<p>The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory.</p><p>The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly. Everyone mentions the workgroup as an important factor in the work with the validation and reminiscence methods. Some experience a support in their work from their colleagues while others feel themselves being impeded.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. <strong>Syfte:</strong> Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. <strong>Resultat:</strong> Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt. Personalen försöker i sitt arbete förebygga aggressivt beteende med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder, vilka varierar då varje patient är unik trots en gemensam diagnos. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>För att nå en god omvårdnad av dessa patienter samt för att vårdpersonalen skall få en så trivsam arbetssituation som möjligt krävs utbildning inom demenssjukdomar. Den aktuella vården bör individualiseras för att optimera omvårdnaden av den demenssjuke patienten.</p>

<p><em><p>I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: <em>Medvetenhet</em> <em>om kroppsspråkets betydelse</em> <em>för</em> k<em>ommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet </em>och <em>Resursbrist. </em>Resultatet visade att det som verkade underlättande för bemötandet var framförallt personalens egenskaper såsom att använda sitt kroppsspråk, vara klar och tydlig vid kommunikation. Ett bra samarbete i personalgruppen och liten personalomsättning, att personalen försökte finna den röda tråden och leva sig in i den sjukes verklighet. Faktorer som verkade hindrande var framförallt organisatoriska, såsom att personaltätheten minskade och att ett mindre antal personal skulle vårda allt sjukare människor men även att personalen inte alltid kunde hjälpa den sjuke ur oro och ångest.</p></em></p><p> </p><p> </p>

<p>I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort.</p> / <p>Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. <strong><em>Conclusion</em></strong><em>: </em>The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.</p>

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>

<p>Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården. Vårdpersonal uttryckte att anhöriga hade orealistiska krav. Vårdpersonalen uppskattade beröm för sitt arbete. Annan kulturell bakgrund kunde påverka kommunikationen negativt. Relationen anhöriga hade till patienten påverkade kommunikationen med vårdpersonalen. Att involvera anhöriga i vårdarbetet och att ta del av anhörigas erfarenheter var positivt för kommunikationen. Metoder för kommunikationsförbättring fanns i form av den diskussionsbaserade metoden PIC (Partners in Caregiving) och den kontraktsbaserade metoden FIC (Family Involvement in Care), dessa metoder för att förbättra samarbetet var uppskattade av undersökningsgrupperna. Diskussionen belyser att anhöriga och vårdpersonal är av olika bakgrund, därav krävs en ständig anpassning gentemot varandra. Metoderna för kommunikationsförbättring som betonar båda parternas ansvar för ett positivt handlingsklimat måste ses som ett behov pga. den uppskattning som uttrycktes för åtgärderna.</p> / <p>The aim of this study was to describe communication between relatives and care staff working with persons with dementia, and to describe methods for communication improvement. The method used for this study was a literary review involving 15 articles. The result showed existing dissatisfaction in how the function of communication was between care staff and relatives. Feeling of suspicion and lack of trust were found between the interacting parties. Relatives wished for more involvement and information about caring. Care staff expressed that relatives had unrealistic demands. Care staff appreciated praise for their work. The relationship between relatives and patient affected communication with care staff. A different cultural background influenced communication negatively. Involving relatives in care practise improved communication between relatives and care staff. Communication enhancement methods were found in the discussion based method PIC (Partners in Caregiving) and the convention based method FIC (Family Involvement in Care), these two methods were appreciated by the studied groups. The discussion points out that relatives and care staff are of different backgrounds; therefore it is necessary with an ongoing adaptation towards each other. Communication enhancement methods that enlightened responsibility of both parties to create a positive atmosphere must be considered needed because of the content expressed.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende. Ingen skillnad i dokumentationen fanns att finna mellan gammalt och nytt datasystem. Läkemedelsnamnet var det som förekom mest i dokumentationen vid behovsmedicinering. Minst förekommande var anteckningar angående utvärderad effekt. Dokumentationen kring given vid behovsmedicinering var bristfällig och resultatet i denna studie visade bland annat att det inte var journalföringssystemet som var orsaken.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.</p>

<p>Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera.</p> / <p>As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect.</p><p>The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.</p>

<p><p><p>Sammanfattning</p><p> </p><strong>Bakgrund</strong>: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Syfte</strong>: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen. Interaktionen i sin tur påverkas av olika främjande respektive hindrande faktorer. En central faktor var kommunikationens betydelse hos både vårdpersonal och personer med demens. Det framkom att både vårdpersonal och personer med demens kan påverka interaktionen, men det är vårdpersonalen som har det största ansvaret. <strong>Slutsats</strong>: Med en ökad kunskap om hur främjande respektive hindrande faktorer hos vårdpersonal och hos personer med demens påverkar interaktionen ökar möjligheten att tillgodose patienternas behov och samtidigt få dem att känna sig unika och värdefulla.</p></p>