According to the education act, all pupils have the right to develop, based on their own ability and potential, which means that the teaching needs to be adapted and differentiated to suit all pupils. Studies show that gifted children often feel mentally bad in school, feel misunderstood and in some cases become misdiagnosed with various disabilities. The aim of this study is to deepen the knowledge about how teachers talk about giftedness and gifted children. The study is based on a social constructivist and sociocultural theoretical approach with qualitative focus group interview of teachers. With the help of hermeneutical analysis and a focus on the theory of social constructivism and sociocultural theory, this study shows that, among teachers, there is a great uncertainty about the concept of giftedness, both regarding what it means to be gifted and how these pupils can be noticed in school. / Alla elever har enligt skollagen rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och potential, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas och differentieras för att passa alla elever. Studier visar att särbegåvade elever ofta mår dåligt i skolan, känner sig missförstådda och i vissa fall blir feldiagnostiserade med olika funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare samtalar kring särbegåvning och särbegåvade elever. Studien är gjord utifrån en socialkonstruktivistisk samt -sociokulturell teoretisk ansats med kvalitativ fokusgruppsintervju av lärare. Med hjälp av hermeneutisk analys och ett fokus på socialkonstruktivismens teoribildning samt sociokulturell teori visar denna studie att, det bland lärare, finns en stor osäkerhet kring begreppet särbegåvning, både gällande vad det innebär att vara särbegåvad samt hur dessa elever kan uppmärksammas i skolan.

En människas röst är komplex och ofta svår för otränade lyssnare att beskriva verbalt. Det gör att värdefull information riskerar att gå förlorad när öronvittnen intervjuas i samband med en brottsutredning. Syftet i denna studie var att göra öronvittnesmål mer användbara genom att undersöka akustiska korrelat till vanliga röstbeskrivningar. 126 otränade lyssnare deltog i en enkätundersökning och bedömde röstegenskaper hos sju medelålders män som läste en text på svenska. Resultaten visade att röster med högre förstaformant bedömdes som mer spända och hårda, och röster med högre tredjeformant uppfattades som mer vanliga. Kvinnor bedömde röster med högre grundtonsfrekvens som ljusare. Röster som uppfattades som ljusa bedömdes i hög grad som spända och ostadiga, och de som bedömdes som mjuka tenderade att bedömas som mer avslappnade och melodiska. Resultaten bör betraktas med viss försikthet då antalet stimuli var lågt, men de indikerar att formanter har en avgörande betydelse för vår röstperception. Resultaten kan bidra till en ökad förståelse för den information som förmedlas i ett öronvittnesmål samt till att utforma effektiva metoder för att intervjua öronvittnen. På sikt är även akustiska fantomröster en intressant tillämpning. Kommande studier uppmanas att undersöka liknande frågeställningar med fler talare och med andra typer av talmaterial. / A person's voice is complex and often difficult for untrained listeners to describe verbally. This may lead to valuable information being lost in criminal investigations involving earwitnesses. The purpose of this study was to investigate acoustic correlates to common voice descriptions in order to enhance the usefulness of earwitness testimonies. 126 untrained listeners assessed voice characteristics of seven middle-aged men reading a Swedish text. Voices with a higher first formant were judged as more tense and harsh, and voices with a higher third formant were perceived as more common. Women rated voices with a higher fundamental frequency as higher. Voices that were perceived as high were also judged as tense and unstable, and those perceived as soft tended to be judged as relaxed and melodic. The results should be considered with some caution due to the low number of stimuli, but they indicate that formants play a crucial role in voice perception. The results can contribute to the understanding of earwitness testimonies as well as to develop effective methods for interviewing earwitnesses. Acoustic phantom voices are discussed as an interesting application. Future studies should investigate similar questions with more speakers as well as other types of speech material.

