptation). The empirical model can be useful for sport psychology practitioners working with handball players and sporting national governing bodies (NGB). The results can also be implemented by handball clubs in Iceland and in coaching education. / Antalet atletiska migranter har ökat under de senaste 20 åren. Tidigare har övergångar varit svåra för transnationella och migrerande idrottare. Syftet med denna studie var att utforska professionella erfarenheter av kulturövergången hos isländska handbollsspelare som flyttade till Danmark i form av krav, resurser, barriärer och copingstrategier under tre faser av övergångsprocessen. Studien använde ett kvalitativt tillvägagångssätt med fokus på postpositivism. Åtta aktiva professionella handbollsspelare intervjuades om sina erfarenheter av kulturövergång när de flyttade till Danmark, och data analyserades sedan med en tematisk analys. Fokus var att identifiera teman i datan inom varje kategori och fas av övergången. I resultaten presenterar vi en empirisk modell av den kulturella övergången för isländska professionella handbollsspelare. Modellen ger en beskrivning av spelarnas övergångsupplevelser (d.v.s. upplevda krav, resurser, barriärer, copingstrategier och resultat) inom var och en av de tre kulturella övergångsfaserna (för-transition, akut kulturell anpassning och sociokulturell anpassning). Den empiriska modellen kan vara användbar för idrottspsykologiska rådgivare som arbetar med handbollsspelare och idrottsliga nationella styrande organ (NGB). Resultaten kan även implementeras av handbollsklubbar på Island och i tränarutbildningar.

Denna studie undersöker medieföretags riktlinjer och eventuella policys för användandet av sociala medier, samt riktlinjernas påverkan på anställda. Syftet är dessutom att få en insyn i anställdas förhållning till gränsen mellan arbetsliv och privatliv på sociala medier utifrån en professionell kontext. En flerfallstudie, med kvalitativa intervjuer som metod, har gjorts. Tre medieföretag har undersökts där det utförts två intervjuer på respektive företag, totalt sex intervjuer. Företagens interna arbete med strategier för sociala medier och påverkan på anställda har undersökts och analyserats. Resultatet visar att samtliga undersökta företag har olika arbetsprocesser gällande strategier för sociala medier, däremot har företagskulturen en stor roll i hur företagen och anställda ser på användandet av sociala medier. Förutom företagskulturen inverkar erfarenhet, intresse och vana i hur anställda hanterar sociala medier, samt låter sig påverkas av dem. En slutsats är att personliga strategier kan användas för att hantera gränsen mellan privatliv och arbetsliv på sociala medier. / This study examines media company’s rules and guidelines when it comes to employee’s use of social media, as well as the guidelines impact on the employees. The purpose is also to get an insight in the employees relation to the boundaries between work-life and private life on social media, based on a professional context. To do this, a multiple case study research method has been used, where qualitative interviews has been done. Three media companies have participated, where two interviews on each company has been conducted. The companies work with their strategies for social media and the impact on the employees has been examined and analysed. The result shows that all of the examined companies have different work processes when it comes to social media, but it also shows that the corporate culture has a major role in how the companies and employees look at the use of social media. Except the corporate culture, experience, personal interest and habits also affect how employees deal with social media, as well as influence them. A conclusion is that personal strategies can be used to handle the boundaries between work-life and private life on social media.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka arbetssätt och bemötande professionella använder gentemot klienter med självmordstankar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem professionella som i sitt arbete möter klienter med självmordstankar varit delaktiga. Resultat visade att professionella använder sig av kartläggande samtal, bedömningsformulär, samtal och uppföljning i arbetet med dessa klienter. De professionella uppgav att det viktigaste i bemötandet är att lyssna, våga fråga, låta klienten berätta och visa att man finns där för klienten. Resultatet förväntades bidra till ökad kunskap om arbetssätt och bemötande gentemot klienter med självmordstankar för oss socialarbetare. Detta för att vi upplevde att vi saknade specifik utbildning i ämnet inom socionomutbildningen. / The aim of this study was to investigate the existing types of working methods and approaches used by professionals on clients with suicidal thoughts. Through interviews with five professionals who meet clients with suicidal thoughts, data were collected for a qualitative study. The result suggested that the working methods used by these professionals are mapping based on therapy talk, evaluation forms, talks and follow-ups. The professionals treat their clients by listening, having the courage to ask questions about suicide, to allow the client to narrate their story and to be there for the client. The results are expected to contribute to increasing our knowledge as social workers on working methods and approaches towards clients with suicidal thoughts. Our choice was based on the lack of specific training on that field within the study program in social work.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.