Studiens övergripande ambition är att öka förståelsen för de matematiska erfarenheter och det matematiska meningsskapande som möjliggörs genom de yngre barnens deltagande i fri lek. Utifrån detta formulerades studiens syfte som är att identifiera och beskriva situationer och aktiviteter under fri lek i förskolans praktik, där de yngsta barnens deltagande i matematiska aktiviteter kan möjliggöras.   Med en kvalitativ forskningsansats genomfördes en teoriinspirerad mikroetnografisk undersökning med fokus på de yngre barnen i förskolan. Teoriinspirationen kommer från ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande och Bishops sex matematiska aktiviteter vilka båda är förenliga med förskolans styrdokument. Datainsamlingen genomfördes med videoobservationer, fältanteckningar och informella samtal på förskolan Lyckan.   Studiens resultat skrivs fram med fyra djupanalyserade videoobservationer. Resultatet visar att de yngre barnens deltagande i matematiska sammanhang under fri lek möjliggjordes i samspel med andra barn och pedagoger och med kulturella redskap i förskolans praktik. Deltagandet i dessa situationer under fri lek utgick både från barnets eget intresse och från möjligheter som uppstod då barn anslöt till eller tog över ett annat barns aktivitet. Resultatet visar även på hur pedagoger genom att skapa matematisk rika miljöer, kan skapa förutsättningar för deltagande genom att tillhanda hålla ett varierat material.

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela / During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.

I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang. Våra frågeställningar är: – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan? – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter? Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys. Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

No description available.

The European Citizens’ Initiative (ECI) was introduced as a way to strengthen the democratic legitimacy of the EU by involving ordinary citizens in the political process. The aim of this study has been to examine whether this plan has been successful, and it has done so by looking at the responsiveness of the Commission and at how equal the participation is. The ECI can be launched by at least seven EU citizens wishing to propose new EU laws. The seven citizens will form a Citizens’ Committee. The study has been conducted by asking these Committees about their experiences using a survey.  The results show that the participation is generally equal with some exceptions, notably in the inclusion of non-active citizens when gathering signatures. However, the Committees show a lot of dissatisfaction with the ECI’s potential to invite to equal participation and with the responsivity of the Commission. The conclusion is therefore that the ECI has helped move the democratic legitimacy of the EU in the right direction, but that a lot of work still must be done both within the area of equal participation and responsivity in order for it to properly help the democracy of the EU.

The forms of political participation is changing and the number of members of political parties and organizations decreases and even faster in youth assossiations. Though studies show that the political interest among youths are high and that they participate politically in other ways. The school as a whole must therefore adapt the teaching as society changes, which places new demands on participation. This survey focuses on three upper secondary school teachers who teach the subject of civic studies and are conducted with kvalitative semi-structured interviews. The purpose of the study is to find out which teaching in democracy that the teachers pursue against society's demands for new forms of participation. The analysis of the interviews are performed with theories of ideal participation democratic models. The theory models are, electoral ideal model, demoratic participation ideal model and deliberative democratic ideal. The teachers' perception of students' political participation is also of interest and is analyzed based on Ekman and Linde's definition table on political activity. The semi-structured interviews has generated useful data that is presented in the Result-chapter. The main conclusion that the study has landed in is that the teachers whom has participated, mainly are making the democratic electoral ideal model visible in their class room for participation. Teachers’ perception of students’ political participation varies. / Formerna för politiskt deltagande står i förändring och antalet medlemmar i politiska partier och organisationer sjunker och desto snabbare i ungdomsförbund. Studier visar dock att det politiska intresset bland unga är stort och att de deltar i det politiska på andra sätt. Skolan som helhet måste därför anpassa undervisningen i takt med att samhället förändras som ställer nya krav på deltagande. Den här undersökningen fokuserar på tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap och genomförs med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte är att ta reda på vilken undervisning i demokrati som lärarna bedriver mot samhällets krav på nya deltagandeformer. Analysen av intervjuerna görs med teoridemokratiska idealmodeller för deltagande vilka synliggörs i undervisningen enligt lärarna själva. Valdemokratisk idealmodell, deltagardemokratisk idealmodell samt deliberativt demokratiideal. Lärarnas uppfattning om elevers politiska deltagande är också av intresse och analyseras baserat på Ekman och Lindes definitionstabell om politisk aktivitet. De semistrukturerade intervjuerna har genererat användbart material som presenteras i resultatkapitlet och slutsatserna har landat i att de medverkande lärarna synliggör till största del en valdemokratisk idealmodell för deltagande. Lärares uppfattning om elevers politiska deltagande varierar.

