I läroplanen för förskolan fastställs att barn ska få möjlighet att bilda sig en uppfattning om de digitala verktyg de kan komma att möta. Skollagen beskriver rätten till likvärdig utbildning oavsett var barnen befinner sig i landet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen sett till förskollärarens användande av digitala verktyg i två olika kommuner. Vilka former av förskollärares användning av digitala verktyg kan identifieras i två närliggande kommuner? Studien är förankrad i ett sociokulturellt perspektiv. Enkätformulär sändes till 38 förskollärare inom kommunal och fristående förskoleverksamhet i två närliggande kommuner. En kvantitativ och kvalitativ bearbetning av svaren ger resultatet att förskollärare använder sig utav digitala verktyg i förskolan oavsett vilken kommun de arbetar inom. Användningen är lägre inom fristående förskolor och där uttrycks mer behov av kompetensutveckling. En kommun visar på resultat där de procentuellt har högt användande av digitala verktyg, upplever det lättarbetat och de har de kunskaper som krävs. Därtill pekar studiens resultat på att digitala verktyg används på olika sätt i verksamheterna. De används i högre grad i det egna användandet där barnen inte är involverade. Om barnen involveras sänks det veckovisa användandet av digitala verktyg med 31–58 procent. Slutsatsen blir att i användningen av digitala verktyg i undervisningen begränsas barnen i sina möjligheter att kunna bilda sig en uppfattning om de digitala verktyg de kan komma att möta. En tankeväckande slutsats med minskat lärande, sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom lärande sker genom interaktion i ett socialt sammanhang.

I takt med att samhället blivit alltmer digitaliserat har det skett revideringar i förskolans läroplan Lpfö18 (Skolverket, 2018a) som ökat kraven i förskolans digitaliseringsuppdrag. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förståelse för hur undervisning med surfplattor kan utveckla barns digitala kompetens. Studiens metod hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där nio verksamma förskollärare deltog. I databearbetningen av den insamlade datan användes en tematisk analys för att identifiera teman i förskollärarnas utsagor. I resultatet framkom tre övergripande teman: yttre faktorer kring digitsliseringsuppdraget, inre faktorer för realisering av digitaliseringsuppdraget samt surfplattans användningsmöjligheter. En framträdande slutsats var att ett målstyrt innehåll i undervisningen med surfplattor är avgörande för barns utveckling av digitala kompetenser. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.

There are big differences when it comes to access to digital teaching resources between Swedish school units. Previous research indicates that the digital resources that are available in schools are not always integrated into the teaching practice. A lack of resources will affect the teachers’ ability to, as stipulated in the curriculum, integrate digital resources into their teaching. It is therefore of interest to examine teaching practice in a school with good access to digital resources. The aim of this study is to develop an understanding of a few teachers’ attitudes and opinions of digital resources within the context of reading and writing acquisition in primary school. Additionally, the teachers’ knowledgebase in relation to digital resources will be examined. Lastly the study aims to provide ample examples of how digital resources can be integrated into teaching practice. The study used a combination of data collection methods namely observation and semi-structured interviews and the teacher knowledgebase was analysed using the TPACK-model. The results show that all teachers in the study have strong positive attitudes towards the use of digital resources in their teaching practice and that their TPACK knowledge is at a high level when it comes to teaching practices concerning reading and writing acquisition at a primary school level. Courage to implement digital resources into teaching practice and the teacher’s personal interest in technology are identified as key components for effective development of digital competence in the context of teaching. Hands on examples of how digital resources are used in teachers everyday work life are also presented. / Det finns stora klyftor när det gäller tillgång till digitala resurser i undervisningen mellan svenska skolor. Tidigare forskning indikerar att de digitala resurser som finns inte alltid integreras i undervisningen. Brist på digitala resurser påverkar lärares möjligheter att integrera dem så som styrdokumenten stipulerar. Det är således intressant att undersöka lärarverksamhet i en skola med god tillgång till digitala resurser. Syftet med undersökningen är att skapa en bild av några lärares upplevelser av digitala resurser i läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3 och undersöka lärarnas kunskapsbas i förhållande till digitala resurser, samt att ge en bild av konkreta praktiknära exempel på hur denna integrering kan göras. Studien kombinerar observation och semi-strukturerad intervju som datainsamling och lärarnas kunskapsbas analyseras enligt TPACK-modellen. Resultaten visar att lärarna är odelat positiva till digitala resurser i undervisningen och att deras kunskapsbas utifrån TPACK-modellen när det gäller läs- och skrivundervisning i årskurserna F-3 är på en hög nivå. Modet att våga prova samt ett eget intresse av att utveckla digital kompetens identifieras av lärarna som centrala egenskaper för professionell kompetensutveckling. Konkreta exempel på hur digitala resurser används i lärarnas vardag framkommer också.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till digitala verktyg för att stödja språkutveckling hos förskolebarn i lärandesituationer. Vårt fokus är på förskollärares förhållningssätt i arbete med digitala verktyg. Vi använder oss av observationer och intervjuer med förskollärare för att samla empiri till vår forskningsstudie. Genom att använda oss av tidigare forskning och sociokulturella begrepp som utgångspunkt har vi designat en ny studie kring digitalisering i förskolan. Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på hur användning av digitala verktyg kan stödja förskollärare i pedagogiskt arbete. Dessutom har vi undersökt hur språkutveckling stöttas av förskollärare och digitala verktyg på individ- och gruppnivå i förskolan. I vårt resultat och analysen utifrån det sociokulturella perspektivet har vi kommit fram till att förskollärarna i vår studie anser att digitala verktyg är ett komplement och ett pedagogiskt verktyg till barns språkutveckling i traditionellt lärande. Resultatet visar att barns språk kan stimuleras på individ- och gruppnivå vid användning av digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.

Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.