Det kommer ständigt nya förslag om hur demokratin ska utvecklas och förnyas. Syftet med denna uppsats är att Polismyndighetens verksamhetsidé medborgarlöften, som är en form av medborgardialog, ska analyseras för att se om medborgarlöften är ett bidrag till utvecklingen av den representativa demokratin. Det teoretiska ramverk som studien utgår ifrån är modellen EPG som innehåller ett antal kriterier som bör uppnås för att medborgardialogen ska vara ett bidrag till förnyandet av demokratin. Undersökningen ska ske genom textanalys av dokument samt intervjuer som ska analyseras utifrån modellen EPG. Resultatet av undersökningen är att alla kriterier inte uppfylls i varken dokumentanalysen eller intervjuerna. Polismyndighetens målbild av medborgarlöften är större än vad verkställandet lyckades åstadkomma. Eftersom att alla kriterier inte är uppfyllda är slutsatsen att Polismyndigheten i Halmstad och Halmstads kommuns samarbete med framtagandet av medborgarlöften i nuläget inte är ett bidrag till förnyandet och utvecklingen av den representativa demokratin.

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

Detta examensarbete är en kvalitativ studie där insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer av rektorer och företrädare för ungdomsförbund samt läsning av styrdokument. De teoretiska utgångspunkterna är läroplansteori och demokratiteori. Syftet är att få kunskap om ungdomsförbund i gymnasieskolan, hur deras roll ser ut idag, vilken roll de borde ha och hur det förhåller sig till styrdokumenten ur ett demokratiskt perspektiv. Resultatet gjordes genom kodning och tematisering av intervjuerna samt genom en framställning av det demokratiska uppdraget utifrån relevanta styrdokument. De teman som empirin resulterade är objektivitetskravet, yttrandefrihet kontra värdegrund och demokratiideal. Dessa teman i kombination med det demokratiska uppdraget utifrån styrdokument utgör grunden för analysen. I diskussionen besvaras forskningsfrågorna utifrån empirin och analysen.

<p>In modern, Swedish political science there are different ways of looking at ‘democracy’. A very common distinction is that between three groups of democratic theories: electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy.</p><p>The nowadays frequently used concept of electoral democracy is often used as synonymous with the older concept of repre­­­­sen­tative or indirect democracy – frequently regarded as a contrast to the direct democracy of ancient Athens. However, there are also important differences. As for elections, people have no other significant role than voting for different political parties. It is a common view among defenders of electoral democracy that ‘ordinary people’ ought not to try to influence politicians between the elections.</p><p>There are mainly two different ways of looking at representative democracy; one stresses the future and focuses on mandates; the other focuses on retrospective accountability.</p><p>The modern concept of electoral democracy has many similarities with Joseph Schumpeter’s elite perspective. The main difference is that modern electoral democrats accept the concept of a ‘popular will’ – a concept that Schumpeter regarded as metaphysical.</p><p>The many meanings of the concept of ‘representation’ are analysed with reference to political scientist Hanna Pitkin, who defines its core character as ‘acting in the interest of the represented, in a manner responsive to them’. Others, like Bernard Manin, regard representative democracy as substantially different from direct democracy. The main difference is the election in contrast to the lot. For Manin, the election is indeed equal and democratic because every person has one and only one vote but at the same time unequal and aristocratic – sometimes even oligarchic – because we usually choose a person who is ‘better’ than the average.</p><p>In the electoral democracy model as well as in Schumpeter’s view, ordinary people need not participate much in the political parties or in the nomination process. The ballot is coming to the voter from the outside – like a stock on the market. For Manin, on the other hand, the nomination process is the central point.</p><p>One conclusion of this analysis is that the so-called electoral model may be regarded as an ideal type, in a Weberian sense. However, there is a risk that the model is interpreted as an ideal in a normative sense, since the concept of electoral democracy not only is narrower and ‘thinner’ than the concept of representative democracy. It is also narrower than the democratic views of Pitkin and Manin. More specifically, using ‘electoral democracy’ synonymously with ‘representative democracy’ may exclude these authors’ understanding of the dynamic mechanisms of the latter’s nomination processes.</p>