In this study banner ad’s was compared with company’s ads published on company Facebook pages to see how their design may differentiate and what their design might have in common. This study also aimed to answer which of these marketing techniques users prefer. This study focused on ads containing gaming peripherals and retailers that sold gaming peripherals Facebook pages. To gather the data two data collection methods were used, these methods were a survey and a content analysis. Regarding the design aspects the result showed that banner ads usually used more color contrasts and images containing a lot of effects compared to the Facebook ad although there were a few similarities between them. The result showed that the Facebook ads instead used more subtle images and instead of focusing more on using text elements. When it came to the user’s relation to the different ads the result showed that users generally liked company Facebook ads better then banners ads result show that banner ads have their place in the digital landscape.

Enligt Lgr11 är det varje elevs aktiva deltagande i undervisningen möjliggöras, för att därigenom lära sig att utveckla sin förmåga att ta ansvar i sin personliga utveckling och att leva i ett demokratiskt samhälle. Elevernas deltagande i skolan kan vara av olika former, men i denna studie undersöks hur eleverna upplever att de deltar i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9. Enligt Skolverket (2011) är planeringen ett läraransvar, men samtidigt måste läraren ge tillfälle till eleverna att delta i planeringen. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka graden av elevers upplevda elevinflytande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 samt hur eleverna tänker att deras möjlighet till deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 kan förbättras. Genom en enkät har elever fått möjlighet att svara på frågor om det deltagande de upplever att de har i planeringen av ämnet. Resultaten visar att: 1. eleverna upplever att de deltar i måttlig grad av ämnesplaneringen; 2. eleverna upplever att de ibland deltar i de olika delarna av planeringen; 3.eleverna upplever deras deltagande i beslutsfattandet av planeringen av ämnet samhällskunskap som lågt eller mycket lågt, och 4. eleverna upplever att det finns tillfällen där de kan delta i planeringen, men samtidigt vill de delta mer aktivt i planeringen och de önskar en balans mellan lärarnas och elevernas deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap. Slutligen har jag problematiserat fyra saker: 1. Elevernas betydelse för att uppnå verklig kunskap om påverkan i planeringen. 2. Betydelsen av att eleverna uttrycker att de saknas individuella möjligheter till inflytande, 3. Det indirekta inflytandet råder över direkt inflytande. 4. Deltar eleverna för att förbättra deltagandet i planeringen?

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns lek relaterat till utveckling och lärande, syftet innefattade även förskollärararens roll och deltagande i barns lek. Ämnet är angeläget då barn spenderar en stor del av deras vakna tid i förskolan och leken utgör en central roll i verksamheten. Det är av intresse att studera hur leken används som verktyg av förskollärare för att utveckla barns lärande. Genom kvalitativa intervjuer som metod, fick vi en inblick i hur förskollärare i fyra olika förskolor i en Mellanstor respektive Stor kommun i Mellansverige ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande, men även förskollärarens roll och deltagande i barns lek.  Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teori om lek har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare beskriver lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur förskollärarna reflekterar angående sin egen roll och deltagande i barns lekar.  Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien anser att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Förskollärarna framhöll att de i första hand var barns sociala utveckling som främjades genom leken. Undersökningen visade även att samtliga förskollärare i både den Stora och Mellanstora kommunen ansåg att deras deltagande och roll i barns lek oftast handlade om att de gick in i leken när det uppstod konflikter.  Förskollärarna var även överens om deras deltagande i barns lek handlade exempelvis om att hjälpa ett barn som inte förstod leksignalerna.

Denna kvalitativa studies syfte har varit vad deltagandet i sällskapsspelsföreningar har för betydelse för deltagarna, samt de som är verksamma i föreningen. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, fyra medlemmar i olika föreningar och fyra ansvariga inom föreningarna. För att analysera respondenternas svar har dessa jämförts med Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Bourdieu (1986) kapitalteori för att undersöka deltagande inom sällskapsspelsföreningar och dess betydelse för deltagarna. Studiens resultat visar på den vikt respondenterna lägger vid den sociala samvaron inom deras respektive föreningar.  Inom föreningen finner deltagarna en trygghet bland andra likasinnade då de får möjlighet att vara sig själva och utöva sina intressen med andra, som delar dessa intressen. Deltagarnas egna åsikter om vilken betydelse sällskapsspelsföreningar har för just dem, har överlagt varit liknande. Majoriteten av respondenterna uppger att de både fått känslor av gemenskap inom sina respektive föreningar och ger intryck av att föreningarna har en stor betydelse för dem själva. Författarna anser själva att sällskapsspelsföreningar kan vara bra mötesplatser för människor som söker en gemenskap och en trygg miljö, då föreningarna jobbar aktivt med att skapa en bra social samvaro där målet är att alla kan vara med och är välkomna.