Bakgrund: Personer med demenssjukdom blir allt fler i världen och ett stort antal bor på äldreboenden. Att en persons kognitiva förmåga sviktar innebär inte att personen nödvändigtvis förlorar sin lust och behov av att uttrycka sexualitet och intimitet. Sjuksköterskor och vårdpersonal har ett ansvar att bevara och stötta personer med demenssjukdom och deras närstående i att tillgodose behov, samt främja rätten till autonomi, integritet, kärleksfulla relationer, minska stigma och diskriminering. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonal och närståendes upplevelser och reflektioner av intima relationer hos personer med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: Det här är en beskrivande litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna har identifierats med hjälp av kvalitets- och relevans granskningsmallar och därefter sorterats in med hjälp av tematisk analys för att hitta fyra huvudteman. Huvudresultat: Resultatet visade att sexualitet och intimitet var viktigt för att bevara kontinuitet i relationer. Att respektera integritet och autonomi hos personer med demenssjukdom var lika viktigt för närstående som för vårdpersonal, trots att miljön på äldreboendet upplevdes som begränsande. Förmågan att bedöma validitet av samtycke, tillsammans med den negativa påverkan av stigma, tabun, kommunikationssvårigheter och bristande kunskap gällande äldres sexualitet, skapade komplexa utmaningar både för vårdpersonal och närstående när de skulle hantera förändringar i relationer samt uppkomsten av nya relationer.  Slutsats: Studien betonar vikten av intimitet och sexuell hälsa för personer med demenssjukdom, trots kognitiva utmaningar. Respekt för integritet och autonomi, variation i vårdpersonals attityder och utbildning, samt kampen mot etiska dilemman, stigma och kulturella normer är viktiga aspekter. Förändrade relationer vid demenssjukdom och behovet av förbättrad utbildning framhålls.

Palliativ vård för patienter med demens ökar alltmer och är vanligt förekommande i många olika vårdinstanser. Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde och en avgörande roll för hur god vård patienten kan få. Målet med palliativ vård för personer med demenssjukdom är att minska lidandet och förbättra livskvaliteten i deras sista livsfas. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring palliativ vård av patienter med demensdiagnos. Detta eftersom sjuksköterskans ansvarsområde är att tillgodose patientens behov och skapa förutsättningar för att patienten ska få en värdig sista tid i livet. En litteraturöversikt gjordes med sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna granskades genom Fribergs granskningsmall. Därefter identifierades två huvudteman och sju underteman som presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en utmaning av att vårda palliativa patienter med demens. De saknade kunskap kring att identifiera symtom på ohälsa och att de önskade mer utbildning inom palliativ vård för patienter med demens.

Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

No description available.

Bakgrund: Demens beskrivs som en sjukdom som berör hela familjen, varav närstående utgör en betydande del av vården av den sjuke i hemmet. Som en konsekvens av detta kan närstående uppleva negativ inverkan på fysisk och psykisk hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Distriktssköterskans förmåga att vara lyhörd för närståendes behov likaväl som patientens är därför av stor betydelse, för att kunna stödja närstående efter bästa förmåga med den hjälp de behöver. Dock föreligger svårigheter i distriktssköterskans arbete att tillgodose närståendes behov liksom att vara ett optimalt stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans arbetssätt och förmågor liksom svårigheter att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades vid rekrytering av deltagare. Inklusionskriterierna var distriktssköterskor inom hemsjukvården i två olika kommuner i södra Sverige, med måttlig till mycket erfarenhet inom området. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet omfattade nio kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som skapades blev följande; “Distriktssköterskan vill utgå ifrån ett helhetsperspektiv”, “Distriktssköterskan vill arbeta preventivt genom varaktig kontakt med närstående”, “Att bli inkopplad sent är ett hinder i det hälsofrämjande arbetet”, “Teamsamarbete skapar förutsättningar för distriktssköterskan att ge stöd till närstående”,“En ömsesidig relation kan stödja närstående i den vårdande processen”, “Att uppmärksamma och vara lyhörd inför närståendes behov av stöd”, “Möjligheter att tillgodose behov av stöd försvåras av närståendes oförmåga att ta emot hjälp” samt “Att främja distriktssköterskans förmåga att uppmärksamma närståendes behov av stöd”. Dessa kategorier föll under två teman; “Att ligga steget före för att möta hela människan” och “Att finnas till hands och vara mottaglig för önskningar”. Slutsats: Det förekom skillnader mellan kommunerna huruvida distriktssköterskan i sitt sätt att arbeta använde rutiner eller inte. Distriktssköterskorna använder flera metoder för att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens, men upplever att de ibland blir inkopplade sent, något som hindrar dem i sitt hälsofrämjande arbete liksom möjligheterna att tillgodose ett optimalt omhändertagande. De önskade rutiner, mer utbildning inom området samt hjälpmedel som kunde underlättade deras arbete att uppmärksamma och identifiera närståendes mående och behov av stöd. / Background: Dementia is described as a disease that affects the whole family, whereof relatives are taking a considerable part of the caring in the home. As a consequence the related person can experience a negative impact on the physical as well as the psychological health. To be able to give good support the district nurse’s ability to read the related’s and the patient’s needs is of great importance. However, there are difficulties in the district nurse's work to meet the needs of related parties as well as to be an optimum support. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurse’s way of working and abilities as well as problems in supporting relatives who’s taking care of individuals with dementia. Method: The study was conducted as an interview study with semi-structured interviews. The method was qualitative with an inductive approach. Expedient selection was applied in the recruitment of participants. The inclusion requirement were district nurses in home care from two municipalities in southern Sweden, with intermediate or greater experience in the field. The content of the interviews were analysed using qualitative latent content analysis, as described by Graneheim och Lundman (2004). Result: The result includes nine categories with associated subcategories. The following categories were created; “The district nurse wants to originate from a holistic perspective”, ”The district nurse wants to work preventively through sustained contact with related parties”, “Becoming engaged late is a barrier in health promotion”, “Team collaboration creates conditions for the district nurse to provide support to related parties”, ”A mutual relationship can support related in the care process”, “Paying attention to and be responsive to related parties need of support”, “Opportunities to meet the needs of support is complicated by related parties' inability to accept help” and “Promoting the district nurse's ability to pay attention to related parties’ need off support”. These categories fell under two themes; “Staying ahead to meet the whole human” and “To be available and  responsive to the desires of patients and related”. Conclusion: There were differences in using or not using procedures between the municipalities. The district nurses use several methods to support related who’s taking care of individuals with dementia, but feel that they are sometimes engaged late, which prevents them from providing health promotion and optimal care. The district nurses wished for routines, more education in the area as well as tools that could facilitate their work to highlight and identify related persons support needs and wellbeing.

