Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Kvale’s (1997) analysmodell. De tre huvudteman som framkom var: (i) det kommunikativa mötets innehåll, (ii) det kommunikativa mötets problem och (iii) det kommunikativa mötets stöd för hälsa. Resultatet visar att kroppsspråket används mer än det verbala språket i vården av demenssjuka. Det kommunikativa mötet som uppstår mellan vårdpersonalen och den demenssjuke är en vårdande kommunikation som inger lugn, välbefinnande, glädje och trygghet. Det är viktigt att främja den demenssjukes hälsa och möta den demenssjuke i deras egen livsvärld.</p> / <p>The disease of dementia is characterizes by losses of intellectual and emotional abilities. At a later stage of dementia, a disability develops of both verbal and non-verbal communication. The aim of this study is to analyse and describe the communicative encounter between the caregivers and an older patient suffering from dementia. In this study a qualitative method was used and nine caregivers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with a method of analysis made by Kvale (1997). Three major themes were found in the result, which are: (i) contents of the communicative encounter, (ii) problems in the communicative encounter and (iii) giving support for health in the communicative encounter. The result of this study shows that body language is most frequently occurring than verbal language in the care of patients suffering from dementia. Another important aspect of the communicative encounter is to meet the lifeworld of the patients suffering from dementia.</p>

<p>Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns.</p> / <p>Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.</p>

<p>Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd.</p> / <p>The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.</p>

<p>Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har.</p> / <p>Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.</p>

Demens är en psykiatrisk diagnos som ökar globalt. Forskningsläget visar en kunskapsbrist inom vårdvetenskapens caring och nursing utifrån ett humanvetenskapligt perspektiv om vuxna barns upplevelser i samband med att en förälder insjuknar i en demenssjukdom. Ur ett holistiskt perspektiv är demens även en anhörigsjukdom där hela familjen drabbas. I takt med att sjukdomen ökarblir allt fler vuxna barn involverade i sjukdomsprocessen. Syftet var att belysa vuxna barns upplevelser i samband med att en förälder lider av en demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie inspirerad av en hermeneutiskt ansats.Till resultatet användes tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som belyste vuxna barns upplevelser i samband med att en förälder lider av sjukdomen demens. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades och fyra teman framkom under bearbetningen som var: upplevelser av skuld och skam, upplevelser av lojalitet, upplevelser av sorg och upplevelser avhumor. Utifrån resultatet framträdde en ny analysmodell där vuxna barns viljaatt ta på sig rollen som vårdgivarevar betydelsefull. Ur sjuksköterskans perspektiv är det betydelsefullt att beakta och ge stöd till hela familjen.För att uppmärksamma hela familjens vårdbehov krävs mer forskning om vuxna barns upplevelser eftersom tidigare forskning har fokuserats på make och makas erfarenheter. / Dementia is a psychiatric diagnosisthat increasesworldwide.The research displays a lack of knowledge in the healthcaresciences caring and nursing from a basis of a human science perspective of adult children’s experiences in the context of a parent suffering with dementia. From a holistic perspective, dementia is also afamily disease where the whole family is affectedand more adult children gets involved in the disease process. The purpose was to illuminate the adult children’s experiences in connection with a parent suffering with dementia. The study was conducted as a literature study inspired by a hermeneutic approach.Ten qualitative research articles that highlighted adult children’s experiences related to having a parent suffering with dementia was applied to the result. The research articles were reviewed and four themes emerged during the process and were: experiences of guilt and shame, experiences of loyalty, experiences of grief and experiences ofhumor. An analysis model emerged based on the result which illustrated the desire for caring that the adult children’s felt. From the nurses’ perspective, it is important to consider and provide support to the entire family. To pay attention to the whole family requires more research on adult children’s experiences because previous research has focused on spouses experiences.

