Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Denna uppsats behandlar frågan om hur västerländsk turism påverkar den tibetanska lokalbefolkningen och specifikt buddhismen i McLeod Ganj i norra Indien. Uppsatsen undersöker och kartlägger relationer mellan religiösa, politiska och ekonomiska intressen samt vad den tibetanska befolkningen tycker om en eventuell kommersialisering av deras buddhistiska kultur och religion. De metoder som används är kvalitativa med litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Den teoretiska referensramen består av teorier som behandlar interaktionen mellan västerländsk och tibetansk buddhism av Donald S. Lopez och Peter Moran tillsammans med teorier om postsekulär turism av Mats Nilsson, John Urry och Jonas Larsen.   Slutsatsen visar att religiösa, politiska och ekonomiska intressen främst samarbetar med varandra och drar nytta av varandra i McLeod Ganj.  Den tibetanska lokalbefolkningen välkomnar generellt västerländsk turism då den gynnar ekonomin, sprider buddhism och skapar medvetenhet om den politiska situationen i Tibet. / This essay will address the issue of how Western tourism affects the Tibetan population and specifically Buddhism in the Tibetan colony of McLeod Ganj in northern India. The essay explores the relation between religious, political and economic interests and what the Tibetan people think about commercialization of their culture and religion. The methods used are qualitative with literature studies, semi-structured interviews and participatory observation. The theoretical framework that this essay is a combination of are theories of interaction between Western and Tibetan Buddhism by Donald S. Lopez and Peter Moran together with theories of post-secular tourism presented by Mats Nilsson, John Urry and Jonas Larsen.   The conclusion is that religious, political and economic interests work together and benefit from each other such that Tibetan locals generally welcome Western tourism as it benefits the economy, spreads Buddhism and creates knowledge about the political situation of Tibet.

Den här uppsatsen behandlar vilka egenskaper det gränsregionala samarbetet Greater Copenhagen innehar samt vilka konsekvenser som dessa upprättar. Studien analyseras i förhållande till planeringsregionala begrepp samt hur dessa tillämpas i samarbetet. Begreppen som valdes för den här analysen var region, regionalism, globalisering, platsmarknadsföring och resiliens. Studiens tillvägagångsätt för analysen bestod av en komparativ diskursanalys mellan svenska och danska aktörer. Även en intervju genomfördes med en lokalpolitiker inom samarbetet. Resultatet omfattar bland annat underliggande spänningar mellan olika kommuner och den svenska staten, en strävan mot att nå egenskaper som tilltalar globaliseringen och skillnader mellan svenska och danska kommuners framförhållning till samarbetet. Studien visar även att region Skånes del i samarbetet leder till egenskaper som betecknas inom regionalisering. Det innebär att samarbetet inte bara är en lokal angelägenhet utan även en nationell och transnationell. Det framkommer även att de egenskaper som skiljer sig finns mellan svenska och danska kommuner är ett hinder för att samarbetet ska kunna nå sin fulla potential. Detta är något som måste åtgärdas för att syftet med samarbetet ska kunna nås.

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla. I staden är det är en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser och påverkarhur människor upplever sin omgivning. Detta något är vad vi kallar platsersidentiteter. I vår studie fokuserar vi på platsers identiteter och hur det påverkamänniskor i offentliga stadsmiljöer. Vi undersöker dragkampen mellanspecifikhet och generalitet som blir alltmer påtaglig då globalisering har gjortkultur, tekniker och trender från hela världen mer tillgängliga vilket lett till enhomogenisering i gestaltningen av byggd miljö. Begreppen place och space i relation till place attachment, place identity och sense of place har varit centrala förstudien och skapat det teoretiska ramverket för definitionen av platsersidentiteter. Vi har intervjuat personer som jobbar inom gestaltning av byggdmiljö vilket har berikat studien med professionskunskaper och olika yrkesv-erksammas erfarenhetsbaserade kunskap. En diskussion formades kringplatsers identiteter som blir för starka eller för svaga i relation tillglobalisering och homogenisering, samt hur detta påverkar stadens invånareoch samspelet mellan människor och platser. / There is something that makes every place unique. Small specific featuresthat differentiate places from each other and create a certain type of feeling.Within the city it’s part of everyday life, it gives a special meaning to placesand affects how people perceive their surroundings. This is what we call platsersidentiteter or places’ identities. In our research we focus on places identities andits effects on people in public urban environments. We examine the conflictbetween the particular and generalized which is becoming increasinglyevident as globalization makes culture, technologies and trends from aroundthe world more accessible which has led to homogenization in the designof built environment. The terms place and space in relation to place attachment,place identity and sense of place have been central to the study in creating thetheoretical framework for the definition of places identities. We haveinterviewed professionals from various professions within the field ofbuilt environment, which has enriched the study with experience-basedknowledge. A discussion was formed about the issue of places identitiesthat become too strong or too weak in relation to globalization andhomogenization, as well as how this affects city residents and the interactionbetween people and place.

