Bakgrund: Att få en demenssjukdom innebär att olika färdigheter och funktioner försämras allt eftersom. Det är också vanligt att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomens förlopp. De varierande symtomen kan vara svåra för vårdpersonal att möta. Genom att ha kunskap om sjukdomen samt ha god moral och etik ökar chanserna till ett gott bemötande och en god personcentrerad omvårdnad.   Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av bemötande av personer med demenssjukdom.   Metod: En kvalitativ studiedesign valdes och intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgjordes av fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omvårdnadspersonal från två olika kommuner i Sverige.   Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och 10 subkategorier. Det handlar om att möta personen bakom demenssjukdomen, att bevara personens värdighet, att kunskap har betydelse, att sträva åt samma håll samt känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Studien har bekräftat syftet enligt författarna. Vårdarna är måna om att ha ett bra bemötande och göra gott för den demenssjuke. Det finns många faktorer som påverkar, vissa som främjar och andra som hindrar dem från att alltid ha ett gott bemötande. Kunskap, personalkontinuitet och tillräckligt med tid är grundläggande faktorer för att vårdarna ska kunna arbeta personcentrerat. / Background: Getting a dementia disorder means that different skills and functions are impaired. It is also common for people with dementia to suffer from behavioral and psychological symptoms (BPSD) sometime during the course of disease. The varying symptoms can be difficult for healthcare professionals to face. By having knowledge of the disease as well as having good morals and ethics, the chances of good treatment and a good person-centered nursing increase.   Aim:  To describe the nursing staff´s experiences of treating people with dementia.   Method: A qualitative study design was chosen and the interview material was analyzed according to qualitative content analysis. The data collection consisted of four semi-structured focus group interviews with nursing staff from two different municipalities in Sweden.   Result: The result showed five categories and 10 subcategories. It is about meeting the person behind the dementia disease, preserving the person's dignity, knowing that knowledge is important, striving for the same direction and the feeling of inadequacy.   Conclusion: The study has confirmed the purpose of the authors. The caregivers are keen to have a good treatment and want to do good for the persons with dementia. There are many factors that influence, some that promote and others that prevent them from always having a good response. Knowledge, staff continuity and sufficient time are fundamental factors to the caregivers so they can be able to work with person-centered care.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Med en allt mer stigande ålder hos landets befolkning ökar också demenssjukdomarna. Det ställer högre krav på sjukvården att kunna bemöta deras behov och inge välbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vårdandet ökar succesivt och är en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte är att identifiera aspekter av en god vårdmiljö för äldre med särskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanställning av forskningsresultat från 15 artiklar inom vårdestetiskt område. Dessa resultat jämfördes, sorterades och presenteras i kategorierna ”en sensorisk vårdmiljö” och ”en funktionell vårdmiljö”. Resultatet presenterar betydelsefulla aspekter i en god vårdmiljö som har betydelse för patienternas välbefinnande. I diskussionen bearbetas aspekterna och övervägningar görs huruvida dessa är applicerbara på sjukhusmiljön. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art. Detta gör att anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom tvingas stå bredvid och se på när deras familjemedlem sakta bryts ned. Då de anhörigas liv påverkas och de utsätts för ett lidande är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om deras reaktioner och därmed hjälpa dem att bemästra situationen. De anhöriga vårdar ofta den sjuke i hemmet och de utsätts för en enorm stress genom att ständigt ha det övergripande ansvaret för den som är sjuk. Syftet med denna studie är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom. Detta är en litteraturstudie som baserades på fyra biografier. Resultatet visade att då de anhöriga ställdes inför en stor förändring som var mycket krävande upplevde de sorg, stress, skuld och maktlöshet. I diskussionen ställdes resultatet mot vetenskapliga artiklar. Gemensamt var att sorgen och stressen var det som påverkade de anhöriga mest. Den stress de upplevde ledde till att de glömde sig själva och ägnade all sin tid åt den sjuke. De uttryckte en sorg över att trots att personen fortfarande levde var det ändå inte samma person som de kunde dela minnen och upplevelser tillsammans med. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige är det i dag ungefär 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och därför klassas demens som en folksjukdom. Många av dem som insjuknar vårdas i hemmet av en anhörig, vilket innebär en stor omställning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvärld där även en vårdarroll ingår. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebär ofta att den anhörige också blir påverkad både på det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprätthålla sin hälsa i den förändrade livsvärlden krävs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lägga in egna värderingar för att på så vis kunna sätta sig in i den anhöriges situation. Syftet är att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förändrade livssituation då partnern insjuknat i en demenssjukdom. Metoden som valdes var en kvalitativ ansats där fem biografier lästes. Innehållsanalysen av textmaterialet resulterade i tre kategorier: att ”förlora” en livskamrat, anhörigas vanmakt och ljusglimtar i vardagen. Under dessa kategorier utformades underkategorier som beskriver författarnas tolkning av de anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en demenssjuk partner. Det framkom att största delen av den anhöriges vardag kantas av sorg men med inslag av glädjestunder som gör att den anhörige orkar fortsätta kämpa för sin partners välmående. Denna tolkning styrks i texten av citat som beskriver de anhörigas upplevelser. I metoddiskussionen diskuteras val av metod och varför författarna ansåg att metoden kunde ge ett tydligt svar på det valda syftet. I resultatdiskussionen kopplas resultatet till kvalitativforskning samt att författarna ger förslag på hur sjuksköterskan kan bemöta anhöriga som vårdar en demenssjuk partner. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Medellivslängden har ökat kraftigt och att människanslivslängd tenderar att öka kan bidra till ett större vårdbehov i framtiden. Demenssjukdomdrabbar främst äldre men är ingen normal del av åldrandet och har ofta enkronisk eller progressiv karaktär med både fysisk och psykologisk påverkan. Detfinns inget botemedel och varje årinsjuknar och dör tusentals i en demenssjukdom, en siffra som beräknas attfördubblas. Människan har under århundranden levt jämsides med djur och enpositiv effekt av djur har kunnat ses. Syfte: Syftet med examensarbetetvar att undersöka hundens påverkan på äldre med demenssjukdom boende på ettvård- och omsorgsboende. Metod: Iexamensarbetet användes en litteraturöversikt som metod, innefattandebåde kvalitativ och kvantitativ forskning.Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra kategorier och 14underkategorier, hundmöten visade påverkan på känslor, kommunikation, kognitionoch beteende hos de äldre med demenssjukdom. Konklusion: Hundmötenabidrog till ökad glädje och livskvalité, mötena hade även en effekt påvälbefinnandet och ansågs vara det mest njutbara tillfället på vård ochomsorgsboendena. Hundmöten bör därför inkluderas i vården för att ökavälbefinnandet samt omvårdnadsmålet för hälsa och välbefinnande. / Background: The average life expectancy has increased and the growing lifeexpectancy is expected to contribute to an increased need for care. Dementiadisease affects mainly elderly peoplebut is not a normal part ofaging and often hasa chronic or progressive nature with both physical andpsychological impact. There is no cure and everyyear thousands of people develop a dementia disease. The number is expected to double in the future. Humans has always lived alongside with animalsfor centuries and a positive effect of animals has been shown. Aim:The aim is to investigate thedog's influence on elderly people with dementia living in a nursing home. Method: Thestudy used a literature review that included both qualitative and quantitativeresearch. Result: The literature review resulted in four categories and14 subcategories, dog meetings showed effects on emotions, communication,cognition and behaviors inthe elderly with dementia. Conclusion: The dog meetings contributed toincreased joy and quality of life, the meetings also had an effect onwell-being and were considered to be the most enjoyable time in nursing homes. Dog meetings should therefore be included in thecare to increase the well-being for the residents.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en växande sjukdomsgrupp i samhället. I Sverige beräknas att mellan 130–150 tusen personer lever med en demenssjukdom. Demens går inte att bota utan det går enbart att bromsa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Personer som drabbas av demenssjukdomar får oftast många följdsjukdomar som i förlängningen leder till döden. Med hjälp av dator och tv-spelsanvändning kan demenssjukdomen bromsas med kognitiv träning. Syfte: Syftet har varit att undersöka nyttan av dator och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar har gjordes via databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. De inkluderade artiklarna har analyserats där likheter och skillnader har jämförts. Resultat: Resultatet visade att teknologin kan påverka personers kognitiva funktion, fysiska hälsa samt psykiska hälsa. Dator och tv-spelsanvändning har flera positiva effekter så som förbättrad kognitiv förmåga, ökad självständighet och bevarande av egna intressen. Slutsats: Datorer och tv-spel har fördelaktiga effekter hos personer som lider av en demenssjukdom. Bland annat upptäcktes förbättringar i den psykiska, fysiska och kognitiva förmågan i de granskade studierna. Då ämnet är nytt krävs ytterligare forskning inom ämnet. / Background: Dementia is a growing disease in the society. In Sweden there are approximately 130-150 thousand people living with dementia. There is no cure for dementia, and with pharmaceuticals you can only prolong the decease. People who suffer from dementia tend to have other illnesses prior to the main dementia. These complications often lead to death. With the usage of videogames and computergames where the user is utilizing the body and bodymovement as a tool for progress there are beneficial effects to the motor skills and cognitive functions for the elderly living with dementia and cognitive decline. Aim: The purpose of this study was to investigate the utilization of computers and video games in the dementia care. Method: Done as a literature review where 14 articles was included. Searches have been made through databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. The 14 articles where systematically analyzed and differences and similarities were compared between the articles Results: Four categories were made, physical health, psychological health, cognitive function and usability of technology by the dementia suffers. Conclusions: Computer and videogames utilization have beneficial effects for the people who suffers from dementia. Enhanced physical, psychological and cognitive function were found in the studies. Due to the relatively new subject further research is required in the area.

