Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende. Ingen skillnad i dokumentationen fanns att finna mellan gammalt och nytt datasystem. Läkemedelsnamnet var det som förekom mest i dokumentationen vid behovsmedicinering. Minst förekommande var anteckningar angående utvärderad effekt. Dokumentationen kring given vid behovsmedicinering var bristfällig och resultatet i denna studie visade bland annat att det inte var journalföringssystemet som var orsaken.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. / The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort. / Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. Conclusion: The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.

Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Kvale’s (1997) analysmodell. De tre huvudteman som framkom var: (i) det kommunikativa mötets innehåll, (ii) det kommunikativa mötets problem och (iii) det kommunikativa mötets stöd för hälsa. Resultatet visar att kroppsspråket används mer än det verbala språket i vården av demenssjuka. Det kommunikativa mötet som uppstår mellan vårdpersonalen och den demenssjuke är en vårdande kommunikation som inger lugn, välbefinnande, glädje och trygghet. Det är viktigt att främja den demenssjukes hälsa och möta den demenssjuke i deras egen livsvärld. / The disease of dementia is characterizes by losses of intellectual and emotional abilities. At a later stage of dementia, a disability develops of both verbal and non-verbal communication. The aim of this study is to analyse and describe the communicative encounter between the caregivers and an older patient suffering from dementia. In this study a qualitative method was used and nine caregivers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with a method of analysis made by Kvale (1997). Three major themes were found in the result, which are: (i) contents of the communicative encounter, (ii) problems in the communicative encounter and (iii) giving support for health in the communicative encounter. The result of this study shows that body language is most frequently occurring than verbal language in the care of patients suffering from dementia. Another important aspect of the communicative encounter is to meet the lifeworld of the patients suffering from dementia.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. / The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns. / Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.

Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har. / Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera. / As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect. The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt. Personalen försöker i sitt arbete förebygga aggressivt beteende med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder, vilka varierar då varje patient är unik trots en gemensam diagnos. Diskussion/Slutsats: För att nå en god omvårdnad av dessa patienter samt för att vårdpersonalen skall få en så trivsam arbetssituation som möjligt krävs utbildning inom demenssjukdomar. Den aktuella vården bör individualiseras för att optimera omvårdnaden av den demenssjuke patienten.

Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården. Vårdpersonal uttryckte att anhöriga hade orealistiska krav. Vårdpersonalen uppskattade beröm för sitt arbete. Annan kulturell bakgrund kunde påverka kommunikationen negativt. Relationen anhöriga hade till patienten påverkade kommunikationen med vårdpersonalen. Att involvera anhöriga i vårdarbetet och att ta del av anhörigas erfarenheter var positivt för kommunikationen. Metoder för kommunikationsförbättring fanns i form av den diskussionsbaserade metoden PIC (Partners in Caregiving) och den kontraktsbaserade metoden FIC (Family Involvement in Care), dessa metoder för att förbättra samarbetet var uppskattade av undersökningsgrupperna. Diskussionen belyser att anhöriga och vårdpersonal är av olika bakgrund, därav krävs en ständig anpassning gentemot varandra. Metoderna för kommunikationsförbättring som betonar båda parternas ansvar för ett positivt handlingsklimat måste ses som ett behov pga. den uppskattning som uttrycktes för åtgärderna. / The aim of this study was to describe communication between relatives and care staff working with persons with dementia, and to describe methods for communication improvement. The method used for this study was a literary review involving 15 articles. The result showed existing dissatisfaction in how the function of communication was between care staff and relatives. Feeling of suspicion and lack of trust were found between the interacting parties. Relatives wished for more involvement and information about caring. Care staff expressed that relatives had unrealistic demands. Care staff appreciated praise for their work. The relationship between relatives and patient affected communication with care staff. A different cultural background influenced communication negatively. Involving relatives in care practise improved communication between relatives and care staff. Communication enhancement methods were found in the discussion based method PIC (Partners in Caregiving) and the convention based method FIC (Family Involvement in Care), these two methods were appreciated by the studied groups. The discussion points out that relatives and care staff are of different backgrounds; therefore it is necessary with an ongoing adaptation towards each other. Communication enhancement methods that enlightened responsibility of both parties to create a positive atmosphere must be considered needed because of the content expressed.