Bakgrund: Demens är en vanlig sjukdom i Sverige som ökar i takt med att människor lever längre. Demenssjukdomen kallas även för “de anhörigas sjukdom” eftersom den endast inte drabbar personen som får diagnosen, utan också de som befinner sig i den demenssjukes emotionella närhet. Anhöriga går igenom flera psykologiska faser under sjukdomsförloppet där bland annat en av dessa introducerar vikten av sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnaden av den demenssjuke. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera och sammanställa hur anhöriga till demenssjuka patienter upplever och erfar sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökning i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: “Information”, “Delaktighet i omvårdnaden” och “Behov av trygghet” och genererade fyra subkategorier som kunde knytas till anhörigas upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med omvårdnad av demenssjuka patienter. Konklusion: Litteraturstudien visar att anhöriga till demenssjuka patienter upplever och erfar sjuksköterskans bemötande på liknande sätt i olika länder. Det fanns vilja av anhöriga att ta del av information kring omvårdnaden och om sin näras sjukdom, känna delaktighet i omvårdnaden och trygghet vid hög personalomsättning. Organisationen av hälso -och sjukvården har betydelse för huruvida anhöriga känner sig bemötta. / Background: Dementia is a common disease in Sweden which increases as people live longer. The dementia disease is also called "the disease of the relatives’" because it doesn’t only affect the person with the diagnosis. It also affects the people who are emotionally close to the patient with dementia. Relatives go through several psychological phases during the course of illness, one of these introduces the importance of nurses’ attitude in connection with nursing of the patient with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to examine and conduct how relatives’ experience the nurses’ attitude in nursing of patients with dementia. Method: A literature study based on 10 scientifics articles with qualitative approach. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. All articles have undergone a quality review and content analysis. Results: The results are presented in three categories: "Information", "Participation in nursing" and "Need for safety”. Subcategories were identified that could be associated with relatives’ experiences of nurses’ attitudes in connection with nursing patients with dementia. Conclusion: The literature study shows that relatives’ of patients with dementia experience the nurses’ attitude in similar ways in different countries. Relatives’ desired to have more information about the nursing care and about the disease. Feeling involvement in the nursing care and feeling safe in high staff turnovers also emerged. The organization of health and medical care is important for whether relatives’ feel treated.

No description available.

Bakgrund: Vård av personer med demenssjukdom kan ske i olika vårdmiljöer. Som sjuksköterska kommer många möten med personer med demenssjukdom att ske, oavsett arbetsplats. Sjuksköterskor ska kunna ta självständiga beslut som främjar patientens hälsa och lindrar lidande. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Utifrån analysen framkommer två teman som innehåller två respektive tre subteman vardera. De teman och subteman som framkommer är följande: 1) Utmaningar inom professionen med subteman Att sakna förmåga och Att inte räcka till, 2) Att utföra personcentrerad vård med subteman Att se patienten som en egen individ, Att vara säker i vårdandet och Att skapa en relation med patienten. Slutsats: Grundutbildningen för sjuksköterskor innefattar otillräcklig kunskap för att på ett patientsäkert sätt kunna vårda patienter med demenssjukdom. Kontinuitet i vården bidrar till en mer individanpassad vård där patientens behov och problem blir sedda, vilket innebär att åtgärder kan vidtas i ett tidigare skede. Det innebär också att sjuksköterskorna kan vara mer säkra i utförandet av vården och på ett enklare sätt kunna följa patientens hälsoprocesser. / Background: Caring for people with dementia disease can be carried out in different care environments. Regardless of the nurses’ workplace, they will meet people with dementia disease. Nurses have responsibilities to make independent decisions that promotes the patients’ health and relieves their suffering. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with dementia disease. Method: A literature study with descriptive synthesis. Results: Based on the analysis, two themes and five subthemes were emerged. The themes and subthemes are: 1) Challenges within the profession with the subthemes To lack ability and To not be enough, 2) To provide person centered care with the subthemes To see the patient as their own individual, To be confident in caring and To form a relationship with the patient. Conclusions: The basic education for nurses includes insufficient knowledge to be able to care for patients with dementia disease in a patient-safe way. Continuity in care contributes to a more individualized care where the patients’ needs and problems is seen, which means that the measures can be taken at an earlier stage. It also means that the nurses can be safe in the execution of the care and in a simpler way to follow the patient's health processes.

