Studiens syfte är att försöka lyfta fram mer vetskap kring förskollärarnas bemötande och relationerna till barnen och vårdnadshavare i förskolan. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där både förskollärare och vårdnadshavare har varit deltagande. Vid intervjuerna som genomfördes valde jag att titta närmre på om de olika parterna delade samma eller liknande åsikter kring vardagskommunikationen och relationerna mellan förskollärare och vårdnadshavare. I relationerna som skapas mellan förskollärare och barn, ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att relationerna till varandra var av betydelse för barnets fortsatta utveckling, lärande och glädje. Förskollärarna och vårdnadshavarna talade om vikten av att möta alla barn utifrån deras förutsättningar. Studiens resultat visade att både förskollärare och vårdnadshavarna delade samsynen av vikten till relationer och bemötande i förskolan.

No description available.

Many societal debates today are based on the problems that exist due to the lack of integration and segregation policy. Multiculturalism is one of the areas that often lifts in a negative context, however, there is another spectrum in this, the space the second-generation immigrants live in today. These people get stuck between the culture they were born into and the culture their parents grew up with, this means that they rarely get a place in society to talk about this problem. Previous research shows that people tend to group themselves with people whom they have the most in common with, which creates “us” and “them” groups. The second-generation immigrants have one leg in both groups; therefore, they end up in the middle. It also emerges those inequalities are created between groups in society and their ability to influence the democratic society.Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding of the consequences that the second generation of immigrants are upon and their willingness to participate in Swedish democracy and get involved in civil society, which is a citizen's right.The method used to gain an understanding of their experiences is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results showed that there are clear perceived differences between ethnic Swedes and second-generation immigrants. Above all, they see a strength in carrying several different cultures and that they create their own community when they end up outside of “us” and “them”. They take their civil rights seriously even though they may feel that it makes no difference. Thus, the study's conclusion was that the second-generation experiences differences between themselves and ethnic Swedes and that they feel that democracy is important and want to be involved but do not really feel that they get the platform when they are not in a position of power.

På grund av krig och förstörelse i olika delar av världen har Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal människor som tvingats fly från sina hemländer. Sveriges demografiska sammansättning har på kort tid kommit att förändras och samhället behöver anpassas efter den nya situation som råder. För att integrationen av nya invånare ska fungera anser jag att vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt. I den här undersökningen vill jag ta reda på om en väg till integration och inkluderande av fler människor skulle kunna vara genom deltagande design. I deltagande design arbetar designer och slutanvändare tillsammans i designprocessen med intentionen att göra designen mer användarvänlig. För att undersöka denna metodologi har jag arbetat med flyktingar i workshops där vi skapat ett informationsmaterial avsett att hjälpa andra flyktingar. Materialet innehåller tips, råd och information som flyktingar kan ha behov av när de kommit till Sverige. Det grafiska materialet, som resulterade i en broschyr, är mitt bidrag till att göra det svenska samhället mer inkluderande och Sverige till ett bättre land att leva i.

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Syftet med denna uppsats var att bidra med ökad empirisk kunskap om psykologiska mekanismers betydelse för att förklara variansen i människors politiskt deltagande och politiska orientering. Detta genom att undersöka sambandet mellan 9566 deltagares upplevda kontroll och deras politiska orientering samt grad av politiska deltagande. Det psykologiska konceptet upplevd kontroll myntades av Rotter (1966) och undersöker i vilken grad människor uppfattar sig ha kontroll över händelser i livet. En persons kontroll över händelser kan vara intern, stor kontroll över situationer omkring sig, eller extern, liten makt över händelser i livet. Resultaten visade på att det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevda kontroll och politiska deltagande samt politiska orientering. Personer med upplevd intern kontroll deltog mer politiskt, placerade sig mer högerut på en vänster-höger skala samt var mer högerorienterade i sin uppfattning om ekonomisk politik. Personer med upplevd intern kontroll var också mer positivt inställda till en öppnare invandringspolitik och en mer aktiv miljöpolitik.

Uppsatsens syfte är att utforska hur deltagande design kan möjliggöra samlärande mellan elever i gymnasieskolan. Underlaget för studien är ett designpedagogiskt projekt som jag utformat vid namn Design Lab. Inom Design Lab arbetade en grupp gymnasieelever med pedagoger och barn på en närliggande förskola. Design Lab är utformat efter metoden deltagande design och ramverket participatory prototyping cycle. Undersökningen har ett elevperspektiv och försöker svara på frågorna: På vilka olika sätt sker samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab? Hur möjliggör ramverket participatory prototyping cycle samlärande för eleverna inom det deltagande designprojektet Design Lab? Pia Williams myntade begreppet samlärande och menar att begreppet innefattar lärandet mellan människor, mellan kollektiv, kulturer, miljöer och diskurser. Då forskning kring elevers samlärande främst inriktats på naturvetenskapliga ämnen och inom läs- och skrivinlärning ämnar jag studera elevers samlärande inom det avgränsade designområdet deltagande design. Jag hoppas därmed att undersökningen lyfter hur samlärande kan förstås utifrån ett vidgat kunskapsbegrepp. Undersökningen avser även introducera hur participatory prototyping cycle kan användas som didaktiskt förhållningssätt inom designundervisning. Resultatet visar att elevernas samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab består av ett växelspel av olika verktyg som: bild, praktiska handlingar, skrift, tal och rörlig bild. Eleverna intog olika läranderoller inom projektet vilket skapade situationer för samlärande mellan elev-elev, elev-barn, elev-förskolpedagog och elev-artefakter. Undersökningen synliggör samlärandets praktiska dimensioner genom att visa hur eleverna samlär tillsammans med andra medverkande aktörer när de designar och formger artefakter och tjänster. Den gestaltande delen av examensarbetet består av två utställningar. Den första utställningen presenterades på ett bibliotek i närheten av gymnasieskolan där projektet drevs. Den andra utställningen visades i januari 2015 under examensutställningen på Konstfack. Min intention var att visa elevernas arbetsprocess i installationsform.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 4-6 bemöter elever som är ombytta, men inte deltar aktivt på lektionerna i idrott och hälsa. Syftet är även att undersöka hur lärare arbetar för att öka det aktiva deltagandet under lektionerna. Studien är baserad på både observationer av och intervjuer med tre lärare vid två olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas bemötande varierar, men att de ofta har en medvetenhet som grund för sitt agerande. Däremot visar studien att lärarna inte noterade samtliga elever som var inaktiva. Gemensamt för samtliga lärare är att de försöker planera undervisningen utifrån elevernas intressen och att de försöker anpassa aktiviteterna till eleverna på olika sätt. Resultatet har analyserat utifrån läroplansteorin.

In this study, I will examine the participation among local politicians and their engagement considering that they are elected by the people in the municipality, and if there are any differences between being elected as town council or municipal board member. This study will look into why they are engaged in local politics and what their expectations were now that they can look back upon a couple of years being elected and how their participation has evolved since.