Bakgrund: Allt fler kommer drabbas av demenssjukdom och fler anhöriga kommer påverkas av att bli vårdande anhörig. Tidigare studier har visat att anhöriga behöver stöd under den period som de vårdar sina närstående med demenssjukdom. Att vara anhörig till en närstående som är demenssjuk påverkar anhörigas hälsa och välbefinnande. Hälso- och sjukvårdspersonal finns tillgänglig under hela perioden: från diagnos till flytten till ett boende. Det har även noterats om vikten med informella personers stöd. Nationella riktlinjer finns sedan tidigare om att stötta och erbjuda utbildning till anhöriga i deras situationer, men det är oklart huruvida detta uppfylls. Hälso- och sjukvårdpersonal innehar kunskap men det noteras en brist på förståelse för den situation anhöriga befinner sig i såväl som vårdande anhörig i ordinärt boende som efter flytten till äldreboende. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av formellt och informellt stöd genom sjukdomsförloppet vid demenssjukdom.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sju anhöriga, som tidigare varit vårdande anhöriga men som nu har närstående boendes på äldreboende, intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att stöd och utbildning inte endast behövs i början av demenssjukdomen när diagnos ställs utan är något som kontinuerligt behöver erbjudas under processens gång och ges till anhöriga. Ett stöd var av vikt även efter flytten till ett boende. Det framkom även att kommunikation och kompetensutveckling i form av utbildning kring demenssjukdomen är en viktig del för att kunna förbättra relationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och anhöriga. Brist på kommunikation och en dålig relation mellan anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal ledde till psykisk ohälsa och lidande för anhöriga. Informellt stöd i form av grannar och familj var av stor betydelse för anhöriga. Slutsats: Det finns en viktig del som specialistsjuksköterska/sjuksköterska kan göra vilket var bland annat att ge kunskap till anhöriga och till personal om demenssjukdom under hela processen. Det kan förbättra ett bemötande och skapa en god relation med anhöriga, men det kan även ge mer kvalité till vården och genom detta ge trygghet till anhöriga. Genom tillämpning av relationscentrerad vård tillsammans med personcentrerad vård kan det ge stöd och delaktighet till anhöriga. Det var viktigt att stödet var individualiserat för anhöriga och att hälso- och sjukvårdspersonal får en förståelse för deras situation och de känslor de har. / Background: More people will be diagnosed with dementia and more relatives will be affected and become informal carers. Previous studies show that informal carers need support during the period they care for their relative with dementia. To be an informal carer to a next-of-kin affects the carers’ health and well-being. Healthcare staffs are available during this whole period: from diagnosis to the placement at a nursing home. It has also been noted of the importance of informal persons support. There are national guidelines about support and to offer education to informal carers in their situation, but it is unclear how this is fulfilled. Healthcare staff beholds knowledge but there is noted a lack of understanding for the situation informal carers are in, both during the time of caring and after the move to a nursing home.   Aim: The aim of the study was to illuminate informal carers experiences of formal and informal support through the course of the dementia-disease. Method: The study is a qualitative interview study, where seven informal carers were interviewed. The informal carers had previously been carers, before their relatives moved in to a nursing home. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed with qualitative content analysis. Result: The study show that the support and education is not only needed in the beginning of the dementia disease when the diagnosis is set, but support needs to be offered continuously and given to informal carers during the whole disease trajectory. Support is needed even after the move to a nursing home. It has been shown that communication and developing competence in forms of education about dementia is an important part to improve the relationship between informal carers and healthcare staff. Lack of communication and a bad relationship between relatives and healthcare staff led to mental ill health and suffering for the relative. Neighbours and family members gave informal support, and this was of importance for the informal carer.  Conclusion: There is an important part that specialized nurses/nurses can do and that is to give or offer knowledge to informal carers and to healthcare staff about dementia during the whole process. It can improve the treatment of patients with dementia and their informal carers and through this create a good relationship and the feeling of safety, and also improve the quality of care. By applying relationship-centred care with person-centred care can give the feeling of support and participation to informal carers. It is also of importance that support is individualized for relatives and that healthcare staff has an understanding for their situation and the emotions they have.

Kvarboendeprincipen innebär att den äldre sjuka individen ska ha möjlighet att kunna bo kvar i sitt ordinära boende med hjälp av hemtjänst eller anhöriga. Ofta fyller anhöriga funktionen som vårdare och är en förutsättning för kvarboende i hemmet för personer med demens.Rapporter visar på svårigheter och ökad belastning för anhöriga. Syftet var att undersöka vilka konsekvenser kvarboende i hemmet kan ha för anhöriga till personen med demens. Metod var en integrerad litteraturstudie. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod tolv artiklar som användes i resultatet. Elva artiklar var kvantitativa och en artikel var mixad metod. I resultatet framkom fyra kategorier: Anhörigvårdarna kände börda, Vårdandet övergick i psykisk ohälsa, BPSD inverkade på anhörigas livskvalité, Behov av hjälp utifrån. Konklusion: Varaktigheten i vårdandet samt om personen med demens hade BPSD var av betydelse för om anhörigvårdarna utvecklade känslan av börda, psykisk ohälsa samt om de var i behov av hjälp utifrån. Stöd och utbildning till anhörigvårdarna i tidigt skede kan bidra till att anhörigvårdarna orkar vårda längre i det ordinära boendet. / In Sweden remaining living at home principle means that the older sick individual should have the opportunity to stay in their ordinary home with the    help of home care services or relatives. The family members often act as a caregiver and is a prerequisite for remaining living at home for people with dementia. Reports show the difficulties and increased burden for the relatives.The aim of the study was to investigate the consequences remaining living at home can have for relatives of the person with dementia. Method: An integrated literature study was used as a method. After selection and quality assessment remained twelve articles used in the result. Eleven articles were quantitative and one article were a mixed approach.The results revealed four categories: Family caregivers felt burden, Caring were turned into mental illness, BPSD impact on family members' quality of life, Taking  care from outside health providers.Conclusion: The duration of the treatment process as well as the person with dementia had BPSD was relevant to whether carers developed sense of burden, mental illness and were in need of outside help. Education and support for carers in the early stage of the illness, may help family caregivers to give informal caregiving longer in regularhousing.