Demens är ett tillstånd som orsakar neuropsykologisk, neuro funktionella och neuropsykiatriska försämringar hos patienter som insjuknar. Ungefär 47 miljoner människor i världen har någon form av demenssjukdom idag. Personer med demenssjukdom upplever mindre trygghet i sin vardag vilket gör sjuksköterskorna har en central roll i omvårdnaden som ges. Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer som har demenssjukdom. En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna Cinahl och PubMed användes vilket resulterade i tio vetenskapliga originalartiklar. Analysarbetet fokuserar på likheter och skillnader i studiernas resultat vilket sedan ledde till att tre huvudteman bildades för att strukturera upp resultatet. Teman var: ”Anpassning av den fysiska miljön”, ”Att utgå från personens behov vid måltider”, ”Svårigheter vid underbemanning” och “Att skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider”. Måltidsmiljön hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom när matsalen anpassades utifrån personens förutsättningar. Den förändrande måltidsmiljön ökade personens välbefinnande. Faktorer så som en hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och korrekt belysning hade betydelse för måltiden. Florence Nightingales omvårdnadsteori kring miljö användes som stöd i diskussionen som fokuserade på betydelsen av personcentrerad vård, fysiska miljö och interaktioner mellan vårdpersonalen och personer med demenssjukdom. / Dementia is a condition that causes neuropsychological, neuro-functional and neuropsychiatric deterioration in patients who become ill. Approximately 47 million people around the world suffer from some form of dementia. People with dementia experience less security in their everyday lives, which means that nurses have a central role in the care. To describe the care staff's experiences of the meal environment working with people with dementia. A literature review according to Friberg's method that included both qualitative and quantitative articles. Databases Cinalh and Pubmed were used, resulting in ten original scientific articles. The analysis focuses on similarities and differences in the results of the studies, which then led to three main themes being formed in order to structure the results. Themes were "Adapting the physical environment", Attending to the person's needs", "Difficulties regarding shortage of staff” and "To create meaning and community at meals". The meal environment had a great impact on persons with dementia and by adapting the environment in the dining room based on the persons different conditions. The changes made in the meal environment increased the person’s well-being. Resemblance, of home calm background music and adequate lighting during the meal were of great importance. Florence Nightingale's nursing theory with focus the environment was used to support the discussion, which highlights the importance of person - centered care, the physical environment and interactions between care staff and people with dementia.

Den ökade livslängden hos befolkningen ökar även antalet personer med demens. Med en försämrad minnesfunktion och nedsatta kognitiva förmågor förändras livet kraftigt för den drabbade och personer i dess omgivning. För att öka personers välbefinnande och minska de beteendemässiga och psykiska symtomen vid demens (BPSD) rekommenderas det att icke-farmakologiska metoder används i första hand, exempelvis att arbeta mer personcentrerat. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och personer med demens. Sjutton vetenskapliga studier från tre vetenskapliga databaser analyserades enligt metod för integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre kategorier: Personcentrerad omvårdnad, Bemötande samt Organisation och ledarskap. Resultatet visar att omvårdnadsåtgärder som stärker relationen mellan personen med demens och vårdpersonal är att se hela personen, utgå från dennes individuella behov samt främja dennes delaktighet i sin vård och omsorg. I resultatet framkommer också att kommunikation är en viktig aspekt för att kunna skapa en god relation och slutligen vikten av att rutiner anpassas efter personen med demens. Vår slutsats är att det finns en rad olika omvårdnadsinterventioner som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och person med demens, gemensamt är dock att dessa utgår ifrån att man som personal lär känna patienten för att kunna anpassa vården.

