Bakgrund: En demenssjukdom är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor och ger en påverkan på personens förmåga att klara det normala dagliga livets aktiviteter. Genom personcentrerad omvårdnad kan personen med demenssjukdom bibehålla ett gott liv och ha så gott välbefinnande som möjligt. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda enligt personcentrerad omvårdnad inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktiv analys användes. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier; personen i centrum och hinder i utförandet. Att anpassa vården efter de behov personen med demenssjukdom har samt att utbildning inom det specifika området är nödvändigt var två av huvudfynden. Även ett antal hinder som kunde uppstå i omvårdnaden belystes av omvårdnadspersonalen, så som bristande kommunikation, tidsbrist samt ifrågasättande anhöriga. Slutsats: Det krävs både mer forskning och utbildning om personcentrerad omvårdnad inom demensvården för att omvårdnadspersonal ska kunna utföra personcentrerad omvårdnad på ett adekvat sätt inom demensvården. / Title: Person centered care in dementia care from a personnel perspective – a literature review. Background: Dementia is described as pathological changes in the brain that affects abilities of memory and thinking, and gives an impact on the person’s ability to cope with normal activities of daily life. The person with dementia can through person centered care maintain a life as good as possible and a good wellbeing. Aim: To describe the nursing staff’s experiences of caring according to person centered care in dementia care.  Method: The study is a literature review with a qualitative approach which was inductively analyzed. Results: During the analysis process two categories were identified; the person in focus and obstacles in the implementation. Two of the main findings were to individualize the care and that education within the specific area is necessary. A number of obstacles that could occur were identified by the staff, such as lack of communication, time and questioning relatives. Conclusion: Both research and education about person centered care in dementia care is required to be able to implement person centered care in an adequate manner.

Introduktion: Idag finns det ungefär 160 000 personer i Sverige som har någon form av demens, och risken att drabbas utav demens ökar med stigande ålder. Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personer som befinner sig tidigt i sin Alzheimers utveckling klarar sig relativt bra med ett begränsat stöd från sin omgivning. Att vårda sin närstående med Alzheimers är krävande, och det ställs stora krav på den som är omvårdnadsansvarig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda sin närstående som lever med diagnotiserad Alzheimers sjukdom. Syftet är också att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Data har samlats in via PubMed och 10 artiklar valdes ut till denna litteraturstudie. Artiklarna var av antigen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet baseras på fem underrubriker utifrån anhörigvårdarnas upplevelser: "Upplevselsen av den psykiska påfrestningen", "brist på stöd och information", "upplevelsen av att vårda sin närstående utifrån ett genusperspektiv", "livsstilsförändringar" och "förväntningar och farhågor". Slutsats: Anhörigvårdarna är i stort behov av stöd och rådgivning både från sin sociala omgivning, men framförallt ifrån sjukvårdens olika institutioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att fylla. Sjuksköterskan ska tillgodose både den som är drabbad utav Alzheimers, men även dennes anhöriga med individanpassad information och stöttning. / Introduction: Today, there are about 160 000 people in Sweden who have some form of dementia, and the risk out of dementia increases with age. Alzheimer's is the most common form of dementia. Persons who are early in their development of Alzheimer cope relatively well with limited support from their surroundings. Caring for relatives with Alzheimer's are demanding, and it places great demands on the care that is responsible. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of family caregivers for their relatives who live with diagnosed Alzheimer's disease. The aim is also to describe the selected articles study groups. Method: A descriptive literature. Data was collected via PubMed and 10 articles were selected for this study. The articles were of either qualitative or quantitative approach. Results: The results are based on five sub-headings based on family caregivers: "Feels notification of mental stress", "lack of support and information", "the experience of caring for their loved one from a gender perspective", "lifestyle changes" and "expectations and concerns". Conclusion: family caregivers are in great need of support and advice both from their social environment, but above all from different healthcare institutions. The nurse has an important role to play. The nurse will satisfy both the afflicted out of Alzheimer's, but also his family with personalized information and jacking.

