Sammanfattning Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt. Det förekom knappt några allergier bland de äldre, kanske för att deras miljö tidigare inneburit en mer djurnära kontakt. Sjuksköterskorna upplevde att nuvarande antal hundar var för få i förhållande till efterfrågan, och att användandet av hundassisterad äldreomsorg kunde göras mer effektiv, om det upprättades en bättre struktur för mål och uppföljning av gjorda insatser. Slutsats: Den legitimerade sjuksköterskan ser mycket praktisk nytta i sitt omvårdnadsarbete med att använda sig av hundassisterad äldreomsorg, då hunden underlättar arbetssituationen och inverkar lugnande. / Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of dog- assisted elderly care and how nurses perceive that the dog contributes to the care in Swedish nursing homes. Method: Interviews were conducted with registered nurses who had experience of pet dogs and care- dogs in elderly care. Results: The nurses experienced that dog- assisted care had a positive impact in several levels, both for the elderly and the staff. The nurses experienced that a dog fortified the everyday life in the nursing homes and the dog could be put to practical use in the elderly nursing care, particularly in working with patients suffering from dementia. Dog- assisted care was perceived lead to increased well- being, reduce stress and aggression, provide increased pleasure and appetite. The interaction with the dog stimulated activity, both physically mentally and verbally. There were hardly any allergies among the elderly, perhaps because their environment previously consisted in a close animal contact. The nurses experienced that the current number of dogs were too few in relation to demand, and that the dog- assisted care of elderly could be made more effective, if a better structure were to be put up, for goals and the monitoring of the actions taken. Conclusion: The nurses' experienced that dog- assisted care of elderly also contributed to the nurses' care, because the dog made the work- situation easier and had a calming influence on the patients.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman. Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet. Personernas förmåga till både verbal och icke-verbal kommunikation ökade. Musik visade sig även vara en väg till gemenskap genom ökad social interaktion, bättre samspel och ökat samarbete. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teorier om lidande och om lekens betydelse i vårdandet. Att ha en demenssjukdom kan innebära sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Individuellt anpassad musik kan stärka en persons identitet och skapa en gemenskap som minskar lidandet. I vårdandet är leken central och ett medel för att uppnå hälsa. Leken kan även lindra lidande. / Background: By the year 2050 it is estimated there will be around 100 million dementia sufferers. In order to provide good and adequate care for these people it is paramount to preserve their integrity and their feeling of inclusiveness and to personalise their care. Dementia patients often retain their ability to sing and to recognise music even at an advanced stage of the illness. Aim: The aim of this litterature overview was to describe the impact music have on people with dementia. Methods: A litterature overwiev based on nine scientific articles were conducted; six quantitative and three qualitative. Keyfoundings were identified and put together for each article. Similarities and differences were compared and overall categories were created that after further analysis were condensed to themes and subthemes. Results: The result showed how different musical interventions increased the overall well being of the patients. The reduction of anxiety and agitation were significant and led to an increased level of expression of joy and playfulness. Their ability for both verbal and non-verbal communication increased. Music also led to enhanced social interaction and cooperation. Discussions: The results were discussed in relation to Katie Erikssons´ theories about suffering and the significance of playing in caring. To have dementia may involve suffering on many levels connected to the disease, the care and to life. Indivudually adjusted music may strenghten a persons identity and relieve suffering. Playing is important in the act of caring and a way to attain health. Playing may also relieve suffering.

