Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

Ragnarök Online en plats på nätet, ett online-spel, där människor från hela världen möts och samverkar. Det är i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. Målet med denna uppsats är att visa på hur människor interagerar i, och skapar denna plats på nätet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Är det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa är några av de frågor vi kommer att möta i texten. Detta kommer vi att göra tillsammans med invånarna i Ragnarök Online, med dem kommer vi att slåss, jaga och göra hattar. Tillsammans kommer vi att utforska den virtuella miljön av Ragnarök Online. / Ragnarök Online a place on the net, an online game, where people from all over the world meet and interact. In this meeting the virtual environment of Ragnarök Online is created. Because it’s in the meeting between people this virtual place is founded. The goal of this essay is to show how people interact in, and create this place on the net. Why do people spend time in virtual environments? Is it any different to act in a virtual environment? These are some of the questions we will meet in the text. This we will do together whit the inhabitants of this place, we will fight, hunt and make hats ­­– together we will explore the virtual environment of Ragnarök Online.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget.   Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna.   Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg – Wohl-gemuth. Detta har hjälpt mig att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem som kvinnorna inom lastbilsföraryrket kan ställas inför. Studien visade att majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade anhöriga eller vänner och bekanta som kör lastbil. Det är på detta sätt som de har närmat sig yrket och fått en förståelse för yrket när de var yngre. Lastbilsföraryrket är ett yrke de trivs med och de vill inte byta yrke. Känslan av frihet och att de i viss mån kan planera sin dag själva, ingen dag är den andra lik är saker som lyfts fram som positiva. I undersökningen framkom det även att de ser yrket som tungt och slitsamt, men att allting går att lösa. Stress från yttre faktorer som de inte själva rår över nämns som mindre positiva inslag i yrket. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that makes women seek out the profession of truck driving, and how they view upon the profession. I have during the work used participant observation, focus group interviews and questionnaires sent out to the female truck drivers. These three ways to get information was used to give an overall picture of women's views on the profession, and the way into the profession. Altogether, I have been in contact with 35 truck drivers, 18 women and 17 men. As a theoretical framework, I have used the theories based on gender and gender marking process from primarily Hirdman, Westberg - Wohlgemuth. This has helped me to create an understanding of the challenges and problems that women in the truck driving industry may be facing. The study showed that the majority of women in the study have relatives or friends and ac-quaintances that drive a truck. It is in this way that they have approached the profession and gained an understanding of the profession when they were younger. Truck driving profession is a profession they enjoy and they do not want to change profession. The feeling of freedom and to a certain extent, the possibility to be able to plan their day themselves, is highlighted as posi-tive things about their work. The study showed that even though they see their profession as heavy and tiring, everything can be solved. Stresses from external factors that are beyond their control are mentioned as less positive aspects of the profession.

Syftet med denna mindre etnografiska studie är att utmana uppdelningen mellan matematik och estetikgenom att undersöka barns estetiska skapande och vilken matematiska möjligheter som uppstår underprocessen i barns möte med materialet. Detta med hjälp av deltagande observationer för att kunnaundersöka barns möte med matematik, estetik och material i en sammanflätad tillblivelseprocess däringet överordnar det ena eller det andra. Med hjälp av tidigare forskning, litteratur, metod och teorivisar resultatet i studien att matematiken är möjlig och en del i barns estetiska skapande. I empirin blirdet synligt att det inte endast är människan som är aktiv i skapandet av kunskap utan ävenmaterialiteter har agens och kraft att påverka oss i den dynamiska intra-aktion som uppstår. Slutsatsenmed studien blir att det inte går att göra tydliga uppdelningar av ämnesdiscipliner som matematik ochestetik, subjekt-objekt och teori-praktik utan allt är i rörelse av ständig tillblivelse.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.

This scientific essay starts with a description of a dilemma that I as a childminder find hard to handle. The story is reproducing an incident where this day care child -John- is getting an outburst that is affecting many persons in the group activity local for childminders. The problems that are created by the repeated defiant and unwieldy outbursts by this boy are challenging to handle. I have got certain experiences of children with special needs, but that competence is not sufficient in this case. The text also describes the doubt if a single childminder really is capable to handle a child that is demanding a lot more assistance than what is normal among day care children. Is it possible to offer all the children secure attention and interesting learning when one of them is demanding extra attention and support? Would an single-handed educator be able to help the boy to function better in social contexts? When I reflect over my dilemma, I am framing my questions. Through the writing I seek a deeper insight about what solutions eventually turns out to work for the challenging child. As a result of this examining writing process, I have found that the including of the child in the day care group was successful beyond expectation. The relation between me and the child is developing in a positive way when I choose to handle his tantrums in a less emotional way. An empathic approach and dialogues opens up for a cooperation which give the child possibilities to become a participant and able to affect his everyday situation at the family day care. The smaller group is a postulate for the positive development taking place within the boy. According to me, professional childminders should have a natural place as carers to children who for various reasons do not work or thrive in larger groups. The essay also includes explorations of other educators experiences in the form of participating observations on a preschool. The initial report, the observations, the empirical analysis and the result are all linked together with the theories of practical knowledge, my reflections, new insights, theoretical knowledge, research and literature that strengthen these. The practical knowledge is running like a red thread through the text. / Den här vetenskapliga essän börjar med en beskrivning av ett dilemma, som jag som dagbarnvårdare, upplever svårhanterligt. Berättelsen återger en incident där dagbarnet, John får ett utbrott, som påverkar många personer på dagbarnvårdarnas gruppverksamhet. Problemen som pojkens återkommande trotsiga och svårhanterliga anfall orsakar är utmanande att handskas med. Viss erfarenhet av barn med speciella behov har jag men den kompetensen räcker inte till i det här fallet. Jag funderar över vilken inverkan pojkens raserianfall har på de andra barnen och vuxna i gruppverksamheten -både i den större och mindre gruppen som barnet vistas i. I texten beskrivs också tvivlet över huruvida en ensam arbetande dagbarnvårdare är kapabel att hantera ett barn, som kräver betydande assistans utöver det som dagbarn vanligtvis gör. Kan en pedagog på egen hand hjälpa pojken att fungera bättre i socialt kontext? När jag reflekterar över mitt dilemma så väcks mina frågeställningar. Genom skrivandet söker jag en djupare insikt om det som med tiden visar sig fungera för det utmanande barnet. Till följd av den här granskande skrivprocessen har jag kommit fram till att inkludering av barnet i dagbarnsgruppen lyckades över förväntan. Relationen mellan barnet och mig utvecklas positivt när jag väljer att hantera de problematiska utbrotten mindre emotionellt. Empatiskt förhållningssätt och samtal öppnar till ett samarbete, som ger barnet möjlighet att vara delaktig och påverka sin vardag på familjedaghemmet. Den mindre gruppen är en förutsättning för den gynnsamma utvecklingen som sker hos pojken. Enligt mig bör yrkesgruppen dagbarnvårdare ha sin givna plats som omsorgsgivare för barn som inte av olika anledningar trivs eller mår bra i större grupper. Uppsatsen innehåller även ett utforskande av andra pedagogers erfarenheteri form av deltagande observationer på en förskola. Den inledande berättelsen, observationerna, analysenav empirin samt resultatet knyts samman med den praktiska kunskapens teori, mina reflektioner, nya insikter, teoretiska kunskaper, forskning och litteratur som stärker dessa. Den praktiska kunskapen går som en röd tråd genom texten.