Bakgrund: Musikaliska grundelement formas redan i mammans mage och finns bevarat hos oss ända in på ålderns höst. Samma element har visat sig bevaras hos personer med demenssjukdom. Demenssjukdom drabbar en allt större del av befolkningen vilket innebär att kunskap och evidens om sjukdomen bör tillämpas i praktiken för att underlätta omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Syftet är att undersöka hur musik i den dagliga vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar genomfördes, där åtta av studierna var av kvantitativ och två kvalitativ ansats. Litteraturöversiktens resultat diskuteras och knyts an till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Resultatet visar att olika typer av musikinterventioner påverkar personer med demenssjukdom på ett positivt sätt. Uttryck som fysisk och verbal agitation minskade, framförallt vid måltiderna vilket resulterade i ett ökat kaloriintag. Interaktionen mellan vårdare och personer med demenssjukdom förbättrades också vid omvårdnadssituationer. Musiken bidrog generellt till ökad social interaktion och till ett ökat välbefinnande. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Att leva med en demensdiagnos och vårdas på särskilt boende kan innebära både sjukdomslidande och vårdlidande. Musiken kan påverka vårdandet av personer med demenssjukdom genom ett ökat deltagande i omvårdnaden samt lindra sjukdomens symptom. / Background: Musical elements are formed already in the mother's womb and preserves with us all the way into old age. The same capability has proven to be preserved in people with dementia. Dementia affects an increasing part of the population, which means that knowledge and evidence about the condition should be applied in practice in order to facilitate the care of these people. Aim: The aim of this literature overview is to explore how music in the daily care environment affects people with dementia. Method: This literature overview based on ten scientific articles where eight of the studies have quantitative and two qualitative approaches. The result of the literature overview is discussed and related to Katie Eriksson's theory of suffering and consensus concept of caring. Results: The result shows that different types of music interventions affect people with dementia in a positive way. Expressions such as physical and verbal agitation decreased at mealtime, which resulted in increased calorie intake. The interaction between caregivers and people with dementia improved during caring situations. The music generally contributed to increased social interaction and increased well-being. Discussion: The results are discussed in relation to Katie Eriksson's theory of suffering and the concept of caring. To have dementia and live in a nursing home can mean suffering in many ways, both suffering from the disease and the care related suffering. Music can affect the caring of people with dementia by increased participation in the daily caring routines and alleviate symptoms of the disease.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD. / More and more people suffer from dementia and a large part of these is affected by some point of one or several behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD creates great suffering for the affected but can also be difficult for the people around them to manage, relatives and health professionals, and is a big reason that a person moves in to a nursing facility. The aim of this study was to describe health professional’s experience of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia, BPSD. The study had a descriptive design with qualitative approach. Data were collected through six individual semi-structured interviews. By convenience sampling, nursing assistant working at a nursing facility for people with dementia in Sweden were recruited. Data were analyzed by qualitative content analysis. A theme emerged, “Difficulties to find a balance between need and resource”. The informants experienced their work in caring for people with BPSD as a great challenge but also as very awarding. The feeling of being inadequate, lacking knowledge or ability to handle certain situations or symptoms and lack of resources perceived as stressful by the informants. Aggressiveness and anxiety in individuals with BPSD were experienced as the most difficult to handle. The results also showed that the informants experienced working with persons with BPSD as exiting, interesting and fun and that they felt satisfaction in being there for the person with BPSD and to be able to contribute to their well-being. The conclusion in this study shows that informants experienced great challenges in their work to create wellbeing for people with BPSD. Support and education could increase the job satisfaction for the health personnel but also increase the quality of life for people with BPSD.

