Bakgrund: Globalt sett lever ungefär 55 miljoner individer med någon form av demens, som är en obotlig sjukdom. Forskning har konstaterat att det är utmanande att tillhandahålla god demensvård i den palliativa vården i livets slutskede. Anhöriga till individer drabbade av demens övertar nya roller, vilket ger upphov till känslor i form av tvång, irritation och begränsning. Sjuksköterskor implementerar palliativ vård utifrån ett holistiskt synsätt på basen av vetenskaplig kompetens.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede för personer med demens.  Metod: Litteraturstudien har utformats enligt Roséns (2023) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och Psycinfo och gav totalt sju kvalitativa artiklar som utgör studiens resultat. Databearbetningen utgick från ett induktivt förhållningssätt och utfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod.   Resultat: Resultatet är utformat av sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, som konstruerade fyra huvudteman, vilka är ansvar, skuld och sorg, anhörigas behov blev inte tillgodosedda, anhörigas upplevelser av beslutsfattande och stöd samt förnekelse.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat påvisar anhörigas upplevelser avseende den palliativa vården för sin närstående med demens. Upplevelserna grundar sig i flera faktorer, vilka är känslor präglade av ansvar, skuld och sorg, bristfällig informationsöverföring och kommunikation samt en smärtsam sorgeprocess.

Background: As age increases, so does the number of people with dementia. Dementia is a collective name for various diseases of the brain that are associated with cognitive and physical deterioration. Annually, between 20,000–25,000 people become ill with some form of dementia and the same number die because of it. Dementia does not only affect the affected individual, relatives and close relatives of a person with dementia are also affected by various stresses. Purpose: To describe experiences of being a relative of a person with dementia. Method: A general literature review carried out according to Friberg. A total of thirteen articles were analysed, eleven qualitative articles and two quantitative articles. Results: Four themes were identified in the results; changed life situation, changed relationships, lack of knowledge and support and handing over care. Conclusion: It is important to maintain and create positive experiences for relatives and help them to be involved in the care of their loved one even after the move to a care home in order to be able to provide tailor-made, person-centred and professional care. Individually adapted support and help for people with dementia and adequate support for relatives have a great importance for relatives, which can lead to less workload for relatives and reduce their suffering.   Keywords: Carers, Dementia, Experiences, Literature review, Relatives

Demens är en vanlig sjukdom i samhället. När en person drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur dagligt liv i en familj påverkas när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder. Studien utfördes i form av en integrerad litteraturöversikt. 11 vetenskapliga studier valdes ut och ingick i analysen som resulterade i 12 kategorier. Resultatet visade att det dagliga livet påverkades genom att ovissheten ökade i familjen, sjukdomen medförde ekonomiska konsekvenser, och det skedde rollförändringar. Till följd av sjukdomen skedde en ökning av konflikter i familjen, relationer förändrades och familjen stigmatiserades. Det fanns en stor emotionell påverkan på familjemedlemmarna, och levnadssituationen påverkade hälsan negativt. För att hantera situationen använde familjemedlemmarna olika coping-strategier. De efterfrågade utbildning, stöd, samt god vård och omsorg om personen med demens i tidig ålder. Sjuksköterskan kan stödja närstående och möta deras behov genom interventioner i form av utbildning, stöd i olika former, och personcentrerad vård.

Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed.   Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument.  Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden. / Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens. / Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

Bakgrund Demenssjukdom utgör ett stort hälsoproblem med både emotionella och fysiska konsekvenser. Många av de personer som lever med demenssjukdom flyttar till särskilda boenden när de inte längre klarar sig på egen hand. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innefattar olika vanligt förekommande symtom vid demenssjukdom. Symtombehandling med läkemedel medför risker i form av förvirring, olyckor och fall. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva effekter och användande av icke-farmakologiska metoder för att lindra symtom vid demens. Metod Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och 2 kvalitativa, publicerade mellan 2012 och 2021. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studierna granskades enligt Örebros universitets mallar och därefter analyserades innehållet. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier; Interventioners effekter med underkategorierna BPSD, Kognition, ADL, Livskvalitet och Vårdgivarbörda samt Användande av icke-farmakologiska metoder, med underkategorierna Tillfällen för icke-farmakologiska metoder, Kunskap och Hindrande faktorer. Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder hade god effekt vid lindring av symtom vid demens. Effekten på olika symtom och grad av demens varierade beroende på metod. Slutsats Eftersom effekterna av de icke-farmakologiska metoderna varierade, krävdes en personcentrerad inställning där interventionerna individanpassades. Vid sidan av symtomlindring sågs effekter i form av ökad ADL-förmåga, ökad livskvalitet och minskad vårdgivarbörda. / Background Dementia constitutes a large threat on health and has both emotional and physical consequences. Many people that live with dementia move into care facilities when they can no longer cope on their own. Behavioural and psychological symptoms of dementia(BPSD) include different symptoms that are common in dementia. To treat these symptoms with drugs entails risks, such as confusion, accidents and falls. Aim The aim of this study is to describe effects, and use of, non-pharmacological methods to alleviate symptoms of dementia. Method This literature rewiev is based on 13 scientific articles; 11 quantitative and 2 qualitative, published between 2012 and 2021. The articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The studies were reviewed according to templates by Örebro University and thereafter the content was analysed. Results The result was divided into two main categories; The effects of interventions, with the subcategories BPSD, Cognition, ADL, Quality of life and Caregiver burden and The use of non-pharmacological methods, with the subcategories Opportunities for non-pharmacological methods, Knowledge and Hindering factors. The result indicated that non-pharmacological methods were effective for alleviation of symptoms of dementia.The effect on different symptoms and degree of dementia varied depending on method. Conclusions Since the effects of the non-pharmacological methods varied, a person-centred approach with individualized interventions was necessary. In addition, there were positive effects in form om increased capability to perform ADL, increased quality of life and reduced caregiver burden.

Abstrakt  Bakgrund: I Sverige beräknas ungefär 150 000 personer vara diagnostiserade med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) förekommer någon gång under sjukdomen hos 90 % av personerna med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda personer som har demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: Åtta empiriska kvalitativa studier inkluderades i denna litteraturstudie och artikelsökningen genomfördes i fyra databaserna. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analysen skedde utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen frambringade åtta underkategorier och tre huvudkategorier. De sammanställda huvudkategorierna var; Utmaningar i vården vid BPSD, Omvårdnadspersonalens förståelse och prefererade strategier samt Utmaningarnas konsekvenser. Konklusion: Komplexiteten i omvårdnaden av personer med BPSD i kombination med bristande resurser i form av utbildning, bemanning, stöd och miljö kan försvåra för omvårdnadspersonalen att utföra omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och öka användningen av tvångs- och skyddsåtgärder. Mer resurser och fördjupande kunskap kring BPSD behövs vilket vidare forskning bör bidra till. / Abstract Background: In Sweden about 150 000 people are diagnosed with dementia. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) shows at some point during the disease in 90 % of the people with dementia. Aim: To describe nursing care personnel`s experiences of caring for people with dementia and behavioural and psychological symptoms. Methods: Eight empirical qualitative studies were included and the article search was conducted in four databases. All the articles qualities were controlled and the analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The analysis created eight subcategories and three main categories. The main categories were; Challenges in care of BPSD, The nursing care personnel`s understanding and preferred strategies and The challenges consequences. Conclusion: The complexity in nursing care for people with BPSD in combination with insufficient resources in terms of education, personnel, support and environment can obstruct for the nursing care personnel to achieve nursing care based on a person-centered approach and increase the use of authoritarian actions. More resources and in-depth knowledge about BPSD are needed, which further research should contribute to.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.