The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

Litteratur och läsning har länge varit en grundläggande del i svenskundervisningen och har det än idag. Digitala verktyg är ett desto nyare inslag i svenskämnet men har i den reviderade upplagan av läroplanen fått en större och mer framträdande roll. Denna studiens syfte var därför att undersöka hur fem svensklärare i år 7-9 förhåller sig till användandet av digitala verktyg i litteraturundervisningen. Den metod jag har använt för att svara på mina frågeställningar är en kvalitativ intervjumetod där jag har intervjuat fem lärare som undervisar i årskurs 5-9. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från innan förutbestämda intervjufrågor. I resultatdelen lägger jag fram de intervjusvar jag fick och som är relevanta för frågeställningarna. Av resultaten framgår att svensklärarna känner osäkerhet inför hur de kan arbeta med digitala verktyg när det gäller litteraturundervisning, bortsett från powerpoint-presentationer och bildstöd. Det framgår också att lärarna arbetar med digitala verktyg inom litteraturundervisningen för att det kan underlätta undervisningen, vara ett stöd till den analoga undervisningen, samt som ett hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. / <p>Svenska</p>

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad kunskap kring hur lärplattor kan användas för att berika elevers lärande i matematikundervisningen. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurserna 1-3 där vi undersökte hur och varför lärare arbetar med lärplattor samt vilka möjligheter och hinder de ser med att använda dem i matematikundervisningen. Resultatet visade att tillgången på lärplattor varierade stort mellan skolorna och därmed även hur mycket och på vilket sätt lärarna använde sig av dem i sin matematikundervisning. Generellt kunde vi utläsa att samtliga tillfrågade lärare såg fler möjligheter än hinder med att använda lärplattor i matematikundervisningen. De möjligheter som lyftes var framförallt att det bidrog till ett lustfyllt lärande, en annan typ av färdighetsträning samt att de användes som hjälpmedel eller stöd för elever i behov av särskilt stöd. Hindren som lärarna lyfte var tillgången till lärplattor, brister i befintlig utrusning, att eleverna lätt halkade in på annat än det som de egentligen skulle göra men också att man som lärare inte hade tillräckliga kunskaper om lärplattor eller dess applikationer. Vår slutsats är att lärarna har en positiv inställning till att använda lärplattor i matematikundervisningen men att det finns flera yttre faktorer, så som exempelvis icke fungerade internetuppkoppling, vilket gör att de inte kan använda lärplattorna i den mån de önskar.

Syftet med denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka digitala verktyg som kan användas i matematikundervisningen, inom vilka områden de kan användas och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas för att stödja elevers lärande av matematiken. Syftet är även att undersöka hur elever anser att digitala verktyg berör deras lärande i matematik. Studien baseras på intervju med två lärare, observationer av nämnda lärares lektioner och fokusgruppsamtal med elever närvarande på de observerade lektionerna. Resultatet visar att kompetensen är begränsad i användandet av digitala verktyg hos både elever och lärare vilket även påverkar hur stor del av undervisningen de digitala verktygen används. Däremot anser eleverna att en balansgång av användning med och utan digitala verktyg i matematikundervisningen ger möjlighet till djupare lärande.

I föreliggande studie söker vi kunskap om lärares användning, tillgång, digitala kompetens såväl som erfarenheter och uppfattningar angående digitala verktyg inom matematikundervisningen för årskurs 1-3 genom en enkätstudie. Studiens data analyserades med hjälp av de kvantitativa analysmetoderna univariat analys och innehållsanalys. Vårt resultat indikerar att; 1. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag för eget bruk och för elevers bruk men inte inom matematikundervisningen 2. Tillgången till digitala verktyg bland respondenterna ser olika ut, där tillgången till vissa verktyg är god men andra bristfällig 3. Kompetensutvecklingsbehovet är stort när det gäller digitala verktyg även om respondenterna överlag anser sig ha god digital kompetens 4. Erfarenheter och uppfattningar av digitala verktyg skiljer sig stort beroende på vem som tillfrågas men att vikten bör ligga på hur man som lärare använder och implementerar digitala verktyg i matematikundervisningssammanhang. Vår slutsats är att lärares användning, tillgång och kompetens angående digitala verktyg är bristfällig och att det kommer bli en utmaning att implementera nya skrivningar (Skolverket, 2017a) angående digitalisering i praktiken.

Läsa och skriva är två av de vanligaste kommunikationsverktygen man behöver för att klara sig i vårt samhälle, dessutom blir det extra viktigt på grund av den digitaliserade värld som vi lever i idag. Den digitala utvecklingen går snabbt framåt, vi har mer utrustning på skolorna men vi har ändå inte lika god läsförmåga som år 2001. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad forskning säger om digitala verktyg som stöd för läs- och skrivutveckling. Syftet har sedan preciserats i två frågeställningar: hur påverkar digitala verktyg läs- och skrivutvecklingen i grundskolan? Vad finns det för utmaningar med användandet av digitala verktyg i undervisningen? Metoden vi har använt oss av är systematiska och manuella sökningar för att finna relevant forskning kring vårt område. Forskningen har sedan analyserats, kritiskt granskats och jämförts med varandra. I vår studies resultat framgår det tydligt att det finns både positiva och negativa aspekter kring användandet av digitala verktyg. Vårt resultat visar att digitala verktyg kan bidra till att elevernas resultat förbättras samt att deras motivation ökar. Vi kommer också fram till att en av de stora utmaningarna med digitala verktyg är lärarens kompetens där många lärare känner sig otillräckliga. Digitala verktyg som används med ett pedagogiskt syfte kan bidra till förbättrade resultat och ökad motivation men medför även konsekvenser för professionen. Då studiens resultat visar att det inte är själva datorn i sig som bidrar till något lärande måste lärare få kunskaper om vilka metoder i kombination med digitala verktyg som främjar lärandet.