A worldwide demographic shift is currently occurring, with rapidly increasing numbers of elderly individuals. Since the incidence of neurodegenerative disease generally increases with age, this entails an increase in dementia prevalence. There are several strong incentives for establishing robust and widely available imaging methods for the early diagnosis of these diseases. Atrophy patterns are evident only late in the disease process, and the distinction from healthy ageing can often be elusive. For early diagnosis, physiologic parameters such as perfusion or metabolism must be assessed. The available modalities all have restricted clinical usefulness. The main aim of this thesis was to advance the clinical usefulness of perfusion and metabolism imaging in patients with neurodegenerative dementia, with a focus on visual assessment. A cohort of patients with neurodegenerative dementia was included, along with an age-matched control group. All subjects underwent MRI, including a pseudocontinuous ASL sequence and FDG-PET. In papers II and III, a subgroup containing both patients and controls underwent a second FDG-PET with reduced dose. In paper IV, the material was combined with a similar cohort from Amsterdam. Paper I showed that spatial smoothing increased the correlation between visually assessed perfusion and metabolism levels as displayed with FDG-PET. However, the distinction between patients and healthy controls was less satisfactory due to false positives. Paper II showed that differences in regional standard uptake value ratios between normal- and low-dose FDG-PET were small and without clinically significant bias. Paper III showed that the diagnostic performance of Z-score maps showing regions of significant deficits in metabolism was highly similar in normal- and low-dose FDG-PET images.  Paper IV showed that ASL perfusion-based Z-score maps can be used for diagnostic purposes with high specificity, but inferior sensitivity, compared to FDG-PET. In conclusion, the included studies address aspects of the visual assessment of perfusion and metabolism neuroimaging, with a focus on clinical usefulness in diagnosing neurodegenerative dementia.

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten. / Background: Dementia is one of the major diseases and health professionals encounter these people with dementia both in emergency care and municipal care. At the end of life most people affected by dementia live in institutions. Personcentered care is described to be beneficial in the care of people with dementia and staff's experience of this is of great importance. Purpose: The aim was to study nurses, unit managers and staff nurses' experience of person-centered care in local health care. Method: The design was a descriptive study with qualitative approach which has been analyzed by means of an inductive content analysis. Participants enrolled in the interview study came from the same municipality. There were ten people and consisted of four registered nurses, four enrolled nurses and two managers for the organization. They were chosen by business manager and had worked with people with dementia in at least five years Results: The result showed four categories and 12 subcategories. Personcentered care was considered relevant in the context of good nursing care of people with dementia. In the process of person-centered care was the focus to; adapt to the person with dementia, to ensure the identity and personality. Furthermore, it was stressed relatives' participation, treatment and a common approach, which consisted of identifying the needs and sees the person Conclusion: The results showed that most interviewees had similar experiences in working with people with dementia. It emerged from the study that the patient specific approach had positive outcomes when caring for a person with dementia. Person-centered care was considered very important and necessary to ensure that people with dementia have good and dignified life after being diagnosed with the disease.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Demens är en folksjukdom som blir allt större i och med att befolkningen växer och människorna blir äldre. Detta kostar samhället enorma summor pengar eftersom dessa utsatta människor är i konstant behov av vård. Därför krävs effektiva och billiga hjälpmedel för att stärka den nuvarande vården av människor med demens idag. Djuren har levt nära människan väldigt länge och har varit till stor nytta genom tiderna genom att både ha agerat som arbetskraft och som sällskap. Syfte: Syftet med den här studien var att utforska betydelsen av djurs inverkan på personer med demens välbefinnande genom att undersöka interaktionen mellan människor och djur. Metod: En litteraturstudie användes. 