Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till digitala verktyg för att stödja språkutveckling hos förskolebarn i lärandesituationer. Vårt fokus är på förskollärares förhållningssätt i arbete med digitala verktyg. Vi använder oss av observationer och intervjuer med förskollärare för att samla empiri till vår forskningsstudie. Genom att använda oss av tidigare forskning och sociokulturella begrepp som utgångspunkt har vi designat en ny studie kring digitalisering i förskolan. Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på hur användning av digitala verktyg kan stödja förskollärare i pedagogiskt arbete. Dessutom har vi undersökt hur språkutveckling stöttas av förskollärare och digitala verktyg på individ- och gruppnivå i förskolan. I vårt resultat och analysen utifrån det sociokulturella perspektivet har vi kommit fram till att förskollärarna i vår studie anser att digitala verktyg är ett komplement och ett pedagogiskt verktyg till barns språkutveckling i traditionellt lärande. Resultatet visar att barns språk kan stimuleras på individ- och gruppnivå vid användning av digitala verktyg.

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

This study is based on an abductive approach and a case study where the purpose is to investigate how students experience online education. The questions to answer in the study are based on the students' experiences of expected digital prior knowledge, their need for digital literacy, what advantages and disadvantages they saw with the digital environments and tools they used and what improvements could be identified. The empirical process was done through semi-structured interviews with thematic analysis as an analysis method, where it emerged that the students felt that there is an expectation from universities that the students should have a digital knowledge prior to attending the university and that they had to be able to work independently. There were shortcomings in the knowledge about the digital tools with the teachers and that meant inadequate support for the students. Despite this, the students were satisfied with their choices to study online, but they had many suggestions for improvement measures, which leaves room for future research linked to the issues. / Denna studie bygger på en abduktiv ansats och är en fallstudie där syftet är att undersöka hur studenter upplever distansutbildning. Frågeställningarna i studien bygger på studenternas upplevelser kring förväntade digital kompetens, vilka för-och nackdelar de såg med de digitala miljöer och verktyg som de använde sig av samt vilka förbättringsförslag som går att identifiera. Empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tematisk analys som analysmetod, där det framgick att studenterna upplevde att det finns en förväntan från universitet där studenterna ska ha digitala förkunskaper och kunna arbeta självständigt. Det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen hos lärarna och bristfälligt med stöd till studenterna. Trots detta var studenterna nöjda med sina val att studera på distans men de hade många förslag på förbättringsåtgärder vilket lämnar utrymme för framtida forskning kopplat till frågeställningarna.