75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.

Denna studie syftar till att försöka skapa en utökad förståelse för hur känsligt ett landsinflation är för globala faktorer i förhållande till storleken på dess ekonomi samt ifrågasättaden traditionella Phillipskurvans teori. Fallstudien grundar sig i en kvalitativ metod i form avinsamling och analys av tidigare forskning och en ekonometrisk modellstudie för attanalysera hur utvalda variabler påverkar inflationen. Studien undersöker pandeldata från 10OECD-länder under tidsperioden 1972–2020. Resultatet för Phillipskurvan tyder på att detgenerellt finns ett negativt samband som modellen förutspår men att sambandet inte alltid gåratt tillämpa. Resultatet från de multivariat regressionsanalyser som gjordes av paneldatanvisar att import, produktivitet och BNP-tillväxt har en signifikant påverkan på inflationen avde fyra valda variablerna. Detta resultat stämmer överens med en stor del av den tidigareforskningen. Slutsatsen som kan dras är att mer forsknings kring ämnet behövs men attsäkerhetsställa en definitiv förklaring bakom vad som styr inflationen kan visa sig svårt. / The aim of this study is to add to the understanding of how sensitive a country's inflation level is to global factors in relation to the size of its economy and to question the theory of the traditional Phillips Curve. The case study takes on a qualitative method by gathering and analyzing earlier research and applies a econometrics model study approach to analyze how certain variables might affect inflation. Panel data is used from 10 different OECD countries for the time period 1972–2020. The results for the Phillips Curve implies that there generally is a negative causality as the model predicts but that the causality is not always applicable. Results from the multivariate regression analysis that was performed on the panel data implies that productivity, GDP growth and import has a significant impact on inflation out of the four chosen variables. These results are coherent with a large part of the earlier research. The conclusion we make is that more research is required but defining the exact explanation behind what controls inflation might be hard to reach.

The concept of bibliotherapy is subject to different views of its meaning and potential place in the library. Through a critical discourse analytical approach, this thesis examines bibliotherapy in relation to a Swedish library context by analyzing Swedish articles from daily and monthly press, and relating the discourses identified in them to Zygmunt Bauman’s theory of late modernity. Using bibliotherapy and library as key concepts to analyze, seven different discourses are identified, the first four related to the concept of bibliotherapy and the three latter related to the norms, beliefs, and values of libraries: a curative discourse, a universal discourse, a discourse based on reading as a way of looking inward, one based on reading as a way of recognition, traditional library discourse, bibliotherapeutic library discourse, and crisis discourse. These discourses are related to each other as well as to the social structures of late modern society, and the role of bibliotherapy as a whole is examined in this context. Bibliotherapy emerges as a tendency in late modern society, interacting with aspects of it consisting of undermining of the welfare society, the construction of identity, and seeking of community and safety.

Innebandyn har idag en dröm om att bli en del av det olympiska programmet. Syftet med denna studie är att kartlägga vilket arbete innebandyn idag bedriver och vad de behöver utveckla och arbeta med för att nå de olympiska spelen. Studien grundar sig på de två frågeställningarna: vad är det som krävs och gör en idrott olympisk? Vad bedriver innebandyn för arbete idag och vad behöver de utveckla? I denna studie har Allen Guttmanns teori för vad det är som gör en idrott till en modern idrott använts. Även modellen Golden Triangel vars syfte är att beskriva relationerna mellan sociala, ekonomiska och politiska delar inom idrotten och mediebolagen används i denna studie.Studiens resultat har tagits fram genom intervjuer med fem olika personer. Dessa representerar olika perspektiv, två högt uppsatta personer på det internationella innebandyförbundet, en entreprenör inom innebandyn och två landslagsspelare från ett ledande land Sverige och ett mindre innebandyland Danmark. Genom dessa intervjuer har ett resultat tagits fram som används i studien. Detta resultat visar bland annat att ett arbete från det internationella innebandyförbundet sker för att innebandyn ska bli en olympisk idrott. Innebandyn är med i andra stora sportevenemang som exempelvis World Games för att genom dessa evenemang exponera och sprida idrotten. De kriterier som IOC har som krav redovisas i studien och även vilka krav som innebandyn i dagsläget uppfyller. Slutsatsen i studien är att innebandyn inte kan invänta ett olympiskt spel för att på så sätt bli större som sport utan de måste göra detta arbete redan idag. Innebandyn behöver arbeta för att sprida den innebandykunskap som finns till de delar av världen där den inte är lika utbredd för att på detta sätt skapa ett större intresse och bättre kunskap kring innebandy i dessa länder. Nyckelord: exponering, globalisering, innebandy, olympiska spelen.