12 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, CINAHL och Google Scholar som sedan lästs, granskats och bearbetats till fyra olika resultatkategorier. Joyce Travelbee’s teori användes som teoretisk ram. Resultat: Fyra kategorier av betydelsen av djurs inverkan på välbefinnandet identifierades: Positiv effekt, förändring av negativa psykologiska beteende, ingen eller obetydlig effekt och ökad fysisk aktivitet/balans. Genom att låta personer med demens få umgås med sällskapsdjur kontinuerligt visar sig ha en god effekt på social interaktion, ökad kognitiv förmåga och psykologiska problem såsom aggression, ängslan, oro och stress. Det finns också tecken på att sessioner med hundar även kan förstärka balansen genom att inspirera personerna till att gå och röra på sig mer än vad de gjorde innan interventionen. Slutsats: Närvaron av djur tenderar att ha en positiv inverkan på äldre personer med demenssjukdom. Även om mer forskning i ämnet behövs så kan ändå sällskapsdjur användas inom hälso- och sjukvården för att tillfälligt uppmuntra, aktivera och bidra med glädje och livslust i vardagen. / ABSTRACT Background: Dementia is a disease that is increasing as the population grows and people around the world gets older. This costs society enormous amount of money because these vulnerable people are in constant need of care. This requires effective and inexpensive means of assistance to strengthen the current care of people with dementia today. The animals have lived close to the human being for a long time and have been very useful of all time both by acting as labor and as company. Purpose: The purpose of this study was to explore the significance of the animal influences on person with dementia´s well-being through the interaction between human beings and animals. Methods: A literature study was used. 12 original articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and Google Scholar, which then were read, reviewed and analyzed to the four categories of results. Joyce Travelbee’s theory was used for the theoretical frame. Results: The four categories of the importance of animal influences in well-being were; positive effect, changing of negative psychological behavior, none or insignificant effect and increased physical activity or balance. By allowing people with dementia to socialize with pets continuously proves to have a good effect on social interaction, increased cognitive ability and psychological problems such as aggression, anxiety, worry and stress. There are also signs that sessions with a therapy dog can enhance balance by inspiring people to walk and mobilize themselves more than what they did before the intervention. Conclusion: The presence of animals tends to have a positive impact on older people with dementia. Although more research is needed on the subject, one can still use pets within healthcare to temporarily encourage, activate and to bring joy and happiness in everyday life.

Syfte: Syftet var att undersöka effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos personer med demenssjukdom. Bakgrund: Demens är en sjukdom som innebär en kognitiv svikt av olika grad som försämrar den kognitiva förmågan hos den drabbade. Hos personer med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) som agitation och oro uppstå. Dessa typer av BPSD kan vara uttryck för exempelvis bristande kommunikationsförmåga och orsaka lidande. Metod: Detta examensarbete är en litteraturbaserad översikt baserat på nitton vetenskapliga artiklar. Resultat: Visar fyra huvudteman, dessa teman är: omvårdnadsåtgärder med grund i; -bemötande och behov, -miljö, -aktivitet samt -fysisk aktivitet. Valda omvårdnadsåtgärder visade sig i majoritet ha en positiv effekt på agitation och oro. Diskussion: I diskussionen diskuteras effekten av omvårdnadsåtgärderna och möjliga orsaker till resultatet samt hur dessa kan behöva anpassas till personcentrerad nivå. Konklusion: Åtgärderna kunde ha olika effekt och påverkas av personens intresse och tidigare upplevelser i livet. Flera åtgärder kunde bidra till att personalen lärde känna personen på ett annat sätt vilket kunde underlätta tillämpningen av omvårdnadsåtgärder och öka förståelse för personens beteende. / Objective: The objective was to investigate the effect of nursing interventions for agitation and anxiety in people with dementia. Background: Dementia is a disease in which the cognitive impairment of varying degrees that impairs the cognitive ability of the affected. In people with dementia behavioral and psychological symptoms in dementia (BPSD) can occur as agitation and anxiety. These types of BPSD can be expressed, for example, in lack of communication skills and cause suffering. Method: This thesis is a literature-based study based on nineteen scientific articles. Results: The result displays four main themes, these themes are nursing actions based on; -treatment and needs, -environment, -activity and -physical activity. Selected nursing interventions showed that the majority had a positive effect on agitation and anxiety. Discussion: The effect of nursing interventions and the possible reasons for the results are discussed and how these can be adapted to a person-centered level. Conclusion: Interventions could have a different effect on people but also be affected by the person's interests and past experiences in life. Several interventions could help the staff to get to know the person in a way which could facilitate the implementation of nursing interventions and increase understanding of the person's behavior.

