I vårt dagliga arbete har vi sett hur barn lär sig läsa och skriva med hjälp av surfplattan. Studiens syfte är att undersöka hur förskolebarns läs- och skrivinlärning sker med hjälp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifrån behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt lärandeperspektiv. Som metod har vi använt oss av observationer på förskolebarn som filmades. Filmsekvenserna varade mellan fem och tio minuter. Vi valde att observera för att iaktta förskolebarns läs- och skrivinlärning när de använder surfplattan som verktyg. Något vi såg var att samspel, intresse, förstärkning och minnesinlärning motiverade barnen i vår studie. De digitala verktygen håller förskolebarnens intresse vid liv och de inspireras av att komma vidare i spelen genom att konstruera sig fram i övningarna. Vi anser att digitala verktyg är ett bra komplement för barns läs- och skrivinlärning i förskolan och skolan. Resultatet pekar på att barnen i studien lärde sig på ett enkelt sätt och de kunde känna igen bokstavssymboler på skärmen och koppla ihop dessa med bokstäverna på tangentbordet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk. I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasielärare ser på användandet av grafritande digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning. De forskningsfrågor som ställs är vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna i användandet av grafritande digitala verktyg i matematikundervisningen? Hur anser lärarna att grafritande digitala verktyg används i deras matematikundervisning? Metoden som används har haft en kvalitativ ansats och bestått av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare som arbetar på gymnasiet. Lärarna uppger i resultatet att de använder dessa verktyg för att synliggöra begrepp och egenskaper samt för att visa hur verktygen fungerar och när de kan användas. De har uppgett att de används för att visa på relationen mellan olika representationer och i samband med bedömningssituationer. Slutsatserna visar att de möjligheter som lärarna nämner för att använda grafritande digitala verktyg är att främja den matematiska förståelsen, att man spar tid genom att rita digitalt och att eleverna får en ökad motivation. De svårigheter som framkommit är att lärarna kan ha en bristande IT-kompetens, att eleverna kan finna det svårt att använda de grafritande digitala verktygen och hur dessa ska användas på gymnasiet eller inte med tanke på hur högskolan ställer sig användandet av grafritande hjälpmedel.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten. Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna. Studiens resultat visar också på att skolor som har någon form av mål eller IT-strategi visar sig vara mer motiverade till att driva arbetet med IKT framåt. En slutsats som vi kom fram till efter att ha intervjuat rektorer är att en nationell IT-strategi behövs, som sätter en standard för hur variationen samt antal av digitala verktyg som ska finnas på skolor i Sverige. Vår åsikt är att om skolor ges samma förutsättningar till att bedriva arbetet med IKT, så kan detta leda till att skolledningen blir mer motiverade till att aktivt föra arbetet framåt.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några matematiklärare uppfattade de digitala verktygens möjligheter och begränsningar i matematikundervisningen med fokus på elever i matematiksvårigheter. Studien har hämtat inspiration från det systemteoretiska perspektivet som utgår från ett helhetsperspektiv då man söker förklaringar i hela skolans organisation. Vid insamlandet av empirin användes en kvalitativ forskningsansats i form av gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Datainsamlingsmetoden valdes för att få en större förståelse och kunskap kring vilka möjligheter och begränsningar man såg med användandet av digitala verktyg. De möjligheter som framkom var att digitala verktyg kunde leda till förbättrad koncentration och det var lättare att göra individuella anpassningar som gynnade ett digitalt arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. Paradoxalt nog visade resultatet att en del elever i matematiksvårigheter ansågs gynnas av traditionell lärobok, istället för att arbeta digitalt med matematik. Lärares erfarenhet kring digitala verktyg påverkade vilka möjligheter och begränsningar de uppfattade kring en digitaliserad matematikundervisning. De som kommit längre i sin kompetensutveckling kring digitala verktyg ser oftast nya begränsningar för elever i matematiksvårigheter. Det blev även tydligt att alla delar i skolans organisation har betydelse för utformningen av en digitaliserad matematikundervisning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur bildlärarstudenter och nyutexaminerade bildlärare upplever att digitala verktyg implementerats i deras bildlärarutbildning. Studien har haft en kvalitativ ansats och genomförts genom intervjuer. Åtta bildlärarstudenter och två nyutexaminerade bildlärare, som studerar eller har studerat vid olika svenska lärosäten, har deltagit i undersökningen. Ett sociokulturellt lärandeperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Inledningsvis behandlas teman som bildämnets historia, bildlärarutbildningen, läroplanernas mål och den digitala revolutionen. Resultatet visar att endast två av tio upplever att de har undervisats om och med digitala verktyg i tillräckligt stor utsträckning i sin bildlärarutbildning. Deltagarna påpekar att digitala verktyg bör integreras i bildämnet, men poängterar samtidigt att dessa inte bör ta överhanden. En majoritet av de undersökta bildlärarna har en kommunikativ ämneskonception, som betonar vikten av att förbereda elever för vårt visuella samhälle, där digitala verktyg spelar en viktig roll. Studiens informanter beskriver en ojämlik verklighet i grund- och gymnasieskolans bildundervisning, där ramfaktorer samt bildlärarens egen förmåga och kompetens påverkar graden av implementering av digitala verktyg i ämnet. Det egna intresset spelar roll för hur den digitala kompetensen ser ut. En majoritet av bildlärarstudenterna/de nyutexaminerade bildlärarna upplever olika grader av osäkerhet inför att undervisa om och med digitala verktyg – och en del anser sig inte förberedda alls. En slutsats som tas är att en kompetenshöjning på det digitala området inom lärarutbildningarna behövs. En annan slutsats gäller att teoretiska ramverk för digitala verktygs implementering finns, men att det krävs mer explicita praktiska satsningar. En slutlig konklusion är att med ett sociokulturellt perspektiv kan den typen av insatser främja på fler plan i lärandet – och öppna för att olika verktyg samspelar. Ett sådant perspektiv skulle kunna leda till att de digitala verktygen jämställs med de traditionella och får en naturlig och integrerad plats inom såväl bildämnet som bildlärarutbildningen. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.

Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares arbete med surfplattan. Vidare ärsyftet att fördjupa förståelse för faktorer och konsekvenser som förskollärare upplever iarbete med surfplattan. Med frågeställningar i åtanke valde vi att göra en kvalitativanalysmetod i vilken sex förskollärare intervjuades.Studiens resultat visar på arbetet med surfplattan upplevs gynna bland annat barnssamspel. Ytterligare upplever förskollärare att med hjälp av surfplattans lättillgänglighetkan de vara mer närvarande i barngruppen. I resultatet framkommer även ett behov avutbildning för att kunna vidareutveckla i hur surfplattan ska användas. Slutsatsen är attanvändningen av surfplattan och satsningar i de olika kommunerna skiljer sig, men detvisar sig att förskollärarna har positiv inställning till surfplattan.

No description available.

Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.