IKT används i skolan i större utsträckning idag än tidigare och därför är det relevant vad forskning kommit fram till i relationen IKT och elevers motivation. Elevers motivation är viktig för att de ska vilja lära sig, speciellt den inre motivationen. De engagerar sig och lär sig bättre om den inre motivationen stärks. Syftet med studien är att utifrån matematikdidaktisk forskning belysa sambandet mellan IKT och elevers motivation till lärande i matematik i årskurs 4–6. Syftet ska besvaras genom följande frågor: vilka möjligheter och hinder beskrivs i relationen IKT och elevers motivation till lärande i matematik?   Vetenskapligt material samlades in via olika söktjänster där de flesta sökningar gjordes på engelska. Urvalskriterierna som har använts för att hitta relevant material är att ord som ICT, math och motivation skulle finnas med i den vetenskapliga texten. Resultatet visar att IKT kan öka elevers motivation. Det kan exempelvis ske med spel som kan anpassas efter elevers tidigare prestationer och samtidigt kan den interaktiva skrivtavlan öka elevers intresse för matematik. Hinder för elevers motivation förekommer också med IKT såsom problem med teknik och om läraren inte vet hur IKT ska användas. Om lärare vet hur IKT ska användas motiveras elever och de lär sig mer.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har successivt ökat under de senaste åren och blivit en större del i skolans matematikundervisning. Kombinationen IKT och matematik är inte speciellt utforskat, vilket vi ställer oss frågade till eftersom digitala verktyg upptar en större del i läroplanen. Därför är syftet med litteraturstudien att belysa hur didaktisk forskning beskriver elevers matematiklärande, genom användning av IKT i matematikundervisningen i skolår F-3. Frågeställningar såsom vilka möjligheter och hinder som finns inom IKT samt vilka kunskaper elever kan utveckla med hjälp av IKT i matematikundervisningen, har skapats för att besvara syftet med studien. De frågeställningarna har använts för att lyfta fram olika perspektiv inom området.  De internationella vetenskapliga texterna som utgör grunden för resultatdelen fick vi fram genom att använda olika databaser och sökord på engelska. Litteratursökningen visade på begränsad forskning inom skolåren F-3, därför inkluderades även förskolan samt årskurs 4-9. När materialanalysen genomfördes av de vetenskapliga texterna användes dels forskningsfrågorna, dels en översiktstabell. Resultatet av litteraturstudien visar att IKT skapar möjligheter för elever att bli mer motiverade och engagerade i matematiklärandet, även olika hinder såsom tekniska problem och bristande kunskaper inom IKT kan påverka elevers lärande. Dessutom visar resultatet att IKT ger möjlighet för elever att utveckla matematikkunskaper inom algebra, geometri, problemlösning samt taluppfattning och tals användning.

Det är mycket att läsa i matematikundervisningen, mer än vad många tror eller tänker på. Eleverna som har lässvårigheter får därmed svårt att lära i matematiken även om det inte är själva uppgiftlösandet som är problemet. Inom matematik behöver eleverna läsa instruktioner för att veta vad de ska göra med uppgiften. Instruktionerna kan vara allt från några ord till ett helt stycke långa men i vilket fall så kan det göra att eleverna som har lässvårigheter inte förstår vad de ska lösa. Eleverna behöver därmed inte ha svårt för matematik utan det räcker att bara ha lässvårigheter för att inte nå matematikens kunskapskrav. Studien är viktig att genomföra då den bidrar med kunskap om hur en lärare kan stötta de eleverna som har lässvårigheter inom matematik.Syftet med studien är att, genom intervjuer, undersöka hur behöriga lärare stöttar elever med lässvårigheter i deras lärande i matematik.Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet var behöriga lärare i årkurs ett till tre där alla lärare skulle ha haft alla årkurser under sin yrkesverksamma tid. Intervjuerna inleddes med en berättarfråga där lärarna ombads ge konkreta exempel på hur de arbetat med eleverna som har lässvårigheter i matematik. Intervjuaren ställde följdfrågor till de givna exemplen.Resultatet visar att lärarna arbetar mycket för att eleverna som har lässvårigheter ska få ett lustfyllt lärande i matematik utan att deras svårigheter kommer i vägen. Lärarna använder sig inte utav matteböcker vilket skapar en undervisningssituation där dialog och samspel mellan lärare och elev samt elev till elev är i fokus. Lärarna använder sig av plockmaterial och bild som stöttning och även externa resurser för att eleverna som har lässvårigheter inte ska behöva läsa. Det förekommer även lite arbete med digitala verktyg där eleverna får färdighetsträning genom att spela matematikspel på Ipads.