Bakgrund: Cirka 130 000-150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Demens är en obotlig sjukdom som kan leda till exempelvis minnessvårigheter, svårigheter att kommunicera, svårigheter att sköta sin personliga hygien. På grund av dessa symtom kan omvårdnaden av personer med demenssjukdom vara en svårighet för vårdpersonalen och de kan ställas inför olika utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring utmaningar i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt där resultatet är baserat på arton vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har författarna till denna litteraturöversikt studerat vårdpersonalens erfarenheter av utmaningar kring omvårdnad av personer med demenssjukdom. Vid olika situationer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom identifierades svårigheter och utmaningar för vårdpersonalen. Utmaningar som urskiljes: Bevara integritet eller förebygga skada, personlig hygien, administrera läkemedel, måltidssituationer, att undanhålla sanning för att lugna, teknisk övervakning och kommunikation. Slutsats: Det finns flera utmaningar inom omvårdnad av personer med demenssjukdom, där vårdpersonalen ställs inför valet att främja individens självbestämmande och integritet eller att förebygga skador genom att gå emot individens vilja. / Background: Around 130 000-150 000 people in Sweden is suffering from dementia. Dementia is a terminal illness which can lead to memory loss, difficulty in communication and difficulties to manage their personal hygiene. Due to these symptoms, the care of people with dementia can be challenging and healthcare professionals are often faced with problematic questions. Aim: Describe healthcare professionals experiences concerning care of people affected by dementia. Method: A literature review, including eighteen scientific articles. Results: The authors to this systematic review has been studying the health care professionals experiences with different challenges within the healthcare of people with dementia. In different situations difficulties and challenges could be identified for the healthcare professionals. These challenges could include: maintain integrity or prevent injuries, personal hygiene, administration of medicinal products, meal situations, withhold the truth to keep the calm, technical monitoring, communication. Conclusion: Within the healthcare of people with dementia it occurs several dilemmas. The healthcare professionals are facing the choice between the individuals right to autonomy and integrity or provide against injury by acting against the patients individual will.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 130 000 – 150 000 personer som lever med en demenssjukdom. Demenssjukdomen påverkar personens kognitiva förmågor som påverkar det vardagliga livet. Sjukdomen leder till att personen får ett större vård- och omsorgsbehov som endast kan tillgodoses på ett särskilt boende med omvårdnadspersonal dygnet runt där sjuksköterskan har en handledande roll. Omvårdnadspersonalens uppgifter innefattar att ge personen med demenssjukdom en personcentrerad vård och ett så aktivt och meningsfullt liv som möjligt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenhet av aktiviteter samt deras uppfattning av behovet av aktiviteter för personer med demenssjukdom i särskilt boende.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Informanterna var de omvårdnadspersonal som arbetat längst på de avdelningar där studien genomfördes. Svaren på frågorna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analys av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: ”Aktiviteter utifrån behov”, ”Att göra personen delaktig”, ”Individanpassade aktiviteter” och ”Att se till aktivitetsmöjligheterna”. Informanterna beskriver att planering av aktiviteter är viktigt, både kortsiktig och långsiktig men att kunskap kring prioritering är bristfällig.    Slutsats: Vilka aktiviteter som används för personer med demenssjukdom och i vilken utsträckning aktiviteterna blir utförda beror på omvårdnadspersonalens kunskap, intresse, tid, personaltillgänglighet, väder och årstid samt den demenssjukes dagsform. / Background: In Sweden, there are about 130,000 - 150,000 people living with a dementia disease. Dementia affects the person's cognitive abilities that affect everyday life. The disease causes the person to have a greater need for care and care, which can only be accommodated in a special accommodation with nursing staff around the clock where the nurse has a guiding role. The care staff's tasks include giving the person with dementia a person-centered care and as an active and meaningful life as possible. Aim: To describe the nursing staff's experience of activities and their perception of activities  their perception of the activity for people with dementia in special housing.  Methods: The study is a qualitative interview study. The informants were the nursing staff who worked the longest in the municipality's various departments on special housing for people with dementia. The answers to the questions were analyzed using qualitative content analysis. Results: Analysis of the interviews resulted in four categories: "Activities based on needs", "Making the person involved", "Individual adapted activities" and "Looking at the opportunities for activities". The informants describe that planning of activities is important, both short-term and long-term, but that knowledge about prioritization is inadequate. Conclusion: What activities are used for people with dementia and to what extent the activities are performed depends on the nursing staff's knowledge, interest, time, staff availability, weather and season and the condition of the person with dementia.