SammanfattningHela vår värld är påverkad av globaliseringen. Vi har kommit närmre varandra och ekonomi, kultur, information, utbildning, m.m. överförs över nationsgränser allt fortare i vår digitali-serade värld. Globalisering påverkar skolan, men skolan påverkar också globaliseringen. (Nihlfors, 2008, s. 7)Det sker ingen omfattande forskning om samhällskunskap, utan mer mot den samhälls-orienterande undervisningen. Denna studie ska huvudsakligen ta upp ämnet samhällskunskap. Inom ämnet finns många ämnesområden i fokus, som statsvetenskap, nationalekonomi, socio-logi och juridik. Undervisningen kring dessa är också påverkade av globaliseringen. Referenser finns även bland forskning inom utbildningsvetenskapen. Forskning och vetenskap undersöker frågor gällande ramverk inom samhällskunskap och hur den påverkas av globaliseringen. Globalisering och en snabb teknisk förändring, samt digitaliseringen präglar vår tids skola. Klassrummet är inte längre den enda platsen för inlärning utan en av många. Globaliseringen påverkar undervisningen i samhällskunskap, men den sätter också högre krav på lärare att följa med bland influenser i vår globala värld. Denna studie tar upp hur samhällskunskapsundervisningen påverkas av globalisering. Det öppnas nya möjligheter och globala frågor kräver transnationella lösningar. Elever kan leva i sin lokala skolvärld och samtidigt intressera sig för globala frågor. Regionala styrmedel kan få nya kopplingar till globala processer. Många frågor kan inte bara kopplas till den lokala och nationella nivån, utan även till globala nivåer. Digitaliseringen har bidragit till att det sker en förändring i snabb takt och problemet för samhällskunskapsläraren blir att följa med i den snabba utvecklingen. Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne och influeras av de andra samhällsorienterande ämnena historia, geografi och religion. En allt mer globaliserad värld ställer högre krav för förståelse av nya förutsättningar i skolans värld.Nyckelord: didaktik, globalisering, samhällskunskap, politik, undervisning

I den moderna tid vi lever i nu är globaliseringsprocessen är essentiell del av ett samhälles utveckling. Det västerländska samhället har genomgått en modernisering vilket har förändrat många positioner både på den nationella och internationella arenan. Men biståndspolitikens främsta uppdrag har förblivit det samma, att hjälpa människor i nöd. Syftet med denna uppsats är att analysera hur globaliseringen har påverkat den svenska biståndsinstitutionen Sidas prioritering rörande biståndsinsatser. En relevant frågeställning är då har globaliseringen påverkat Sidas prioritering inom bilateralt bistånd. För att kunna besvara denna frågeställning så använder uppsatsen Sidas årsredovisningar för åren 2001, 2011 och 2019 som datamaterial. Anthony Giddens teori om senmodernitet och Immanuel Wallersteins världssystemsteori används för att definiera begreppet globalisering och dess innebörd.  Uppsatsen applicerar analysmetoden kvalitativ innehållsanalys som belyser ett genomgående ämne i uppsatsens datamaterial. Detta utmärkande tema i datamaterialet är utvecklingen av Sidas prioritering inom ekonomiska mål. Uppsatsens resultat redogör att globaliseringen har medfört en förändring hos Sida där inkluderandet av privata aktörer har blivit en standard process. Globaliseringen har även medfört en effektivisering hos Sida både som organisation, samt dess insatser då man har minskat antalet internationella biståndsinsatser som är aktiva.