Digital undervisning blev under covid-19 pandemin en viktig metod för att kunna upprätthålla lärande för utbildningsinstitutioner. Genom att använda sig av digitala plattformar och verktyg som exempelvis Learning Management Systems (LMS) och Videokonferens verktyg (VKV) kan studenter lära sig utan att fysiskt vara närvarande.  Den tidigare forskningen har tagit upp de sociala och fysiska problemen som kan uppstå vid ett oönskat miljöombyte. Vidare har det lyfts fram att individer har olika förutsättningar vid distansutbildning vilket kan påverka lärandet under hela utbildningen. Det lyfts även fram styrkor och svagheter med distansundervisning men inget som specifikt berör hur de digitala plattformarna har påverkat studenters motivation, koncentration och studieteknik under covid-19. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Linneuniversitetet upplever att de har påverkats av den ofrivilliga distansundervisningen covid-19 medför och de digitala lärplattformar och verktyg som används. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har varit studiens metod vid datainsamling. Studien har förhållit sig till fem informanter som studerat på olika program inom Linneuniversitetet. För att analysera data följdes Creswells sex steg för dataanalys vilket resulterade i två huvudområden som inkluderade fyra teman och tre subteman. Studien kom fram till att studenter upplever att det finns möjligheter till sociala interaktioner med VKV. Flexibiliteten och möjligheten att vara platsoberoende är väldigt positivt för studenter. Studien har konstaterat att studenters koncentration, motivation och studieteknik har påverkats negativt sedan införandet av VKV föreläsningar. Vid användning av LMS så har upplevelsen varit att det finns en minimal påverkan på centrala faktorerna för lärande. / During the covid-19 pandemic, digital education became an important method for maintaining learning for educational institutions. By using digital platforms and tools such as Learning Management Systems (LMS) and Video Conferencing tools (VKV), students can learn without being physically present.  Previous research has addressed the social and physical problems that can arise in the event of an unwanted environmental change. Furthermore, it has been emphasized that individuals have different conditions for distance education, which can affect learning throughout the education. It also highlights the strengths and weaknesses of distance education, but nothing that specifically affects how the digital platforms have affected students' motivation, concentration and study techniques during covid-19.  The purpose of this study was to investigate how students at Linnaeus University feel that they have been affected by the involuntary distance education that covid-19 entails and the digital learning platforms and tools used. A qualitative approach with semi-structured interviews has been the study's method of data collection. The study involved five informants who studied in various programs within Linnaeus University. Creswell’s six steps for data analysis was chosen to analyze the data which resulted in two main areas that included four themes and three subthemes.   The study concluded that students feel that there are opportunities for social interactions with VKV. The flexibility and the opportunity to be site-independent is very positive for students. The study has found that students' concentration, motivation and study techniques have been negatively affected since the introduction of VKV lectures. When using LMS, the experience has been that there is a minimal impact on the key factors for learning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomstudenter hanterar samt upplever stress i relation till utbildningen under övergången från digital till fysisk undervisning. Målgruppen var socionomstudenter på termin två, termin tre samt termin sju på ett universitet i mellansverige. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där en semistrukturerad intervjuguide användes och fem respondenter deltog. Teorin om hantering av stress användes för att tematisera och analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visar att socionomstudenter upplever stress under utbildningen i samband med övergången från digital till fysisk undervisning. Resultatet visar att den upplevda stressen kan vara kopplat till osäkerhet kring restriktioner i relation till fysisk undervisning samt ökade svårighetsgrader på kurserna. Resultatet visar även att socionomstudenterna använder sig utav socialt stöd samt problemfokuserade strategier vid hantering av stress i samband med utbildningen. Slutsatsen i denna studie är att det kan vara svårt att veta vilka faktorer som påverkar socionomstudenternas upplevda stress samt att socionomstudenters använder flera strategier för hantering av stress i samband med utbildningen. / The purpose of this study was to investigate how social work students handle and experience stress in connection to their education during the transition from digital to physical education. The target group was social work students in term two, term three and term seven at a university in central Sweden. A qualitative interview study was conducted where a semi-structured interviewguide was used and five respondents participated. The coping theory was used to thematize and analyze the results from the interviews. The results of the study show that social work students experience stress during their education in association to the transition from digital to physical education. The results show that the perceived stress may be linked to uncertainty about restrictions in connection with physical education and increased degree of difficulty in the courses of the program. The results also show that the social work students use social support and problem-focused strategies when managing stress in connection to their education. The conclusion of this study is that it can be difficult to know which factors that effect social work students' perceived stress and that social work students use several strategies for managing stress in connection to their education.

The following study aims to contribute knowledge about the challenges civics teachers at secondary schools faced in assessment and grading when the digital teaching was applied due to the pandemic. The purpose of this study has been to find out how the grading and assessment practice was affected by the prevailing distance studies. In the study, the questions that have been answered are: In what ways was the grading and assessment practice affected by distance learning according to the social studies teachers? And the question: What were the biggest challenges and opportunities with grading during distance learning according to the social studies teachers? The method applied in the following study is semi-structured qualitative interviews. The selection of respondents was based on two criteria. One criterion for selection was that the teacher worked at secondary school level and within the subject of social science, and that the teacher in question taught digitally during the distance period. Eight teachers participated in the study. The theoretical framework that was applied in the analysis of the results is the TPACK framework. The results show that several different challenges and opportunities could be identified. Among other things, the teachers felt that legal certainty was a challenge during distance learning, the reduced interaction with the students and other external circumstances such as home conditions affected the teaching, which in turn also affected the grading. Two knowledge requirements within the subject of social studies are distinguished as particularly challenging to assess and grade remotely, factual knowledge and different forms of presentation. The reduced classroom interaction also meant that the discussion and communication which is what characterizes the subject civic, was challenged during the distance period. The possibilities of the digital tools that could be ascertained from the results section are, among other things, that the teachers perceived that the formative assessment became more efficient and structured and that more new accounting forms appeared in connection with the introduction of digital technology.