Användningen av Internet of Things inom sport är svår att hitta forskning om, inte minst i samband med ridsport. Kandidatarbetet forskar kring problemen vid användning av Internet of Things och hur man implementerar system på bästa sätt. Jag utvecklar en prototyp vars syfte är att underlätta hästhoppning genom att automatisera hästhinder då deltagande observation avslöjade problemen ryttare möter vid hoppträning. Vid varje rivning tvingas ryttaren hoppa ner från hästen och resa bommen, någonting som ödslar tid och energi, men inte minst påverkar hästens rygg. Med hjälp av Internet of Things, context mapping, deltagande observation och design utvecklade jag en produkt som underlättar och effektiviserar hoppträning och tävling. Tillsammans med ryttarna i stallet och i diskussioner har vi fokuserat på att designen är säkerhetsanpassad och att produkten fokuserar på det ryttarna själv anser är viktigt. Med teknikerna raspberry pi, stegmotordrivare och en stegmotor kan ryttaren styra hästhindret direkt från hästryggen och därmed underlätta träningen. / Usage of Internet of Things in relation to sports is a hard subject to find research about, especially with a connection to equestrian sports. This bachelor thesis researches the problems you face when developing Internet of Things and how to implement systems efficiently. I’ve developed a prototype whose purpose is to facilitate showjumping by automating a horse jumping obstacle since participatory observations revealed problems riders face when practicing showjumping. Every time the horse knocks down the bar the rider must jump off the horse and lift the bar up, wasting time and energy, but also with a risk of hurting the horse’s back. By using Internet of Things, context mapping, participatory observations and design I developed a product that facilitate showjump practice and competition. Together with equestrians in the stable and in discussions we’ve focused on making the design safe for the horses and riders, and that the product focuses on what equestrians believe is important. Through the usage of a Rapsberry pi 3, a stepper motor driver and a stepper motor the rider can control the horse jumping obstacle directly from the horse back and thus facilitating the practice.

En grafisk designer är van att arbeta i en klassisk rak metod, och skapa sina designlösningar med tanke på användaren i tron om att de är experter på att visuellt kommunicera. Samhället kräver dock mer hållbara och användbara produkter och tjänster, vilket tyder på att slutanvändarintegrering kan vara en lösning som ger bred feedback på en potentiell lösningsmetod. En grafisk designers uppgift är att visualisera sin uppdragsgivares uppdrag, göra en målgruppsanalys och leverera en produkt eller tjänst efter en brief; detta inom designerns konstnärliga stil samt expertis. Hur blir det då att inkorporera en slutanvändare i en process där man som grafiker ofta gör individuella beslut? Denna uppsats undersöker vilket värde slutanvändarintegrering skapar och i vilken grad det används idag inom brädspelsbranchens skapandeprocess. Uppsatsen utmanar också genom att presentera barriärer för implementering av en slutanvändar-baserad designmodell. Med utgångspunkt i ett intervjumaterial destilleras ett standardiserat arbetsflöde för brädspelsdesign fram, vilket leder till en bättre förståelse för när och hur slutanvändaren framgångsrikt kan inkorporeras i processen. Detta jämförs sedan med egenutförda användarcentrerade designmetoder där brädspelet ”Green Guardians” har designats men hjälp av speltestningsgrupper bestående av slutanvändare. Intervjumaterialet ger en bred och generell förståelse för hur brädspel skapas, med ett fokus på vad moderatorn studerar under ett speltestningstillfälle. Det sammanfattade resultatet redovisar integrering av slutanvändare som en vital och tillförlitlig del av skapandeprocessen av brädspel. Däremot finns för lite forskning på hur teori och metod tillämpas i praktiken. Dessutom påvisar resultatet att det inte är vanligt att få feedback om brädspelets grafiska utformning och utmanar denna teori med påståenden om att den grafiska designern ser sig som expert, och att kommunikationsproblem kan stå som barriär. Uppsatsen ger därför förslag på hur interaktionen kan förbättras mellan moderator och speltestare för att brädspelet ska utvecklas optimalt.