En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att undersöka den dramapedagogiska reflektionens särdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan förstås i en dramapedagogisk kontext och ställer sig frågan om reflektion kan förstås som något annat än en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv på reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i första hand bestående av två deltagande observationer. I analys och diskussion framkommer att man kan se på dramapedagogik som en verksamhet med specifika och unika möjligheter till reflektion. Fiktionen, improvisationen, självreflektionen och reflektion i gemenskap är den dramapedagogiska reflektionens särskilda styrkor. Författaren efterlyser mer forskning på området med ett tydligt deltagarperspektiv.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola.Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA.Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer. / The purpose with the essay was to describe and judge if ABA was as good method for working with behaviourproblems in children within childcare and school.The study gave knowledge about behaviourtheraphy and the behaviourists through history, facts about ABA, that was the method I used. The study was based on participational observations. Three choosen pupils with diffrent behaviourproblems was observed and analysed according to ABA.To sum up the result of the study pointed at ABA to be a well-functioned analysing method to determine the typ and sort of the behaviorproblem. As a workingmethod for behaviourproblems ABA was well-funvtioned in simpler behaviorproblems, but needs to be completed in more difficult behaviorproblems with more underlying factors.

Det storskaliga jordbruket i Sverige kräver stora mängder insatsmedel och både bidrar till samt skadas av miljöförändringarna. I FN:s gobala mål 2: ingen hunger sätts målet att varje land ska säkra ett hållbart jordbruk och näringsrik mat till sina invånare. Kulturspannmål har förts fram som en möjlig väg till att uppnå det målet eftersom de har visats klara av torka bättre, kräver mindre insatsmedel och har bättre näringsvärde än moderna spannmål. Detta gör det intressant att se på hur kulturspannmål och de moderna spannmålen förpackas eftersom designen av en förpackning påverkar konkurrenskraften på varan. Därför är syftet med denna studie att undersöka den grafiska och materiella utformningen på ett urval spannmålsprodukters förpackningar och konsumenternas förväntningar på dem ur ett grafiskt designperspektiv.I studien har en deltagande observation och visuell research i form av en fotodokumentation använts som metoder för att besvara frågeställningarna. Resultatet i undersökningen visade på några betydande skillnader mellan de existerande förpackningarna och användarnas förväntningar på dem. Deltagarna lade störst vikt vid material samt funktion och föredrog kartongförpackningar framför de pappersförpackningar som fotodokumentationen visade var det förpackningsmaterial som användes i butik. De grafiska elementen som i butik var gjorda för att fånga konsumenternas uppmärksamhet genom varma färger och bilder på serveringsförslag var även dem annorlunda från de kalla färger, illustrerade veteax och icke föreställande bilder som deltagarna valde. Syftet med den kreativa delen är att skapa en designlösning som bidrar till att uppnå F:ns globala mål 2 ingen hunger och 13 bekämpa klimatförändringarna. Arbetet har genomgått fyra faser, idé-, prototyp-, funktions- och gestaltningsfas för att avslutas i en utställning på kulturmagasinet i Sundsvall. Designlösningen som togs fram resulterade i Kultivara, ett varumärke som erbjuder livsmedel på svenska kultursorter.I gestaltningen utforskades flera idéer, däribland storytelling och gamla tryckmetoder som sätt att kommunicera varumärket. Slutligen landade det i en utforming med inspiration från hantverk, historia och folklighet, ett varumärke, fyra livsmedelsförpackningar, en webbsida och en annons. Utmaningarna i processen bestod framförallt i att hitta en kommunikativ strategi som harmoniserade med kultursorterna som produkt och kärnan i varumärket. De motgångarna har skänkt insikter om människor och design som tagit projektet framåt.

The purpose of this study is to examine the symbolic use in sports and thus discuss the limits of what can be seen as religion and what can be said to be sacred and profane in our time. Data were collected through participant observation during and in connection with the ice hockey games in Löfbergs Arena in Karlstad. Collected data is then analyzed based on Émile Durkheim's theory of the elementary forms of religion. The results indicate that the club badge and club colours of Färjestad BK can be interpreted as totems both before, during and after a ice hockey game. The symbols appear in a number of different contexts, and in some more exposed than others. They share largely the function of the totems in the Australian and North American tribes that Durkheim studied because it bind together and create identification between the fans of Färjestad. Färjestad's symbols are those that to some extent create and maintain sacred and profane, maintain the group and at the same time separates it from others. / Syftet med denna uppsats är att undersöka symbolanvändning inom sport och därigenom diskutera gränserna för vad som kan ses som religion och vad som kan sägas vara heligt och profant i samtiden. Data har samlats in via deltagande observationer under och i anslutning till ishockeymatcher i Löfbergs Arena i Karlstad. Insamlad data har sedan analyserats utifrån Émile Durkheims teori om religionens elementära former. Studiens resultat pekar på att Färjestad BK:s klubbmärke och klubbfärger kan tolkas som totems både inför, under och efter en ishockeymatch. Symbolerna uppträder i en rad skilda sammanhang och är i vissa mer exponerade än i andra. De delar till stor del funktion med de totems Durkheim studerade hos australiensiska och nordamerikanska stammar, i den meningen att de binder ihop och skapar identifikation Färjestadfansen emellan. Färjestads symboler är de vilka i viss utsträckning skapar och upprätthåller heligt och profant, upprätthåller gruppen och samtidigt avgränsar den från andra.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

Anpassa eller dö, är en kartläggning av musikaggregatorer i den svenska musikindustrin. Uppsatsens syfte är att kartlägga musikaggregatorers olika funktioner i en föränderlig musikbransch för att förstå dess olika funktioner i svensk musik industri.  Uppsatsen är forskad genom en induktiv ansats med kvalitativ forskning och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observation, som valda metoder.  Uppsatsens slutsats har visat att musikaggregatorers primära funktion handlar om att distribuera musik till olika streamingtjänster men behöver ständigt anpassa sig i en föränderlig musikbransch för att kunna överleva.

<p>Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.</p><p>Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.</p><p>Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.</p>

<p>Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:</p><ul><li>Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem</li><li>Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen</li></ul><p> </p><p>Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.</p><p>De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.</p><p>Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.</p><p>Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.</p>

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion. Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet. I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna. Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött. Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.