Background: Dementia is a condition for several diseases affecting primarily the elderly population causing impaired cognitive abilities. Other complications include weight loss, nutritional concerns, diminished speech ability and personality changes amongst other. Problem: An unsatisfactory eating environment for persons with dementia can cause diminished food intake leading to increased varius health problems. Lack for insight health care professional can increase the risk for malnutrition, dehydration and deterioration in quality of life. Purpose: The purpose is to describe how health care professionals can support persons with dementia with nutrition and the chalenges that arise. Method: A systematic literature study describing synthesis according to Evans (2002). Result: The theme” adjust the meal situation” with corresponding subthemes” plan before the meal” and” plan during the meal”. The theme ”adjust the meal setting” with corresponding subthemes ”the physical setting” and ”the social setting”. Conclusion: The thesis highlights the challenges the health care professionals face in special care units for persons with dementia. The challenges with meal settings that can lead to deteriorating quality of life. The thesis also highlights the strategies implemented by the health care professionals to provide the persons with dementia nutritional intake leading to better quality of life. It was clear from the beginning the complexity the health care professionals are facing in their approach towards the persons with dementia regarding their nutritional statues. Keywords: Dementia, environment, meal, nutrition, qualitativ study.

Bakgrund: Genom att befolkningens livslängd ökar, diagnostiseras fler individer med demenssjukdom. Demenssjukdom är ett livslångt syndrom som har ett progredierande förlopp. Beteendestörningar som sjukdomen kan leda till är vanföreställningar, misstänksamhet, aggressivitet och ilska. Okunskap om symtomen kan leda till ohälsa och sämre livskvalitet. Stöd och utbildning till anhöriga är viktigt för att underlätta i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med närstående med demens. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar från Chinal, Pubmed analyserades med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Efter sammanställning av 8 artiklar framkom tre teman; Omvälvande känslor, Kontakt med vården och Framtidsperspektiv. Slutsats: Anhörigas livssituation förändras. Livet anpassas efter närstående med demenssjukdom. Formellt stöd och utbildning är betydande för anhörigas vardag. Anhöriga upplever både psykisk/fysisk ohälsa och oroar sig för framtiden. Brister i kunskap/information kan påverka känslan av ohälsa, tillgången till information, stöd och utbildning bör underlättas. / Background: As the life expectancy of the population increases, more individuals are diagnosed with dementia. Dementia is a lifelong syndrome that has a progressive course. Behavioral disorders that the disease can lead to are delusions, suspicion, aggression and anger. Ignorance of the symptoms can lead to illness and poorer quality of life. Support and education for relatives is important to facilitate everyday life. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on relatives´experiences of living with relatives with dementia. Methods: A literature study in which 8 qualitative articles from Chinal, Pubmed were analyzed using Friberg´s 5-step model. Results: After compiling 8 scientific articles, three themes emerged: Emotional stress, Feeling of powerlessness and Future perspective. Conclusion: The relatives´life situation is put on hold. Life is forced to adapt to relatives with dementia. Formal support and education are significant for relatives´everyday lives. Relatives experience both mental and physical illness and worries about the future. Lack of knowledge and information can affect the feeling of mental illness, access to information, support and education should be facilitated. e

