I den här studien undersöks det om när och hur fritidspedagoger väljer att använda IKT på fritidshemmet samt vad fritidspedagogerna anser att IKT kan ha för betydelse för elevernas lärande. Metoden som valdes för studien var en kvalitativ undersökning. Fem utbildade fritidspedagoger från olika skolor i en gemensam kommun har intervjuats. Teorin som valdes att utgå efter grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Det material som framkom genom intervjuerna har sedan analyserats. Därefter har kärnteman och subteman kodats fram via tematisk analys. Vad som kunde utläsas från studien var att de ekonomiska förutsättningarna var en av många avgörande faktorer för när och hur mycket pedagogerna använde IKT i verksamheten. Respondenterna lyfte fram olika lärandemiljöer där digitala verktyg kunde användas och att styrdokumenten var något fritidspedagogerna arbetar utefter. Fokuset låg bland annat på att eleverna skulle förbättra sitt sociala samspel med andra elever på fritidshemmet med digital utrustning i centrum. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna ser framväxten av digitala verktyg som något positivt men att resurserna på skolan begränsar möjligheten till användandet. Därutöver lyfts det fram genom tidigare forskning om att kompetensen ytterligare är en viktig faktor att ta med. Den bristande kunskap hos fritidspedagogen speglar hur användandet av digitala artefakter i fritidshemmet tillämpas. Det är avgörande för om det används för att främja lärandet eller endast som ett tidsfördrivande medel.

Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka forskning om hur olika typer av digitala verktyg används i matematikundervisning en riktat mot problemlösning, som undervisningsinnehåll. Fokuset riktar sig i första hand mot undervisning för elever i åk 4–6, men kan även gälla tidigare och senare årskurser. De digitala verktygen som har behandlats är iPads, appar med resurser, datorer, IKT, digitala spel och flipped classroom (omvänt klassrum). Litteraturstudiens syfte och innehåll är relevant då digitala verktyg har blivit allt vanligare i skolans värld. Insamlingen av data skedde genom användning av databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar visade att användning av digitala verktyg i matematikundervisning kan stödja och bidra till ut vecklingen av elevers matematiska problemlösningsförmåga. Det framkom även i resultatet att det finns nackdelar med användning av digitala verktyg i matematikundervisning under en längre period.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka. / <p>Matematik</p>

I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning idrottslärare anger att de användande av digitala verktyg för att utveckla. Att de använder sig av digitala verktyg för att utveckla elevers motoriska förmågor i idrott och hälsa. Tidigare forskning talar om att digitala verktyg öppnar upp för flera både undervisnings- och inlärningsmöjligheter och genom användandet av digitala verktyg kan eleverna utveckla förmågorna och kunskaper inom idrott som de annars kanske inte kunnat göra. Den tidigare forskning som vi har tagit del av visar också tydligt att det är filminspelningar som till största del används för att utveckla elevernas motoriska Förmågor.Vi har gjort en enkätstudie där 55 idrottslärare har deltagit. Resultaten av denna enkätstudie visar att de allra flesta av de deltagande lärarna använder sig av digitala verktyg på olika sätt i undervisningen Kanske visa ännu tydligare vad resultaten visar när det gäller hur verktygen används för att utveckla elevernas motoriska förmågor. Här blir det som att ni lägger fokus på annat istället.. De allra vanligaste digitala verktygen som används är surfplattor, datorer och projektorer. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera. Det framkommer från rektorer och förskolechefer att de inte känner till någon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra läromedel. Rektorer och förskolechefer menar också att de tittar på vad, hur och varför samt att digitala lärresurser ska finnas som alternativa redskap och som hjälp för bästa möjliga lärande med tanke på barns olika lärstilar. Det verktyg som alla informanterna menar är det mest använda digitala verktyget är digitalkameran. Några av de fördelar som nämndes med användandet av digitala lärresurser var att det är ett bra hjälpmedel och att det blir väldigt användbart samt öppnar upp för nya möjligheter, det ökar barnens nyfikenhet och därtill även deras medvetenhet.Några av nackdelarna som nämns är att de digitala lärresurserna inte får användas på fel sätt, informanterna menar att det måste finnas ett medvetet syfte bakom användandet. Många av pedagogerna anser sig behöva mer kompetens och få mer kompetensutveckling inom området digitala lärresurser. De intervjuade rektorerna och förskolecheferna anser även de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas för att använda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen på digitala verktyg i verksamheterna för att kunna arbeta med digitala lärresurser, flera av informanterna nämner även avsaknaden av tiden som en nackdel. / <p>Inväntar betyg, termin</p>