Det här examensarbetet behandlar sex lärares syn på elevers frånvaro från simundervisningen och elevers simkunnighet inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet samt vad dessa lärare gör, och vill göra, med de elever som av olika anledningar inte deltar eller inte är simkunniga. Syftet med studien var att öka kunskapen om lärare i idrott och hälsas agerande kring och förståelse för elevers icke-deltagande i simundervisningen samt elevers simkunnighet. För att samla material till examensarbetet användes kvalitativa intervjuer som metod. Som teoretisk utgångspunkt har två olika teorier använts – fenomenografi samt motivationsteori. Slutsatsen av studien var att anledningar till att elever inte deltar i simundervisningen främst berör psykiska skäl och motivation samt att orsaker till att elever inte är simkunniga främst var religiösa/kulturella. När det gäller lärarnas idealbilder av simundervisningen berör de främst organisatoriska och ekonomiska skäl så som att mer tid i simhallen hade varit önskvärt.

Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet. Elevernas inflytande skedde enligt eleverna vid elevens val, men även här framkom det att det var bättre att läraren vid vissa tillfällen bestämde för att det inte skulle bli ojämnt. Slutsatsen är att pojkarna hade störst möjlighet till inflytande, som framkom tydligt vid elevens val, och att bollsporter var den aktivitet som dominerade.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett intersektionellt perspektiv om olika faktorer samverkar med varandra och har betydelse vid en elevs deltagande respektive inte deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Studien grundar sig på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att 44 elever av de 168 tillfrågade deltog på varannan lektion eller färre. Det går även att urskilja tendenser av att de elever som är fysisk aktiva på sin fritid ofta deltar i undervisningen, medan de som inte är fysiskt aktiva på fritiden i regel är de som inte deltar lika ofta i undervisningen. Det framkommer också att elever och deras föräldrars bakgrund har betydelse för elevens deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Tendenser visar även utifrån det intersektionella perspektivet att den fysiska aktiviteten bland elever, vänner och föräldrar har en avgörande roll i hur elevens attityd, intresse och inställning till ämnet

No description available.

No description available.

De senaste åren har begreppet participation har blivit ett centralt tema inom arkivprofessionen och den akademiska arkivvetenskapliga litteraturen. Trots detta råder det stor osäkerhet kring vad participation innebär i arkivsammanhang. Tidigare forskning visar att arkivarier till och med kan känna rädsla för att förlora sin auktoritet och bli överflödiga i det annalkande deltagande arkivet. Därför genomför jag en normstudie med avsikten att att öka förståelsen kring deltagandets villkor genom att analysera participationens grundförutsättningar, normerna i världens mest framgångsrika wiki projekt, participationskulturen Wikipedia. Med en normvetenskaplig ansats och med normmodellen som verktyg analyserar jag dels ett urval av Wikipedias normativa dokument och genomför en normanalys på mikronivå av en diskussionssida för att besvara frågorna; Vilka formella normer styr och påverkar samverkan i svenska Wikipedia? och Vad kännetecknar dessa normer? Jag identifierar 6 kategorier som är kännetecknande för de formella normerna i svenska Wikipedia, Mening och innehåll, Mening och identitet, Beteende, Rättslig, Organisation och koordination och Formella processer. Tillsammans bildar de ett genomgripande mönster av värden, förväntningar och krav som blottlägger villkoren för participation i deltagande kulturen Wikipedia. Kraven som ställs handlar inte om att upprätthålla maktstrukturer, utan kraven handlar ytterst om samverkan. De befäster värden för att forma en gemenskap som samverkar mot ett gemensamt mål. Participationens grundval utgörs således av ett normsystem som inte bara styr och påverkar samverkan utan ställer villkoret att deltagarna samverkar. Denna samverkan är beroende av det socioteknologiska normsystemet och av Wikipedias auktoriteter, utvalda administratörer med högre behörigheter och med befogenheter att sanktionera normbrott. Deltagande medger frihet men aldrig förutsättningslöst. Villkoren som ställs handlar ofta om att deltagarna ska sträva efter samförstånd och visa anständighet, artighet och respekt, och värden som upprepas är ordning och kontroll. Jag drar slutsatsen arkivarierna i ett framtida deltagande arkiv aldrig kommer att bli överflödiga. Arkivariernas kunskap, engagemang och auktoritet kommer att vara nödvändig på samma sätt som Wikipedias administratörer är nödvändiga för att beskydda Wikipedia och dess värden.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Hur vi uppfattar och använder stadsrummet varierar från person till person. Utöver det finns grupper vilka kan uppfatta omgivningen helt annorlunda och samtidigt ha svårigheter att kommunicera sina upplevelser. I denna uppsats redovisas en undersökning om metoder för deltagande i stadsplaneringen för personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att studera regelverk, riktlinjer och program inom området, kombinerat med intervjuer och en överblick av metodologi för deltagande inom relaterbara områden undersöks befintliga metoder och deras potential. Resultatet tyder på att deltagande för personer med funktionshinder finns definierat i svensk lagstiftning, men att metoder för deltagande inte på ett fullgott sätt utvärderats för att möta den specifika gruppens behov. Dels finns inte tillräckligt riktade program eller riktlinjer för främjande av delaktighet i stadsplanering, dels inte heller kompetens eller resurser på lokal nivå för att kunna anpassa deltagandeprocesser vad gäller kommunikation och insamling av erfarenheter och synpunkter från gruppen. Inom strategisk planering verkar dock utrymme för utveckling finnas, där riktade insatser och fokusgrupper ses som alternativ för främjande av deltagande i planeringen av städer.

Som en följd av det tidigare Kometprogrammet som varade under fyra år och slutrapporterades 2014 togs Nya Komet fram. Den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet innebär i huvudsak satsningar på information till markägare, både nationellt och regionalt. Syftet är också att det ska vara lättare för markägare att föreslå områden för formellt skydd skapa ett bra samarbete mellan markägare och myndigheter.   Syftet är att undersöka vilka förväntningar, begränsningar och möjligheter som kan uppstå med ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv. För att göra detta kommer implementeringen av den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet att studeras.   Den metod som använts för uppsatsen är telefonintervjuer där både myndigheter och markägare som anmält intresse för Nya Komet har intervjuats. Det empisiska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att det finns ett visst motstånd hos markägarna att blanda in myndigheterna i hanteringen av sin skog. Här grundar sig oron i att myndigeheterna möjligtvis har andra åsikter gällande hur skogen ska skyddas. Myndigheterna menar i sin tur att informationen kring vilka skogstyper som prioriteras måste komma ut för att inte onödiga resurser ska gå åt. Generellt ser de inblandade aktörerna positivt på att involvera markägare i naturvården.

<p>The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted. From a person sitting in a wheelchairs perspective the physical environment lacked in adjustment. In some public buildings it wasn’t possible even to get in through the front entrance because of the high steps. The practicability in some of these buildings was limited. We experienced a friendly interaction for most part of the situations. People held up doors for us and asked us if we wanted help in various situations. In some situations we felt like the kindness surpassed into fawning. In passing of people we felt like we didn’t get eye contact with that many of them. They often looked away as if they were scared to stare at us. The person we interviewed thinks that this deviant behaviour isn’t anything that he or she takes notice of because he or she has been sitting in a wheelchair for such a long time.</p>