Introduction The population of Sweden is getting older and therefore the estimated population of patients with dementia is likely to increase. This group of patients is particularly vulnerable in relation to pain assessment in palliative care because of the nature of dementia, which makes it harder for the patient to communicate verbally. Previous studies have shown that pain assessment of patients with dementia occurs with both observational pain assessment tools and observation but both of these approaches are associated with challenges. Palliative care of patients with dementia should be based on a person centered approach which enables healthcare professionals to see the patient and not the diagnosis. The aim The aim of this study was to describe approaches to pain assessment of patients with dementia in palliative care.   Method To answer the aim a general literature review was conducted where ten qualitative studies were included. These were reviewed qualitatively using a template for qualitative studies. The content was then analyzed with latent content analysis and Katie Eriksson’s nursing theory.  Results The results revealed that healthcare professionals used pain   assessment tools and getting to know the patient as a foundation for pain assessment. Furthermore, the healthcare professionals experienced difficulties using the pain assessment tools and tended on focus more on a person centered approach by observing the patients’ expressions, talking to family members and reading in the patients’ medical records to find information to interpret and identify pain signals Conclusion The healthcare professionals described that they used all resources available to get to know the patient focusing on person centered and holistic care. Obtaining a rich knowledge of the patient builds on continuity in care, healthcare professionals involving family members and using all of these resources together to create a good foundation for pain assessment. / Introduktion Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed förväntas antalet patienter med demenssjukdom öka. Denna patientgrupp är särskilt utsatt i palliativ omvårdnad då demenssjukdom försvårar kommunikationen kring smärtbedömning. Tidigare forskning har visat att smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom sker med observationsbaserade smärtskattningsinstrument och observation av patientens beteenden men att bedömningar av båda slag innebär utmaningar. Palliativ omvårdnad av patienter med demenssjukdom ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt vilket möjliggör för hälso- och sjukvårdspersonal att se människan och inte bara sjukdomen. Syfte Syftet var att beskriva tillvägagångssätt i smärtbedömningen av patienter som har demenssjukdom i palliativ omvårdnad.   Metod För att besvara syftet användes en litteraturöversikt där tio studier med kvalitativ design granskades. Kvalitetsgranskningen utgick från en kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metod. Innehållet analyserades med latent innehållsanalys och utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. HuvudresultatResultaten visade att hälso- och sjukvårdspersonalen använde sig av smärtskattningsinstrument och att lära känna patienten som grund för smärtbedömning. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att använda smärtskattningsinstrument och fokuserade därför på att arbeta personcentrerat genom att observera patientens beteenden, lyssna på anhöriga och läsa i journalen för att identifiera och tolka smärtsignaler.  Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrev att de använde många olika resurser för att göra en patientsäker smärtbedömning vilket gjorde att de arbetar personcentrerat och att de såg hela människan. En rik bild av patienten bygger på kontinuitet i vården, att hälso- och sjukvårdspersonalen involverar anhöriga och använder alla dessa resurser för att skapa en god grund för smärtbedömning.

I denna undersökning utforskar vi hur demens kan illustreras på ett mer fullständigt vis inom film i jämförelse med det nuvarande medielandskapet. Det visuella berättandet har stort inflytande på hur vi lär oss ny information och vårt ändamål är på ett realistiskt sätt visualisera hur en demensdrabbad person ser och upplever sin omgivning och på det viset uppmana filmskapare till att vara mer medvetna med sitt filmskapande. Gestaltningen som gjorts i samband med vår undersökning är en svart-vit stopmotion animerad kortfilm. / In this study we explore how dementia can be illustrated within film, in a more complete way in comparison to the current media landscape. Visual storytelling has a big influence on how we perceive and understand new information and it is our goal to encourage filmmakers to be more attentive with how their films can inform people. The resulting illustration created in conjunction with the study is a black and white stop motion animated short film.

Bakgrund: Medellivslängden ses öka i världen därmed ökar även förekomsten av demenssjukdomar. Demenssjukdom är ett tillstånd som bland annat kan medföra en oförmåga att förmedla upplevelser av smärta verbalt. Sjuksköterskan har ansvar att identifiera smärta och lindra lidandet hos personer som har demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera smärta hos personer som har demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie, där sju vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien grundades på sju vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom: begränsningar på grund av kommunikationsbrist, vikten av kontinuitet och anhörigstöd samt vikten av erfarenhet och kompetens. Konklusion: Sjuksköterskorna erfar svårigheter vid identifiering av smärta, eftersom personer som har demenssjukdom ofta har begränsad förmåga att kommunicera sin smärta. Det var därför svårt att få en ömsesidig dialog. Utbildning och erfarenhet var en viktig faktor för sjuksköterskan. Kontinuitet i vården och stöd av anhöriga lyftes även fram som värdefullt. / Background: The prevalence of dementia in the world is increasing with a rising average life expectancy. Dementia is a condition that, among other things, means that a person has difficulty communicating pain verbally. Nurses are responsible for assessing pain in people with dementia. Aim: This literature study aimed to shed light on the nurses' experiences of pain assessment among people with dementia in nursing homes. Method: A general literature study was conducted where seven scientific articles were compiled and analysed based on a qualitative content analysis. Results: The study results were based on seven scientific articles that resulted in three main categories: nurses experience limitations due to communication barriers, the importance of continuity and support from relatives and the importance of nurses' experience and competence. Conclusion: The nurses experienced difficulties in assessing pain in people with dementia. This was due to limited communication skills in people with dementia. It was, therefore, challenging to have a mutual dialogue. Education and experience where an important factor for nurses. Continuous care setting and support of relatives was also highlighted as valuable.