Bakgrund: Att ha kontakt med närstående till personer med demenssjukdom ingår i omvårdnadspersonalens dagliga arbete. Det finns i forskning beskrivet hur närstående upplever sin situation och i riktlinjer beskrivs vikten av att kommunicera med närstående utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att kommunicera med närstående till personer med demenssjukdom.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor anställda på särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom. Resultat: I studien identifierades fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: strävan efter att vara professionell, relationen mellan omvårdnadspersonal och närstående, bemötande av närståendes behov och behov av teamsamverkan. Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande är några av de viktigaste förmågorna som omvårdnadspersonalen innehar. Att förekomma och ta initiativ till kontakt även om det inte finns någon egentlig anledning skapar trygga och välmående närstående. En närvarande sjuksköterska och ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team ökar kvaliteten på omvårdnaden av personer med demenssjukdom. / Background: Contact with relatives to people with dementia is included in the daily work of the nursing staff. In research, it is described how relatives experience their situation and guidelines describe the importance of communicating with relatives based on a personcentered approach. Aim: To describe the nursing staff's experiences of communicating with relatives to people with dementia. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Eight semi-structured interviews with nursing staff employed on nursing-home specially adapted for people with dementia. Result: The study identified four main categories and twelve subcategories. The main categories were: the pursuit of being professional, the relationship between nursing staff, addressing the needs of relatives and relatives and the need for team collaboration.  Conclusion: A professional approach and good treatment is one of the most important abilities that nursing staff possess. To occur and initiate contact even if there is no real reason creates safe and prosperous relatives. A present nurse and a well-knit multi-professional team increase the quality of care for people with dementia.

Bakgrund: I Sverige lever idag ungefär 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom. Sjukdomen orsakas av skador i hjärnan som medför en rad symtom som påverkar olika förmågor negativt hos personen som är drabbad. Detta leder i sin tur att personen blir beroende av omgivningen. Malnutrition är ett av de problem som personer med demenssjukdom drabbas av. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap och kännedom om tecken på risk för undernäring och att arbeta på ett personcentrat sätt för att motverka malnutrition. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva förebyggande åtgärder som motverkar undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundas på 15 vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra olika teman framkom med omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintaget hos personer med demenssjukdom. Dessa var fysisk och psykosocial måltidsmiljö, individuellt anpassande åtgärder för att öka nutritionsintaget och personalens behov av utbildning och kännedom om individen. Slutsats: Resultat av denna litteraturöversikt visade olika åtgärder som medförde ökat intag av mat och vätska hos personer med demenssjukdom. Hälsotillståndet hos personer med demenssjukdom kan försämras om åtgärder för att motverka undernäring inte tillämpas vilket kan leda till komplikationer så som undernäring och ohälsa. Det är centralt att åtgärderna utgår från den enskilda individen vilket ökar välbefinnande och dennes autonomi. / Background: It is about 130 000-150 000 people in Sweden living with dementia. The disease are caused by brain damage and it entails various numbers of symptoms that affect different abilities in the person with dementia. This leads to that the person becomes dependent on his or her surroundings. Malnutrition is one of the problems people with dementia suffers from. It lays in the nurse responsibility to have knowledge, to pay attention in signs of risk for malnutrition and to work with person-centered care to counteract malnutrition. Object: The purpose of this study was to describe interventions that prevent malnutrition in people with dementia. Method: This literature review was based on 15 scientific articles that were analyzed and complied. Results: Four different themes with nursing actions emerged that support the nutrition intake among people with dementia. The themes where physical and psychosocial dining environment, individually customized care actions to increase nutrition intake and health professionals need for education and their knowledge about the individual. Conclusion: The result of this literature review showed various care actions that increase food and fluid intake among persons with dementia. The state of health among people with dementia can be impaired if actions are not applied which can cause complications as malnutrition and illness. It is essential that the interventions assume from the individual, which improves the personal well-being and their autonomy.