Introduktion Vård och omsorg av personer med demens ska vara personcentrerad. Det innebär att personen med demens ska bli bemött i första hand utifrån sin person och inte utifrån sin sjukdom. Vården och omsorgen ska även vara inriktad på att skapa så god livskvalitet som möjligt trots sjukdomens kognitiva och funktionella symtom. Vanligt förekommande är agitation som kan leda till lidande och nedsatt livskvalitet. Syftet var att belysa hur ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden påverkar livskvalitet och agitation hos personer med demens. Metod Litteraturstudien är genomförd på ett systematiskt sätt enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Datainsamling genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar, vilket resulterade i elva artiklar som kom att utgöra litteraturstudiens resultat. Resultat Fyra kategorier framkom som var Ökat välbefinnande, Förbättrad social interaktion, Ökat engagemang och aktivitet samt Symtomlindring. Slutsats I litteraturstudien framkom att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden kan påverka livskvalitet och agitation på ett positivt sätt hos personer med demens. När omvårdnaden genomförs utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan ett ökat välbefinnande, förbättrad sociala interaktion och ökat engagemang och aktivitetsnivå observeras. Det personcentrerade förhållningssättet verkar dessutom leda till minskad och lindrad agitation.

Bakgrund: Alzheimers demens medför stora kognitiva förändringar i den sjukes liv och beteende och slutar med en grav försämring och förlust av alla kognitiva och motoriska funktioner. Detta betyder en stor påfrestning inte bara för den som lider av sjukdomen utan också för närstående som vårdar dessa patienter hemma. Sjuksköterskans ledande och hälsofrämjande roll är då väsentligt för att ge stöd till inte bara för den sjuke men också för dess närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar i databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing &amp; Alliades Health Database. Åtta artiklar valdes efter en kvalitetsgranskning och analysen baserat på likheter och skillnader som efteråt tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vikten av familjerelationer, kultur och traditioner, vilket visade att närstående ger en stor vikt till familjen och ger en inblick av rollen som vårdare och hur de ser på sjukdomen från ett kulturellt perspektiv; bristande familjestöd, vilket visar att närstående kan känna sig övergivna av andra familjemedlemmar och att de inte alltid är villiga att vårda sin sjuke anhörig; strategier för att klara av vardagen, känslor av börda och svårigheter, vilket visar vilka strategier de vårdande närstående använder sig av för att kunna hantera den anhöriges sjukdom och sin egen roll som vårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori. Diskussionen fokuserar på hur närstående som vårdar en anhörig med Alzheimers demens upplever en rollförändring och hur de kan återskapa balansen i livet genom att acceptera en föränderlig tillvaro och navigera genom den med hjälp av sjuksköterskans stödjande insatser. / Background: Alzheimer's dementia causes major cognitive changes in the sick's life and behavior and ends with a severe deterioration and loss of all cognitive and motor functions. This means a great stress not only for those who suffer from it but also for relatives who care for them at home. The nurse's leading and health-promoting role is essential for providing support not only for the patient but also for its relatives. Aim: The aim was to illuminate the experiences of relatives in caring for people with Alzheimer's dementia. Method: A literature review was conducted with searches from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing &amp; Alliades Health Database. Eight articles were selected after a quality review and the results were analyzed and categorized into main themes. Results: The analysis resulted in three main themes: The importance of family relationships, culture and traditions, which showed that relatives give great importance to the family and provide an insight into the role of caring and how they view the disease from a cultural angle; lack of family support, which shows that relatives sometimes feel abandoned by other family members and that they are not always willing to care for their sick relative; strategies to cope with everyday life, feelings of burden and difficulties, which shows strategies that relatives use to be able to handle their relatives' illness and their own caring role. Discussion: The result was discussed based on Callista Roy's theory of adaptation. The discussion focuses on how relatives who care for a family member with Alzheimer's dementia experience a role shift and how they can restore the balance in life by accepting this change and navigate through it with the help of the nurse's support.