This thesis is a study of factory owner Abraham Abrahamson Hülphers’s collections of parish description about the parishes in Norrland, more specifically those about Medelpad and Ångermanland. The thesis seeks to explain how Hülphers’s collections were created in practice while also presenting the descriptions content and analysing the ideology it reproduced. It does so by analysing Hülphers’s published descriptions, his travel journal and some of his correspondence. The thesis uses Mary Louise Pratts ideas about the imperial gaze as a theoretical framework to understand the work of Hülphers and the relation between the enlightened middle class and the peasantry which they described. The thesis investigates the idea of the parish descriptions understood as Hülphers travel journal reworked, arguing that Hülphers journey through Norrland was important for social reasons, rather than information gathering, and presenting the collections as new texts, not transformed versions of the journal. Furthermore the thesis discusses who helped Hülphers create the descriptions and the impact these men, from the same enlightened middle class as Hülphers himself, had on the text. The thesis also handles the economic ideology of the enlightenment as mirrored and reproduced by the descriptions. Here the focus lies on the priorities of the parishes different lines of work and the boundless optimism of enlightenment man – as nature could be conquered completely by man’s reason. Finally the thesis discusses the way Hülphers described the local culture; what he considered to be virtues and vices in the peasant population in terms of habits, language and dress, also showing the great value he considered the local dignitaries to have and discussing his disdain towards the superstitions of old as these could lead a community towards chaos.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori. / The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.

Syftet med studien är att undersöka hur fem undervisande lärare i årskurserna F-3 beskriver ett matematiskt problem och hur de förhåller sig till undervisning i problemlösning. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer. Insamlade data bearbetades enligt de två kategorierna: Lärarnas beskrivningar av ett matematiskt problem och Lärarnas arbetssätt. Studien utgår från fem undervisningspraktiker i matematik (Smith & Stein, 2014) och Skolverkets (2021) beskrivning av ett matematiskt problem. Resultaten visar att lärarna beskriver ett matematiskt problem som 1) något eleverna inte vet svaret på i förväg och att upplevelsen av ett problem kan vara individuellt 2) något som sker i flera steg 3) en uppgift som ska ha en vardagsanknytning och 4) en berättelse- eller textuppgift. Det framgår även att lärarna arbetar med problemlösning på olika sätt där flera av lärarna följer lärarhandledningar och resterande hämtar problem från andra källor. Studiens slutsatser är att lärarna behöver skaffa sig en insikt om att Skolverket (2021) har en gemensam beskrivning av ett matematiskt problem, att kreativa resonemang i matematik kan gynna alla elever, om problematiken med det didaktiska kontraktet och att lotsning kan medföra förluster i elevers lärande.

Данная работа рассматривает систему формирования профессиональных компетенций фитнес-инструктора, уровень которых в значительной степени влияет на конкурентоспособность специалиста в сфере фитнес-индустрии. / This paper considers the formation of professional competencies of a fitness instructor, the professional level of which largely affects the competitiveness of a specialist in the fitness industry.

Acmé du voyage et temps fort du récit, la rencontre entre Français et Amérindiens dans les relations de voyage en Nouvelle-France représente à la fois un événement et un avènement. Moment de l'étonnante découverte de l'autre et de l'appréhension de la différence, à l'époque où règnent encore bon nombre d'incompréhensions et de préjugés au sujet des populations amérindiennes, la scène de rencontre cristallise les attentes, l'imaginaire et les craintes des voyageurs. Comment dépasse l'interaction ? Il s'agira ici d'analyser comment la rencontre engendre relation. Nous envisagerons les modalités d'entrée en contact avec l'autre, en portant une attention particulière au langage non verbal. A travers l'étude des sens, la rencontre est présentée comme une expérience sensorielle. C'est sous le prisme du jeu que cette étude souhaite offrir une lecture renouvelée et inédite de la rencontre franco-amérindienne en contexte colonial et du récit de voyage.

Doctorat en Sciences Psychologiques et de l'éducation / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Doctorat en philosophie et lettres / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Hierdie navorsing handel oor die maatskaplikewerksupervisor wat as laervlakbestuurder sekere take en verantwoordelikhede het. Die doel van die navorsing is om vas te stel of die supervisor toegerus is om die take en verantwoordelikhede verbonde aan die pos van laervlakbestuurder suksesvol uit te voer. Vir die navorsing is ‘n kwantitatiewe benadering en ‘n beskrywende navorsingsontwerp gevolg. In die eerste gedeelte van die studie (Hoofstukke 1 en 2) is gefokus op onder andere die agtergrond tot die navorsingsprobleem en rasionaal, probleemstelling, navorsingsmetodologie en literatuurstudie. Die tweede gedeelte van die studie (Hoofstukke 3 en 4) hou verband met die bevindinge en dataverifiëring en word afgesluit met gevolgtrekkings en aanbevelings wat op die studie van toepassing is. / Social Work / M.A. (Social work)