In modern, Swedish political science there are different ways of looking at ‘democracy’. A very common distinction is that between three groups of democratic theories: electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy. The nowadays frequently used concept of electoral democracy is often used as synonymous with the older concept of repre­­­­sen­tative or indirect democracy – frequently regarded as a contrast to the direct democracy of ancient Athens. However, there are also important differences. As for elections, people have no other significant role than voting for different political parties. It is a common view among defenders of electoral democracy that ‘ordinary people’ ought not to try to influence politicians between the elections. There are mainly two different ways of looking at representative democracy; one stresses the future and focuses on mandates; the other focuses on retrospective accountability. The modern concept of electoral democracy has many similarities with Joseph Schumpeter’s elite perspective. The main difference is that modern electoral democrats accept the concept of a ‘popular will’ – a concept that Schumpeter regarded as metaphysical. The many meanings of the concept of ‘representation’ are analysed with reference to political scientist Hanna Pitkin, who defines its core character as ‘acting in the interest of the represented, in a manner responsive to them’. Others, like Bernard Manin, regard representative democracy as substantially different from direct democracy. The main difference is the election in contrast to the lot. For Manin, the election is indeed equal and democratic because every person has one and only one vote but at the same time unequal and aristocratic – sometimes even oligarchic – because we usually choose a person who is ‘better’ than the average. In the electoral democracy model as well as in Schumpeter’s view, ordinary people need not participate much in the political parties or in the nomination process. The ballot is coming to the voter from the outside – like a stock on the market. For Manin, on the other hand, the nomination process is the central point. One conclusion of this analysis is that the so-called electoral model may be regarded as an ideal type, in a Weberian sense. However, there is a risk that the model is interpreted as an ideal in a normative sense, since the concept of electoral democracy not only is narrower and ‘thinner’ than the concept of representative democracy. It is also narrower than the democratic views of Pitkin and Manin. More specifically, using ‘electoral democracy’ synonymously with ‘representative democracy’ may exclude these authors’ understanding of the dynamic mechanisms of the latter’s nomination processes.

The purpose of this essay was to research the level of condition and requirements of democracy which faces states applying for a membership in the European Union. The focal point was to research the levels of democracy requirements on two set enlargements which are the cases of the 1981 and 1986 enlargements together with the 2004 and 2007. The states that did reach the goal of becoming member states had similar political backgrounds that made them suitable for a most- similar system study. By using my theoretical framework which consists of democracy theories, together with the chosen method was I able to find answers to my research questions when examining the material. The result of the study is that even though the condition might have been quite similar but the reality of them was different. The EU was softer in their demands towards the first case of enlargement then in the second one which is further explained in this study.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll. Syftet med studien är att undersöka i vilken mån dagspressen tar sitt demokratiska ansvar och studien försöker besvara två frågeställningar: I vilken utsträckning uppfyller dagspressen de krav som demokratiteorin ställer med avseende på dagspressens roll som informationsförmedlare, arena för politisk debatt och som självständig opinionsbildare vid valen till Europaparlamentet? Samt i vilken utsträckning har detta förändrats mellan de tre olika valperioderna och vad kan dessa förändringar bero på? Studien analyserar artiklar som nämner Europaparlamentet i text från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Norrländska socialdemokraten under 22 dagar innan valdagen samt valdagen vid samtliga tre valtillfällen. Resultaten från studien visar att dagspressen tar sitt demokratiska ansvar. Mångfald i bevakningens karaktär och ämnen samt ett stort antal aktörer och en självständig dagspress uppfyller demokratiteorins krav. Det finns dock brister, framför allt på granskande och pedagogiska artiklar. Dagspressen uppvisar en oavbruten minskande trend i bevakningen från 1995 och framåt. Främst är det mindre artiklar som är skrivna av journalister och nyhetsbyråer som minskar. De är även informativa och refererande. Slutsatsen blir därmed att bevakning procentuellt har blivit mindre menmer kvalitativ, men om denna minskning beror på en mindre intensiv valrörelse eller minskat intresse från dagspressen kan tyvärr ej härledas från resultaten. Ledarartiklar och debattartiklar uppvisar även de en minskande trend vilket torde betyda att dagspressen har blivit mindre intresserade av att väcka opinion i frågor gällande Europaparlamentsvalen, det finns dock undantag. I övrigt har jag funnit trender som till exempel minskat användande av opinionsundersökningar, en alltmer positiv bild av Europaparlamentet och personvalets genomslag i dagspressen. Studien visar även hur komplex bilden av påverkan mellan dagspressens, politikernas och medborgarnas agenda egentligen är. Till sist visar studien att dagspressen systematiskt fokuserar på politiska partier och aktörer vars ideologiska inriktning är den samma som mediet ifråga, gällande både publicerandet av debattartiklar och i den vanliga rapporteringen. Trenden kvarstår om endast den objektiva delen av tidningen analyseras, vilket visar vikten av ett massmedialt landskap där olika ideologiska inriktningar existerar.

