<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>

<p>Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen.</p> / <p>Background: Dementia is becoming more common and the risk of developing this disease increases with age. Dementia impairs the language, thinking abilities as well asmore general cognitive and intellectual functions. Nursing aims to make life as good as possible despite the effects of the disease. Nurses have felt that they need more skills inorder to ensure that dementia patients get proper nursing. Purpose: The report describes how nurses perceive the care given to dementia patients. Method: The report is based on a literature review of twelve qualitative and quantitative scientific papers. The papers were selected through searches in electronicdatabases, and they are examined and analyzed. Results: Findings indicated that knowledge and training are missing, difficult to communicate with dementia patients. Nurses giving the patients sedatives so they couldwork in tranquility. Discussion: Knowledge and training in the dementia disease and in how the care influence the dementia patient can lead to several positive aspects: the communication between the nurses and the patient can improve, the atmosphere can become more beneficial with increased warmth and laughter, and the dosage of sedatives can be decreased. We conclude that knowledge and training are crucial in the care of dementia patients and that the employer should continuously provide training opportunities to the nurses.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen. / Background: Dementia is becoming more common and the risk of developing this disease increases with age. Dementia impairs the language, thinking abilities as well asmore general cognitive and intellectual functions. Nursing aims to make life as good as possible despite the effects of the disease. Nurses have felt that they need more skills inorder to ensure that dementia patients get proper nursing. Purpose: The report describes how nurses perceive the care given to dementia patients. Method: The report is based on a literature review of twelve qualitative and quantitative scientific papers. The papers were selected through searches in electronicdatabases, and they are examined and analyzed. Results: Findings indicated that knowledge and training are missing, difficult to communicate with dementia patients. Nurses giving the patients sedatives so they couldwork in tranquility. Discussion: Knowledge and training in the dementia disease and in how the care influence the dementia patient can lead to several positive aspects: the communication between the nurses and the patient can improve, the atmosphere can become more beneficial with increased warmth and laughter, and the dosage of sedatives can be decreased. We conclude that knowledge and training are crucial in the care of dementia patients and that the employer should continuously provide training opportunities to the nurses.

The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory. The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly. Everyone mentions the workgroup as an important factor in the work with the validation and reminiscence methods. Some experience a support in their work from their colleagues while others feel themselves being impeded.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist. Resultatet visade att det som verkade underlättande för bemötandet var framförallt personalens egenskaper såsom att använda sitt kroppsspråk, vara klar och tydlig vid kommunikation. Ett bra samarbete i personalgruppen och liten personalomsättning, att personalen försökte finna den röda tråden och leva sig in i den sjukes verklighet. Faktorer som verkade hindrande var framförallt organisatoriska, såsom att personaltätheten minskade och att ett mindre antal personal skulle vårda allt sjukare människor men även att personalen inte alltid kunde hjälpa den sjuke ur oro och ångest.