The aim of this study is to provide a deeper understanding of how frameworks of learning have shifted from a physical to a digital approach during the Covid-19 pandemic. As a result of the pandemic, many societies have suffered substantial setbacks for instance the closing down of several institutions such as universities. Consequently, universities around the world adapted to a digital approach for teaching and learning, and, as a result, teachers and students were required to familiarise themselves with new digital techniques. The pandemic has forced a paradigm shift in how education is delivered, and, as this is unprecedented in terms of research, we were eager to learn how the affected individuals in the educational sector perceive these societal changes. The study is based on eight semi-structured interviews with five students and three teachers who are either studying or working at Swedish universities. The outcome shows that there is a fluctuation in how social interactions changes from informal everyday encounters to more formal appointments. We found that the new frames on digital learning have different structural and institutional frames where laws and regulations differ from traditional physical learning. “New Normal” was an interesting term that arose during the interviews, which relates to the aforementioned changes. Finally, we attempt to define this concept in terms of a post Covid-19 society.

Till följd av Covid-19 pandemin som bröt ut fick Malmö Universitet i mars 2020 förflytta merparten av utbildningar till att genomföras digitalt över Zoom. Universitetet, lärarna och studenterna var snabbt tvungna att anpassa sig till den nya situationen utan vidare förberedelser. Zoom blev snabbt det videokonferensverktyg som flera universitet kom att använda sig av vid övergången till digitala studier, vilket även Malmö universitet valde att använda sig av. Syftet med denna studie var att undersöka om studenterna på Teknik och Samhälle upplevde att deras motivation och engagemang påverkats sedan den digitala övergången. Detta utforskades genom frågeställningen: ”Hur påverkar Zoom studenters motivation och engagemang vid digital undervisning?”. Studien undersökte huruvida det fanns en koppling mellan hur studenterna upplevde Zooms användarvänlighet och användbarhet, deras studiemotivation samt engagemang i form av deltagande. Metoderna som användes för studien var observationer samt en enkätundersökning.   Slutsatserna av studien var att studenterna ansåg att Zoom var användarvänligt men inte lika användbart och att studenternas motivation och engagemang hade påverkats negativt. Slutligen indikerade även slutsatsen på att studiemotivation hade ett samband med användarvänlighet, användbarhet och engagemang. Men engagemang hade dock endast ett samband med motivation och användarvänlighet. / As a result of the Covid-19 pandemic Malmö University had to transfer most of their educations to be carried out digitally in March 2020. The university, teachers and students were quickly forced to adapt to the new situation without further preparation. Zoom quickly became the video conferencing tool that several universities came to use in the transition to digital studies, which Malmö University also chose to use. The purpose of this study was to investigate whether the students at the faculty of Technology and Society felt that their motivation and engagement had been affected since the digital transition. This was explored through the research question: “How is the motivation and engagement of students affected when attending lectures through the digital tool Zoom?”. The study examined how students experienced Zoom's perceived ease of use and perceived usefulness, their study motivation and finally their engagement in the form of participation. The methods used in the study were observations and a questionnaire survey. The conclusions of the study were that the students felt that Zoom was easy to use, but not as useful and that the students' motivation and engagement had been negatively affected. Finally, the conclusion also indicated that study motivation had a correlation with perceived ease of use, perceived usefulness and engagement. But engagement only had a correlation with perceived ease of use and motivation.