This qualitative study is done with the purpose of creating understanding for the theoretical democratic content in educational materials for Civic Education courses 1a1 and 1b during GY-11, so teachers create an intentional approach when using educational materials in their democratic education. This was motivated as important considering the reduction in obligatory Civic Education for the vocational programs. The study was conducted using a hermeneutic qualitative reading method where the educational materials, more specifically two series with one book for each course, was read with purpose of creating understanding for the democratic content according to ideal democratic models: deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy. A text voice analysis was also conducted using Bakhtins theory of dialogic and monologue text that contributed to the general result concerning the democratic content. The results show that the electoral democracy ideal is dominant in all educational materials, there is hence no striking difference between the democratic content in 1a1 and 1b educational materials. Though the study shows intention in the 1a1 educational materials towards a more participatory democracy ideal, the electoral ideal are still clearly dominant. / Denna kvalitativa studie är genomförd med syftet att skapa förståelse för det demokratiteoretiska innehåll som finns i läromedel för Samhällskunskap 1a1 och 1b under GY11, så att lärare kan skapa ett medvetet förhållningsätt till läromedel i deras demokratiundervisning. Detta upplevdes som väldigt aktuellt med tanke på nedskärningen av den obligatoriska Samhällskunskapen på yrkesförberedande program. I studien användes kvalitativ hermeneutisk läs metod där läromedlen, närmare bestämt två serier av böcker med en bok för respektive kurs, lästes med syftet att skapa förståelse för det demokratiska innehållet enligt de demokratiteoretiska ideal modellerna: deliberativ demokrati, deltagardemokrati och valdemokrati. En text röst analys genomfördes också där Bakthins teori om dialogiska och monologiska texter användes och detta bidrog till det generella resultatet rörande demokratiteoretiskt innehåll. Resultatet visar att det valdemokratiska idealet är dominerande i samtliga läromedel, det finns alltså ingen slående skillnad mellan det demokratiteoretiska innehållet i läromedel för 1a1 och 1b. Dock visar studien intentioner i läromedlen för 1a1 om en ansats mot mer deltagardemokratiska ideal, trots detta är det valdemokratiska idealet klart dominant också där.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett teoretiskt och begreppsmässigt ramverk, bestående av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. Karaktäristiskt för naturums samstyre har varit att företrädare för myndigheter från nationell, regional och kommunal nivå har styrt och samarbetat tillsammans med företrädare från lokal nivå. De aktörer som har ingått i samstyret har varit Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Strömstads kommun, Kosternämnden och helårs- och delårsboende kosterbor. Fokus finns framförallt på medborgarnas och Kosternämndens deltagande. Kosternämnden är en partiopolitisk nämnd och ett deltagardemokratiskt forum som har bildats på Kosteröarna i Strömstads kommun i norra Bohuslän. Samstyret analyseras med hjälp av en analysmodell som har konstruerats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Det metodologiska tillvägagångssättet har inneburit att naturumprocessen har spårats bakåt och kartlagts med hjälp av intervjuer med de aktörer som har varit involverade i samstyret. En dokumentanalys har genomförts av dokument från myndigheter, från Strömstads kommun, från Kosternämnden, från olika webbsidor och från Strömstads Tidning. Resultaten visar att naturums samstyre har varit funktionellt på ett övergripande plan. Likväl har legitimitets- och förtroendekriser kunnat identifieras som går att härleda till beslutsprocessens utformning och de lokala aktörernas, Kosternämndens och helårs- och delårsboendes kosterbors, deltagande. För att bedriva samstyresprocesser krävs resurser, processledning och kommunikations- och deltagandeplaner.

This study primarily investigates the conceptions of democracy held by young Swedes: What conceptions can be found? How are these conceptions similar to and different from each other? My main intention is to present nuanced pictures of different ways of viewing and of arguing for and against democracy. Some attention is also paid to possible differences between different youth groups, in terms of age, gender, and socioeconomic background. In addition, I will relate the investigation to research concerning school and the socialisation that is supposed to take place there. What concepts of democracy do Swedish schools seem to inculcate in students? Theoretical discussions of democracy serve as the framework of the study, and throughout the work democracy is regarded as an ambiguous concept. I have designed an analytical tool by depicting the discussions of democratic theory from three perspectives. The first concerns what democracy is and how the rule of the people should be designed. The second deals with the justifications for democracy, and why it is or is not to be preferred. The third perspective focuses on some crucial matters in discussions of democracy. The empirical material analyzed consists of ten focus group interviews with students in two age categories: 14–15 and 18–19 years old. The groups were composed so that the members would include both genders and a range of socio-economic backgrounds. The main idea of focus group interviews is to take advantage of group-interaction dynamics. Opinions are often formed in interaction with other people, and since consideration and reflection are central concerns of this thesis, focus group interviews are thus very suitable. The findings indicate that there is a dominant understanding of democracy. The young people interviewed emphasize that democracy means that everybody has a right to participate in decision making, that, for example, universal suffrage and freedom of speech are necessary features and that democracy in practice connotes an elite/electoral democracy (at the national level) with politicians as the real power holders. Although some features of Sweden’s existing democracy are widely criticized, democracy as a fundamental concept is celebrated. The main justification for this support is that democracy includes everybody. A view of everybody’s equal value is implicit. The critical matters highlighted concern human nature in relation to democratic requirements, how to handle extremist political movements, and the limited possibilities and unequal opportunities for people to participate in the existing democracy. Within this overall picture, somewhat different conceptions can also be detected. Two themes are particularly prominent in the discussions. Without overtly mentioning the word, the young people interviewed strongly emphasize the concept of equality. One line of discussion concerns the participants’ own experiences of being subordinate to adults, another the concept that equality presupposes equal opportunities to influence society. Democracy is also considered to be a human matter. Notably,when speaking of equality and freedom, the interviewees rarely mention these words directly. Mention of political institutions is also lacking from the discussions. Some of the findings can be regarded as reflecting the conceptions of democracy manifested in and passed on by schools. The study may also provide some guidance concerning how to approach social and political issues in the school.