Bakgrund: Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom vilket innebär att personens kognitiva förmåga blir sämre med tiden. Behovet av hjälp från omgivningen, för att kunna upprätthålla en fungerande vardag, blir allt större ju längre sjukdomen framskrider. Närstående har en viktig roll i omsorgen av en familjemedlem som drabbas av demenssjukdom. Syftet. Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd och deras erfarenheter av det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Totalt sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Det framkom att närståendes erfarenhet var att det inte bara var praktiskt stöd som var viktigt utan också stöd i form av information och kontakt med olika professionerna. Närståendes erfarenheter av professionell kontakt vid utskrivning upplevdes ofta som bristfällig. Det framkom även att behovet av stöd var individuellt för att få en fungerande vardag. Närstående som hade stöd i form av avlastning, dagvård eller hemtjänst upplevde att de fick anpassa sig efter hemtjänsten men att dessa stöd gav en viss frihet. Vidare framkom det i studien att en del närstående försökte leva som vanligt, genom att fortsätta med sina aktiviteter som innan familjemedlemmens diagnos.  Slutsats. Studien visar vikten av bra information och kontakt mellan specialistsjuksköterskan, närstående och övriga personal för att ge stöd till närstående och underlätta dennes vardag. Studien belyste även närstående som var nöjda med det stöd och den kontakt som de fick, samt de närstående som valde att ta vara på livet genom att fortsätta med livet och aktiviteter som innan den anhörig drabbades av demenssjukdom.

Bakgrund: I Sverige lever idag 160 000 personer med en demensdiagnos. Demens kan ge många olika fysiska och beteendemässiga symtom. Forskning har visat att musik är något som kan trösta och lugna en person. Långtidsmusikminnet har visat sig finnas kvar hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka hur personer med demensdiagnos påverkas av musik. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod där resultatet baserats på elva vetenskapliga artiklar; fem kvalitativa och sex kvantitativa originalartiklar. Databaserna Cinahl och PubMed användes med söktermer som dementia, music, nursing och singing. Resultat: Musik vid måltider kan minska agiterade beteenden. Musik vid morgonomvårdnad kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonalen och personen med demens samt att förståelsen för de dagliga aktiviteterna ökar. Att individuellt lyssna på musik kan minska agitation samt öka kommunikationen med personen med demenssjukdom. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdande, där fokus för diskussionen främst kretsade kring hur musiken kan användas som en omvårdnadsåtgärd. / Background: In Sweden 160 000 people live with a dementia diagnosis today. Dementia can give several behavioral and psychological symptoms. Research has shown that music can comfort and calm a person. Long term music memory has shown to be intact in people with dementia. Aim: To study the impact of music on people suffering from dementia.   Method: A literature review according to Friberg's method where the result is based on eleven scientific articles; five qualitative and six quantitative original articles. Databases used were Cinahl and PubMed with the search terms dementia, music, nursing and singing. Results: Music at mealtime can decrease agitated behavior. Music during morning care sessions can increase the communication between caregiver and people suffering from dementia and also increase the understanding of the everyday activities. Individually listening to music can decrease agitation and increase communication with the person suffering from dementia. Discussion: The results are discussed in relation to the consensus concept caring, where the focus for the discussion was how music can be used as a nursing intervention.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär kognitiva nedsättningar som ofta bidrar till svårigheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ofta möter vårdpersonalen problematik av etisk karaktär då personer med demenssjukdom ej kan se konsekvenserna av sitt handlande. Tvångsåtgärder är i Sverige olagligt och kan ej tillämpas i omvårdnaden då personer med demenssjukdom motsätter sig omvårdnaden. Att få personer med demenssjukdom att samverka i omvårdnaden kräver således andra åtgärder för att kringgå dessa dilemman. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenheter kring etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där 11 artiklar granskades. Analysmetoden inspirerades av Forsberg och Wengströms tidigare etablerade modell. Resultat: Två huvudkategorier med två underkategorier under vardera. Erfarenheter av svårigheter i etiska dilemman samt erfarenheter av möjligheter vid etiska dilemman. Det utkristalliserades i resultatet att tvång faktiskt förekommer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom trots att de faller utanför befintliga lagrum. Det framkom dock i resultatet att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom var en av nycklarna till att kringgå etiska dilemman. Vårdpersonalens utbildningsgrad påverkade i vilken utsträckning en personcentrerad vård utövades. Slutsats: Mer utbildning krävs för att öka vårdpersonalens kunskap i hur en personcentrerad omvårdnad skall bedrivas för att undvika att etiska dilemman uppstår. Därtill behöver vårdpersonal i större utsträckning beakta de etiska värdegrunderna för omvårdnad. Det leder till en förbättrad omvårdnad samt livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad bör således ingå redan i grundutbildningen för all vårdpersonal.