Demens är en vanlig diagnos hos äldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur och varför omsorgspersonal på en gruppbostad för personer med demens använder sig av klargörande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Deltagande observation möjliggjorde att fånga omsorgspersonalens agerande under det dagliga omsorgsarbetet för personer med demens. Studiens resultat visar att omsorgspersonalen använder klargörande kommunikation i olika syften. Syftena var att undvika oönskat beteende hos de boende, uppmana till önskvärd aktivitet hos de boende samt för att hjälpa boende som ger uttryck för desorientering. Omsorgspersonalen agerar klargörande genom att hänvisa till situationens kontext och till de aktiviteter som är lämpliga i stunden. Omsorgspersonalen agerar även klargörande genom att ge de boende tydliga instruktioner och information utifrån omsorgspersonalens kontext när de boende ger uttryck för desorientering. Kunskaper från studien för tillämpning i praktisk omsorg inom gruppboende för äldre är att sätta ord på omsorgspersonalens klargörande omsorgshandlingar samt kunskaper om vilka dessa handlingar är. / Dementia is a common diagnosis among elderly people in Sweden. The aim of this study was to examine how and why caregivers at a nursing home for people with dementia use clarifying communication in the daily care. This study has an ethnographic approach, and the data have been gathered by use of participant observation as a method enabled us to capture the caregiver’s actions during daily care for the people with dementia. The results show that the caregivers used clarifying communication in different purposes. The purpose was to stop the persons with dementia from unwanted behaviour, to encourage the persons with dementia to desirable activities and to help the persons with dementia when they express disorientation. The caregivers acted clarifying by referring to the context of the situation and by referring to appropriate activities. The caregivers also acted clarifying by giving the persons with dementia clear instructions and clear information by the caregiver’s point of view when the people with dementia expressed disorientation. Knowledge from this study for implication in care in nursing homes for elderly people is to name the caregivers clarifying actions and knowledge about witch these clarifying actions are.

Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna. / People with dementia is a category of patients that nurses often meet. The disease affects the cognitive functions and because of that there may appear frequent ethical difficulties in nursing. Therefore the purpose of this study was to highlight the causes of ethical difficulties within professional nursing care of patients with dementia. The study was conducted as a literature review and the results consisted of five themes: lack of knowledge, lack of time and resources, restricted physical care environment, threatened autonomy, dignity and integrity and lack of communication. Health personnel’s lack of knowledge about dementia caused difficulties in identifying the various symptoms and because of that perform a professional nursing care. As a consequence of lack of time and resources, the patients were limited more than necessary. In a hospital environment patients were at risk of becoming over-stimulated due to stimuli from many directions. Since dementia may affect the ability to communicate, there were difficulties in preserving patients autonomy, dignity and integrity. The conclusion is that good knowledge about the disease is required and an adaption of the physical and psychological environment. More research is needed about the impact of time and lack of resources regarding patients with dementia, because of today’s great savings and staff reductions in health care. There is a lack of health personnel with knowledge about dementia and educations have to be developed to meet the needs that arise in the organizations.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism. / The aim of this study is to raise knowledge about the meaning of dance as an intervention in the care of people with dementia. The study is based on an overview of the existing literature on the subjects dance and dementia. The study also gives an example from the care of people with dementia in the county of Linköping. The results will be presented within three main themes; psychological effects, physiological effects and social effects by the using of dance in the care of people with dementia. Later on the analysis is based on the same main themes that will be analyzed by the theories about quality of life and symbolic interaction.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande. Studien visade även på behovet avstöd vid beslutstagandet. Slutsatsen blir att sjuksköterskan och andraprofessioner behöver kunskap och utbildning för att kunna stödja makar vidbeslutstagandet. / When a person is suffering from achronic disease, often the whole life situation is changing for both the personand the family. The purpose of this study was to describe spouses experienceswhen their partner with dementia was placed in sheltered housing for peoplewith dementia. The study is based on thirteen interviews that were analyzed with amethod for manifest qualitative content analysis. The result was structured inseven subcategories and four categories. The results from the interviews showthat relatives of either sex experienced that to make the decision to move his/ her spouse for special housing for people with dementia were emotionally stressful.The study also showed the need for aid inthe decision-taking. The conclusion is that nurses andother professionals need knowledge and training to support the spouses in thedecision-taking

Our study aims at investigating the unit manager’s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with Down´s syndrome develop Alzheimer’s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers’ perceiveddiscretion point of view.Our study’s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion.

Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet. Vi fick se interaktionen mellan teamet och brukare där vi såg hur brukarna blev glada och motiverade att röra på sig när Alfred kom på besök. Vi ser att arbetet med vårdhundar kan föra med sig ett salutogent synsätt. Mer forskning kring sambandet mellan oxytocin och relationen mellan djur och människa behövs enligt oss då det i dagens läge inte finns någon forskning som definitivt kopplar ihop dessa. Vi har märkt att replikering kring detta område kan vara svårt då förutsättningar skiftar och att alla hundar och människor är olika.